Rätvalar

Rätvalar
Fil:Northatlrightwhale MMC.jpg Nordkapare
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Valar Cetacea
Underordning	Bardvalar Mysticeti
Familj	Rätvalar
Vetenskapligt namn
§ Balaenidae
Auktor	Gray, 1821
Utbredning
Arter
Grönlandsval Nordkapare Sydkapare
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Rätvalar (Balaenidae) är en familj i underordningen bardvalar med tre arter. Typisk för alla tre arter är deras stora huvud. Ibland räknas också dvärgrätvalen till denna familj. De livnär sig av plankton och förekommer i kalla och tempererade havsområden. Rätvalar är 15 till 20 meter lång och blev tidigare i stor skala offer för valfångst.

Utseende

Rätvalar är ganska klumpiga. De saknar ryggfena och deras bröstfenor är kort och kraftig utbildat. Större skillnader till de nära besläktade fenvalarna finns i huvudets uppbyggnad. Den övre käken (rostrum) är mycket starkt böjd och käkbenet är smalare än hos fenvalar. Huvudet är i jämförelse till den övriga kroppen särskild stor. Hos grönlandsvalen upptar huvudet 40 % av hela längden. Kännetecknande är även de långa tunna svarta barder som hos nordkaparen och sydkaparen ungefär är 2,5 meter lång och hos grönlandsvalen når 4 meters längd. De saknar fåror på strupen och kan därför öppna munnen inte så vid som fenvalar. Rätvalarnas halskotor är sammanvuxna. Dessutom har de ett mycket starkt späckskikt. Skiktet behövs som isolation i kalla havsområden.

Jämförelse av storleken mellan en människa och en rätval

Nordkapare och sydkapare skiljer sig från andra valar och även från grönlandsvalen genom stora ansamlingar av rankfotingar på huvudet. Dessa finns särskild mycket på övre och undre käken samt i regionen kring ögonen. Anmärkningsvärd är att hanar har mer rankfotingar på övre käkens spets än honor. Forskare använder de olikformade ansamlingar av rankfotingar för att identifiera de olika individerna. Numera är nästan hela beståndet katalogiserat. Statistiken använd for forskning angående ålder, levnadssätt och vandringar.

Rätvalar är jämförelsevis stora däggdjur men är i motsatts till andra bardvalar bara medelstor. Norkapare och sydkapare har ungefär samma storlek och vikt. De blir cirka 15 meter lång och når maximalt 18 meters längd. Vikten ligger mellan 50 och 56 ton. Med genomsnittlig 17 meters längd och enskilda individer som blir 20 meter lång är grönlandsvalen ännu större. Grönlandsvalens vikt är vanligtvis 65 ton och hos särskild stora exemplar 80 ton.

Utbredning

Rätvalar föredrar kalla havsområden men på sina vandringar når de även varma havsregioner i subtroperna. I nästan alla havsområden kring Arktis finns rättvalar och de förekommer även i större delar av norra Atlanten och norra Stilla havet. Här lever grönlandsvalen och nordkaparen som ibland skiljas i en atlantisk och en pacifisk art. Rätvalar finns dessutom i Ochotska havet och vid Japans kustlinje. Däremot saknas de nästan längs Rysslands norra kustlinje. På södra jordklotet lever sydkaparen fram till Antarktis kustlinje. De når även kustlinjen av Sydamerika, södra Afrika och södra Australien. Sydkaparens utbredningsområde är stort med beståndet glest.

• 
  Utbredning av atlantisk nordkapare (Eubalaena glacialis eller Eubalaena glacialis glacialis)
• 
  Utbredning av pacifisk nordkapare (Eubalaena japonica eller Eubalaena glacialis japonica)
• 
  Utbredning av grönlandsval
• 
  Utbredning av sydkapare

Levnadssätt

Socialt beteende

Rätvalarnas sociala beteende är i stort sätt outforskat. Troligtvis lever de ensam eller i mindre grupper av 3 till 4 individer. Det iakttogs att rätvalar ofta hoppar ur vattnet och samtidig slår med stjärtfenan på vattenytan. Syftet med dessa högljudd är troligtvis att meddela andra rätvalar sin position.

Födan

Rätvalar livnär sig i större skala av hoppkräftor, trots det är födans sammansättning antagligen avhängig från arten. Nordkapare äter bredvid hoppkräftor krill och myllrande larver av mindre havsdjur. Sydkaparen äter även krill i alla utvecklingscykler. En vuxen rätval behöver per dag 1000 till 2500 kilogram föda.

När rätvalar äter simmar de med öppen mun genom svärm av djurplankton. De dyker därför cirka 8 till 12 minuter. Sällan hittar rätvalar sitt byte vid vattenytan. Nordkapare har vid jakten ibland kroppskontakt men meningen med detta är okänd.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.