Yxhult

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Yxhult aktiebolag var ett svenskt företag med huvudkontor i Hällabrottet Yxhult som var verksamt i byggmaterialindustrin.


Yxhult AB från baksidan med tillbyggnation i mexisten
Norra byggnaden Yxhult AB i marmor med huvudingång
Norra byggnadens interiör med marmorgolv
Marmorgolvet norra byggnaden från ovanvåningen

Historik[redigera | redigera wikitext]

Namnet Yxhult som syftar på gården Yxhult i Kumla socken i Närke.

Stenbrytning av kalksten både som byggnadssten och för kalkbränning har sedan mycket länge förekommit i Yxhult och trakterna runtom i Kumla. Ugnarna eldades efter gammalt med ved, men 1868 skall lantbrukaren Adolf Jonsson i Norra Mossby, grannby till Yxhult ha börja använda alunskiffer från de här belägna fyndigheterna som bränsle. Adolf Jonsson var 1878 en av grundarna av Yxhults Stenhuggeri AB. Bolaget inköpte omedelbart egendomarna Yxhult och Hällabrottet samt senare även Hynneberg samt ett par egendomar i Askers socken.[1]

1880 började bolaget även bränna kalk, och en kalkgruva med linbana anlades. 1883 byggde bolaget en normalspårig järnväg från Yxhult med anslutning till statsbanans station i Kumla. Järnvägslinjen kom senare att förlängas till Närkes Kvarntorp. 1886 öppnade Yxhultsbolaget kontor i Stockholm. Företaget bröt marmor i Glanshammar, Brännlyckan och Mårdshyttan. Företaget tillverkade byggnadsdetaljer i kalksten som till större delen levererades till byggen i Stockholm. Under perioden 1860-1910 kom mer än hälften av Stockholms skulpturala utsmyckningar i natursten från Yxhult.[2]. Stenhuggerirörelsen började i början av 1900 talet gå med förlust. 1907 beslutade man om att mekanisera marmorförädlingen och effektivisera kalktillverkningen, vilket ledde till att bolaget kunde expandera. Genom inköp av Broängens marmorbrott i Mariedam började man förädla svensk marmor, och började senare även bearbeta Ekebergsmarmor från Glanshammar.[1]

1929 började bolaget tillverkning av lättbetong av typen ånghärdad gasbetong under produktnamnet Ytong. De var först i världen att satsa på denna produkt[2]. Företaget köpte även upp Ånghärad Gasbetong AB i Borensberg och Ölands Gasbetong AB i Ventlinge som blev dotterbolag och 1942 bildades Yxhults försäljningsbolag för försäljningen på Stockholm. Under 1940-talet anlades en ny fabrik för tillverkning av lättbetong i Hynneberg, grannbyn till Yxhult.[1] Totalt hade Yxhultbolaget sju lättbetongfabriker varav tre stycken inom området Yxhult, Hällabrottet och Kvarntorp.[2]

Företaget bytte namn till Ytong AB år 1955 men bytte tillbaka 1973 till Yxhult AB.

Kalksandsten började produceras av Yxhult 1965 under produktnamnet mexisten, populärt men felaktigt benämnt mexitegel. Yxhult var först med att hugga denna sten, tidigare förekom endast materialet med en slät yta. Produktionen nådde sin topp 1973, och motsvarade då materialåtgången till fasader till 20 000 villor.[2]

Företaget gick i konkurs 2004. Yxhultsbolaget hade sitt huvudkontor, ritat av Helge Zimdal, i Hällabrottet utanför Kumla. Genom dotterbolaget Yxhults Stenhuggeri AB bedrev man produktion av bränsle från alunskiffer, en produktion som man övertog från Svenska skifferoljeaktiebolaget. Fabriksområdet övertogs av Kumla kommun.


Ledningsstrukturen i moderbolaget Yxhult AB under verksamhetstiden 1951-2004 med styrelseordförande och verkställande direktörer framgår av tabellen nedan.[3]

Styrelseordförande Period Verkställande direktör Period
Karl August Carlén 1951-12/1960 Bertil Carlén 1951-12/1965
Erik Carlén 01/1960-12/1965 Karlerik Savén 01/1966-10/1971
Bertil Carlén 01/1966-10/1979 Lars Sjöborg 11/1971-11/1979
Åke Palm 11/1979-05/1984 Ola Frölich 12/1979-03/1981
Tore Stenholm 06/1984-01/1985 Rurik Soko 04/1981-05/1984
Tore Persson 01/1985-12/1992 Arne Jacobsson 06/1984-06/1992
Arne Jacobsson 01/1993-12/1996 Kurt Nordman 07/1992-12/1998
Johan Rapp 01/1997-12/2000 Arne Jacobsson 01/1999-10/1999
Olof Wikström 01/2001-12/2001 Torbjörn Gustavsson 11/1999-01/2004
Lars Sjöborg 01/2002-03/2004

Nuvarande verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Bolagsnamnet Yxhult har återkommit i ett företag som uppstod efter konkursen.

Man säljer numera monteringsfärdiga hus, golv, med mera. Lättbetong säljs under varumärket Aeroc. Mexisten, som är ett av Yxhultsbolagets varumärken, säljs fortfarande under det namnet. Dotterbolaget Svensk berglagring tillhandahåller lagerytor i bergförråd.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svenska Stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund red. Paul Harnesk. 1946 s. 234-37
  2. ^ [a b c d] Y som i Yxhult - om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelse, etapp I, Linda Gustafsson, Örebro läns museum, Rapport 2007:7, http://www.orebrolansmuseum.se/download/18.3b7ad41611f3587d4c5800035/1377189242781/Y+som+i+Yxhult+-+del+I.pdf
  3. ^ Carlén, G. (2008).

Carlén, G. (2008). Yxhults historia del 3: En betraktelse över ett svenskt industriföretag på fall. Yxhult: Göran Carlén.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]