Sandviken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sandviken (olika betydelser).
Koordinater: 60°37′N 16°47′Ö / 60.617°N 16.783°Ö / 60.617; 16.783
Sandviken
Tätort
Centralort
Sandvikens järnvägsstation
Sandvikens järnvägsstation
Land  Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Sandvikens kommun
Församling Sandvikens församling
Koordinater 60°37′N 16°47′Ö / 60.617°N 16.783°Ö / 60.617; 16.783
Area
 - tätort 1 565,98 hektar
Folkmängd
 - tätort 22 965 (2010)[1]
 - kommun 36 995
Befolkningstäthet
 - tätort 14,66 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 7272
Sandvikens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Sandvikens läge i Gävleborgs län

Sandviken är en tätort i Gästrikland samt centralort i Sandvikens kommun, Gävleborgs län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sandvik Materials Technologys huvudkontor i Sandviken

Sandviken grundades år 1862 i samband med att det som sedermera skulle bli järnverket började anläggas. Den växande befolkningen och behovet av att ordna bebyggelsen gjorde att man redan år 1900 började utreda en omorganisation av samhället. 1914 föreslog den kommunala utredningen att Sandvikens samhälle skulle ombildas till stad. 1918 beslöt Högbo kommunalstämma att föreslå att hela kommunen ombildas till stad. Det dröjde dock ända till 1926 innan man kom till beslut och 1 januari 1927 bildades Sandvikens köping. Stadsfrågan släpptes dock inte och 1938 föreslogs att Sandvikens köping och Högbo kommun skulle slås samman. Andra världskrigets kristidsorganisation påskyndade samgåendet mellan de två kommunerna och den 27 mars 1942 beslöt Kungl. Maj:tSveriges regering – att Sandvikens köping och Högbo kommun från och med 1 januari 1943 skulle bilda Sandvikens stad.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Sandviken var belägen i Högbo socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Högbo landskommun. Orten utbröts ur denna landskommun 1 maj 1927 och bildade Sandvikens köping som 1943 ombildades till Sandvikens stad. Ortens bebyggelse kom sedan att expandera in i Ovansjö socken/landskommun och uppgick 1971 i Sandvikens kommun där Sandviken sedan dess är centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1936 hört till Sandvikens församling, Högbo församling dessförinnan. En mindre del hör till Ovansjö församling.[3]

Orten ingick från 1725 till 1880 i Ovansjö, Torsåkers och Årsunda tingslag, därefter till 1971 i Gästriklands östra domsagas tingslag. Från 1971 till 2004 ingick Sandviken i Sandvikens tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2004 i Gävle tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sandviken 1950–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
16 275
1960
  
20 182
1965
  
22 293
1970
  
28 410
1975
  
27 994
1980
  
27 903
1990
  
25 360 1 533
1995
  
24 529 1 545
2000
  
23 028 1 545
2005
  
22 574 1 546
2010
  
22 965 1 566
Anm.: Sammanvuxen med Stensätra, Östanbyn och Östanå 1970



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Folkets hus.
Jensasparken.

Sandviken domineras av och har vuxit upp kring det av Göran Fredrik Göransson, kallad "Konsuln", skapade Sandvikens JernverkSandvik AB. Marken där Sandviken är anlagt tillhörde Göranssons bruk i Högbo. Förebilden till Sandviken är den amerikanska staden Chicago,[förtydliga] som G.F. Göransson var mycket imponerad av efter sitt besök där år 1838.

I Sandviken finns flera byggnader ritade av arkitekten Ralph Erskine.[källa behövs] Sandvikens kyrka ritades av arkitekten Israel Wahlman.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Sandvikens största och viktigaste väg är E16 som förbinder Sandviken med Gävle i öst och Falun i Väst. Andra viktiga vägar är Länsväg 272, "Tidernas väg" mot Gysinge i söder och Bollnäs i norr. Länsväg 541 förbinder Sandviken med närliggande Järbo.

Sandviken ligger utmed Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagen och SJ.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I Folkets hus finns bland annat bibliotek, konsthall, turistbyrå och teater.

Sandvikens folkbibliotek består av ett huvudbibliotek beläget i Folkets Hus i centrala Sandviken samt filialbibliotek i kommundelarna Björksätra, Järbo, Storvik, Åshammar och Österfärnebo. Huvudbiblioteket är ett av två bibliotek i Sverige som har öppet varje dag året om, även julafton och andra helgdagar. Det andra finns i grannkommunen Gävle.

Smedsgården är ett bruksmuseum som visar hur man bodde förr.

Sandviken har även en stark jazzkultur som i stor utsträckning utgår från storbandsjazz och "Sandviken Big Band". Varje sommar anordnas jazzfestivalen "Sandviken Big Band Bang", i folkmun mer känd som Bangen. Många unga svenska jazzmusiker är fostrade i Sandviken. Bland dessa finns bland andra Nils Janson, Jon Fält och Patrik Skoog.

Filmen Främlingen från skyn spelades bland annat in på Sandvikens Jernverk 1955. Geena Davis var utbytesstudent i Sandviken och gick på Hammargymnasiet. Jimi Hendrix Spelade tre gånger i Sandviken 1967–70

Under den senare delen av 2000-talet har Sandviken återigen börjat boka stora artister för konserter. Bland annat har Tiësto, Scorpions, 50 Cent och Wyclef Jean uppträtt i Sandviken.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Sandviken finns bland annat sportklubbarna Sandvikens AIK (SAIK) som spelat allsvensk fotboll och tagit flera SM-guld i bandy genom åren, både på herr- och damsidan, Sandvikens IF (SIF) som har nått vissa framgångar i fotboll, ishockeyklubben Sandvikens IK (SIK), Innebandyklubben Alba (IBK Alba) samt Brinka Sandvikens Konståkningsklubb.

Fotbollsspelaren Kim Källström kommer från Sandviken och har spelat i Sandvikens IF:s juniorlag.

Under fotbolls-VM 1958 var idrottsplatsen Jernvallen VM-arena och här spelades två VM-matcher. Idrottsplatsen Jernvallen är den största i Sandviken och här utövas bland annat fotboll, bandy, innebandy, badminton och ishockey. Sedan den 30 maj 2009 står Sveriges största multiarena Göransson ArenaJernvallens område.

Sandviken är världens hittills nordligaste stad för ett världsmästerskap i fotboll. Världsmästerskapet i fotboll 1958 spelades i Sverige; Sandviken och Jernvallen stod som värd till två av matcherna.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Personer har sitt ursprung i eller stark anknytning till Sandviken:

Se även[redigera | redigera wikitext]



Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]