Äkta paddor
| Äkta paddor | |
.jpg) Två vanliga paddor (Bufo bufo) som parar sig | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Groddjur Amphibia |
| Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj | Äkta paddor Bufonidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bufonidae | |
| Auktor | Gray, 1825 |
| Utbredning | |
 | |
| Släkten | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Äkta paddor (Bufonidae) är en familj av groddjur bestående av cirka 500 arter. De flesta kännetecknas av torr och vårtig hud med mer eller mindre giftiga körtlar. Paddor är mestadels landlevande, förutom under den första delen av sina liv som de tillbringar i vattenområden. De är främst nattaktiva och befinner sig på kalla ställen under dagtid.
Försvar
De flesta paddor har giftkörtlar, en bakom varje öga. Giftet, som paddan pressar ut när den känner sig hotad eller som pressas ut av en angripares bett, är retande på slemhinnor och på mag–tarmkanalen. Även så stora djur som hundar kan dö av giftet från den vanliga paddan. Giftet, bufotalin[1], är obehagligt för människor, men knappast farligt. Andra paddors gift kan vara betydligt allvarligare, till exempel bufotoxin som finns hos rokokopaddan.
Släkten
Det finns cirka 500 arter fördelade på 47 släkten.[2]
- Adenomus Cope, 1861
- Altiphrynoides Dubois, 1987
- Amietophrynus Frost et al., 2006
- Anaxyrus
- Andinophryne Hoogmoed, 1985
- Ansonia Stoliczka, 1870
- Atelopus Duméril & Bibron, 1841
- Bufo Laurenti, 1768
- Bufoides Pillai & Yazdani, 1973
- Bufotes Rafinesque, 1814[3]
- Capensibufo Grandison, 1980
- Churamiti Channing & Stanley, 2002
- Crepidophryne Cope, 1889
- Dendrophryniscus Jiménez de la Espada, 1871
- Didynamipus Andersson, 1903
- Duttaphrynus Frost et al., 2006
- Epidalea Cope, 1864
- Frostius Cannatella, 1986
- Incilius
- Ingerophrynus Frost et al., 2006
- Laurentophryne Tihen, 1960
- Leptophryne Fitzinger, 1843
- Melanophryniscus Gallardo, 1961
- Mertensophryne Tihen, 1960
- Metaphryniscus Señaris, Ayarzagüena & Gorzula, 1994
- Nannophryne
- Nectophryne Buchholz & Peters in Peters, 1875
- Nectophrynoides Noble, 1926
- Nimbaphrynoides Dubois, 1987
- Oreophrynella Boulenger, 1895
- Osornophryne Ruiz-Carranza & Hernández-Camacho, 1976
- Parapelophryne Fei, Ye & Jiang, 2003
- Pedostibes Günther, 1876
- Pelophryne Barbour, 1938
- Peltophryne
- Phrynoidis
- Poyntonophrynus
- Pseudepidalea Frost et al., 2006
- Pseudobufo Tschudi, 1838
- Rhamnophryne Trueb, 1971
- Sabahphrynus Matsui, Yambun & Sudin, 2007
- Schismaderma Smith, 1849
- Spinophrynoides Dubois, 1987
- Stephopaedes Channing, 1979
- Truebella Graybeal & Cannatella, 1995
- Werneria Poche, 1903
- Wolterstorffina Mertens, 1939
Arter i Sverige
I Sverige finns det 3 paddarter.
- vanlig padda (Bufo bufo)
- grönfläckig padda (Bufotes viridis)
- strandpadda eller stinkpadda (Epidalea calamita)
Alla tre arterna är fridlysta.
Källor
- ^ Reader's Digest AB: Örtmedicin och växtmagi, Stockholm 1982, ISBN 91-7030-073-9, sida 414
- ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/browse/tree/id/992919538125d97714a5713cae9e5656. Läst 27 juni 2015.
- ^ Darrel Frost. ”Amphibian Species of the World” (på engelska). The American Museum of Natural History. http://research.amnh.org/vz/herpetology/amphibia/Amphibia/Anura/Bufonidae/Bufotes. Läst 27 juni 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör äkta paddor.
