Yxhult

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Yxhult aktiebolag var ett svenskt företag med huvudkontor i Örebro som var verksamt i byggmaterialindustrin.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Namnet Yxhult som syftar på gården Yxhult i Kumla socken i Närke.

Stenbrytning av kalksten både som byggnadssten och för kalkbränning har sedan mycket länge förekommit i Yxhult och trakterna runtom i Kumla. Ugnarna eldades efter gammalt med ved, men 1868 skall lantbrukaren Adolf Jonsson i Norra Mossby, grannby till Yxhult ha börja använda alunskiffer från de här belägna fyndigheterna som bränsle. Adolf Jonsson var 1878 en av grundarna av Yxhults Stenhuggeri AB 1878. Bolaget inköpte omedelbart egendomarna Yxhult och Hällabrottet samt senare även Hynneberg samt ett par egendomar i Askers socken.[1]

1880 började bolaget även bränna kalk, och en kalkgruva med linbana anlades. 1883 byggde bolaget en normalspårig järnväg från Yxhult med anslutning till statsbanans station i Kumla. Järnvägslinjen kom senare att förlängas till Närkes Kvarntorp. 1886 öppnade Yxhultsbolaget kontor i Stockholm. Företaget bröt marmor i Glanshammar, Brännlyckan och Mårdshyttan. Företaget tillverkade byggnadsdetaljer i kalksten som till större delen levererades till byggen i Stockholm. Under perioden 1860-1910 kom mer än hälften av Stockholms skulpturala utsmyckningar i natursten från Yxhult.[2]. Stenhuggerirörelsen började i början av 1900 talet gå med förlust. 1907 beslutade man om att mekanisera marmorförädlingen och effektivisera kalktillverkningen, vilket ledde till att bolaget kunde expandera. Genom inköp av Broängens marmorbrott i Mariedam började man förädla svensk marmor, och började senare även bearbeta Ekebergsmarmor från Glanshammar.[1]

1929 började bolaget tillverkning av lättbetong av typen ånghärdad gasbetong under produktnamnet Ytong. De var först i världen att satsa på denna produkt[2]. Företaget köpte även upp Ånghärad Gasbetong AB i Borensberg och Ölands Gasbetong AB i Ventlinge som blev dotterbolag och 1942 bildades Yxhults försäljningsbolag för försäljningen på Stockholm. Under 1940-talet anlades en ny fabrik för tillverkning av lättbetong i Hynneberg, grannbyn till Yxhult.[1] Totalt hade Yxhultbolaget sju lättbetongfabriker varav tre stycken inom området Yxhult, Hällabrottet och Kvarntorp.[2]

Företaget bytte namn till Ytong AB år 1955 men bytte tillbaka 1973 till Yxhult AB.

Kalksandsten började produceras av Yxhult 1965 under produktnamnet mexisten, populärt men felaktigt benämnt mexitegel. Yxhult var först med att hugga denna sten, tidigare förekom endast materialet med en slät yta. Produktionen nådde sin topp 1973, och motsvarade då materialåtgången till fasader till 20 000 villor.[2]

Företaget gick i konkurs 2004. Yxhultsbolaget hade sitt huvudkontor, ritat av Helge Zimdal, i Hällabrottet utanför Kumla. Genom dotterbolaget Yxhults Stenhuggeri AB bedrev man produktion av bränsle från alunskiffer, en produktion som man övertog från Svenska skifferoljeaktiebolaget. Fabriksområdet övertogs av Kumla kommun.

Nuvarande verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Bolagsnamnet Yxhult har återkommit i ett företag som uppstod efter konkursen.

Man säljer numera monteringsfärdiga hus, golv, med mera. Lättbetong säljs under varumärket Aeroc. Mexisten, som är ett av Yxhultsbolagets varumärken, säljs fortfarande under det namnet. Dotterbolaget Svensk berglagring tillhandahåller lagerytor i bergförråd.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svenska Stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund red. Paul Harnesk. 1946 s. 234-37
  2. ^ [a b c d] Y som i Yxhult - om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelse, etapp I, Linda Gustafsson, Örebro läns museum, Rapport 2007:7, http://www.orebrolansmuseum.se/download/18.3b7ad41611f3587d4c5800035/1377189242781/Y+som+i+Yxhult+-+del+I.pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]