Grönfläckig padda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Grönfläckig padda
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Bufo viridis (Marek Szczepanek).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Groddjur
Amphibia
Ordning Stjärtlösa groddjur
Anura
Familj Äkta paddor
Bufonidae
Släkte Bufotes
Art Grönfläckig padda
B. viridis
Vetenskapligt namn
§ Bufotes viridis
Auktor Laurenti, 1768
Utbredning
Utbredning i ljusgrönt
Utbredning i ljusgrönt
Hitta fler artiklar om djur med

Grönfläckig padda, ibland kallad Europeisk grön padda (Bufotes viridis, även kallad Pseudepidalea viridis, tidigare Bufo viridis) är en art i familjen äkta paddor. Släktet Bufotes behandlades tidigare som ett undersläkte till Bufo.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten är en 5 – 8,5 cm (sällsynt 10 cm) lång padda. Ryggen är ljusgrå, brun till ljust olivgrön med mörkare gröna, distinkt formade fläckar med svart rand. Ryggsidan har dessutom flera små vårtor. Buksidan är ljusgrå. Parotidkörtlarna (giftkörtlarna) bakom öronen är stora och välutvecklade.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den grönfläckiga paddan är främst aktiv under morgon och kväll, och gömmer sig i hålor i marken under dagen.[3]

Den lever på våtmarker och klippterräng nära kusten, gärna med vattensamlingar,[4] men även i torrare habitat som dyner, ängar, stäpper och trädesåkrar där den fångar insekter som myror och skalbaggar, spindlar och andra smådjur.[5] Sniglar och maskar kan även sällsynt ingå i dieten. Ynglen äter alger och mikroskopiska smådjur.[6] Den kan även påträffas i grunda vattensamlingar i stenbrott och sandtag[4].

Paddan kan förekomma i saltvatten med salthalter på upp till 20 promille. Även äggen är salttåliga, paddan kan yngla i brackvatten på upp till 8 promille salthalt.[7]

Arten kan bli upp till 7 år i naturen, 8–9 år i fångenskap.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Grönfläckig padda förekommer från Nordafrika i söder upp till sydligaste Skandinavien, Estland och norra Kazakstan. Västgränsen går vid Italien och Rhen i Europa, Västsahara i Nordafrika. Österut når den till Kazakstan och Iran. Har minskat starkt, och finns numera i Norden bara på några få danska öar och på ett fåtal platser i sydligaste Sverige.[8]

Förekomst i Skandinavien[redigera | redigera wikitext]

I Sverige beskrevs arten första gången säkert av Anders Sparrman i Karlskrona 1795. Två tidigare fynd av paddor, beskrivna av Christian Gråberg 1733 på Gotland och Carl von Linné 1741 på Öland avser troligen grönfläckig padda, men arten är troligen mycket äldre här. Ett fynd av ett ben från padda i Eketorps borg från ca 1 000 e. Kr. är troligen från grönfläckig padda. Idag förekommer arten i Sverige på några få lokaler i Skåne, Blekinge, Gotland och Öland. Av dessa är det enbart Limhamns kalkbrott, Eskilstorps strandängar samt kolonin på Utklippan i Karlskronas skärgård som har några större och reproducerande populationer.[8] På Gotland utrotades arten sannolikt i slutet av 1900-talet, men har från 1994 återinplanterats på två platser på Fårö och en plats på Storsudret.[9]

I Danmark finns arten framför allt på Møn, samt fläckvis i den övriga danska övärlden. På Jylland saknas den dock helt.[10] I Finland och Norge förekommer inte arten.[8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har på många platser minskat drastiskt under 1900-talet. Den har dock ett mycket stort utbredningsområde, och den globala minskningen är inte tillräckligt stor för att den ska bedömas som hotad, varför IUCN kategoriserar den som LC (livskraftig).[1]

Status i Skandinavien[redigera | redigera wikitext]

Den grönfläckiga paddan har varit helt utrotad på Gotland. 1994 gjordes återplanteringsförsök, och 2005–2008 gjordes förnyade försök att återplantera paddan. Det är osäkert om man lyckats etablera en stadig population på ön.[8]Falsterbohalvön, där den grönfläckiga paddan tidigare hade en av sina största habitat finns idag endast ett fåtal exemplar kvar.[8]

Arten var 2005 och 2010 upptagen på svenska Rödlistan som CR (akut hotad). För att försöka rädda arten i Sverige togs därför ett åtgärdsprogram fram av Naturvårdsverket. Sedan 2015 är paddan klassificerad som VU (sårbar).[4]

Beståndet i Danmark har minskat med 95 % under perioden 1940–1995.[8] Åtgärder har vidtagits även i Danmark för att skydda arten, framför allt på öarna Samsø, Fyn och småöarna söder därom samt Sprogø, Lolland, Falster och Møn.[11]

Från att i Danmark ha varit rödlistad 1997 som VU (sårbar) har den 2003 omklassificerats till LC (livskraftig).[12]

Taxonomi och namnkontrovers[redigera | redigera wikitext]

Denna arts taxonomi är omstridd. Ursprungligen fördes den till släktet Bufo, och kallades då Bufo viridis. När detta släkte delades upp på flera, hamnade den initialt i släktet Pseudepidalea. Flera auktoriteter anser emellertid att detta var felaktigt, IUCN betraktar det senare släktet som polyfyliskt, i alla fall för de så kallade grönpaddorna (denna art, B/P. balearicus, B/P. boulengeri, B/P. siculus och B/P. variabilis[13]) och förordar att de i stället skall föras till Bufotes.[14][1]

Inte bara släktet Bufos ställning har diskuterats, utan även den inbördes namnstandarden bland grönpaddorna. I Danmark har Danmarks Fugle og Natur, som har kopplingar till Århusuniversitetet, ändrat paddans arttillhörighet till Bufotes variabilis med motiveringen att B. viridis bör reserveras för den art som lever i västliga och sydliga Medelhavsområdet samt Balkan, medan B. variabilis bör beteckna den art som lever i Turkiet, Östeuropa och Östersjöområdet (inklusive Danmark).[13][15]

IUCN konstaterar att en sådan uppdelning har skett, men menar att den är kontroversiell och inte fullt accepterad, bland annat därför att populationerna i Nordtyskland, Danmark och Sverige är geografiskt isolerade, och därför inte säkert kan sägas tillhöra Bufotes variabilis.[16]

Den svenska Artdatabanken betraktar den ännu (2015) som Bufotus viridis.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Fog, Kåre; Schmedes, Adam; Rosenørn de Lasson, Dorthe (2001) [1997] (på danska). Nordens padder og krybdyr. København: G.E.C. Gads Forlag. ISBN 87-12-02982-3 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bufotes viridisIUCN:s rödlista, auktor: Aram Agasyan et. al. (2008), läst 23 juni 2015.
  2. ^ Fog, Schmedes, Rosenørn: Nordens padder og krybdyr Sid 185
  3. ^ Fog, Schmedes, Rosenørn: Nordens padder og krybdyr Sid 190
  4. ^ [a b c d] Bufotes viridis Grönfläckig padda”. Artdatabanken. Naturvårdsverket. 2015. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100022. Läst 23 juni 2015. 
  5. ^ Axel Kwet (2009). European Reptile and Amphibian Guide. New Holland Publishers. sid. 82–83. ISBN 978-1-84773-444-0 
  6. ^ [a b] Fog, Schmedes, Rosenørn: Nordens padder og krybdyr Sid 192
  7. ^ Fog, Schmedes, Rosenørn: Nordens padder og krybdyr Sid 189
  8. ^ [a b c d e f] Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011–2016 Naturvårdsverket 2010 Läst 26 juni 2015.
  9. ^ [1]
  10. ^ Fog, Schmedes, Rosenørn: Nordens padder og krybdyr Sid 183–184
  11. ^ ”Grønbroget tudse” (på danska). Danska naturstyrelsen. Arkiverad från originalet den 19 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150719182440/http://naturstyrelsen.dk/naturbeskyttelse/artsleksikon/dyr/padder/froeer-og-tudser/groenbroget-tudse/. Läst 29 juni 2015. 
  12. ^ ”Den danske Rødliste – Padder” (på danska). Fagdatacenter for Biodiversitet og Terrestrisk Natur. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304214652/http://www2.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/gpdata.asp?ID=10&mode=default#up. Läst 29 juni 2015. 
  13. ^ [a b] ”Forslag: Bufo viridis ændres til Bufo variabili” (på danska). Forum. Danmarks Fugle og Natur. 1 juni 2010. http://www.fugleognatur.dk/forum/show_message.asp?MessageID=468248&ForumID=13. Läst 1 juli 2015. 
  14. ^ Darrel Frost. ”Amphibian Species of the World” (på engelska). The American Museum of Natural History. http://research.amnh.org/vz/herpetology/amphibia/Amphibia/Anura/Bufonidae/Bufotes. Läst 27 juni 2015. 
  15. ^ ”Grønbroget Tudse (Bufotes variabilis)” (på danska). Danmarks Fugle og Natur. http://www.fugleognatur.dk/artintro.asp?ID=735. Läst 1 juli 2015. 
  16. ^ Aziz Avci et al. 2009 Bufotes variabilis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 30 juni 2015.