Jaktförordning

Från Wikipedia

Jaktförordningen (1987:905) är en förordning som, i anslutning till Jaktlagen, reglerar utövandet av jakt i Sverige.

Förordningen reglerar jakttider, utsättning av vilt, skyddsjakt samt användningen av jaktmetoder, utrustning och hundar vid jakt. I förordningen regleras även vilka skyldigheter som skall iakttagas i samband med en trafikolycka.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt JF 40 § gäller att om björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn skadats eller dödats vid en viltolycka med ett motordrivet fordon, är fordonets förare skyldig att snarast möjligt märka ut olycksplatsen och underrätta polisen via larmnumret 112.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]