Ängelholms tingsrätt
| Ängelholms tingsrätt fd tingsrätt | |
 Ängelholms tingsrätt | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Skåne län |
| Säte | Ängelholm  |
| Hovrätt | Hovrätten över Skåne och Blekinge |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Upphörd | 1 oktober 2001 |
| Uppgått i | Helsingborgs tingsrätt |
| Ängelholms domsaga | |
| Läge a | 56°18′N 12°54′Ö / 56.3°N 12.9°Ö |
 | |
| I Ängelholms tingsrätts domkrets ingående kommuner. | |
| Kommuner | Ängelholms kommun Båstads kommun Åstorps kommun Kvidinge kommun (–) |
| a Medelvärde av de ingående kommunernas läge. Redigera Wikidata | |
Ängelholms tingsrätt var en tingsrätt i Skåne län, före 1997 i Kristianstads län. Ängelholms tingsrätts domsaga omfattade Ängelholms kommun, Båstads kommun och Åstorps kommun. Tingsrätten och domsagan ingick i domkretsen för Hovrätten över Skåne och Blekinge. Tingsrätten var placerad i Ängelholm. Tingsrätten och domsagan uppgick 2001 i Helsingborgs tingsrätt och domsaga.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Vid tingsrättsreformen 1971 ombildades häradsrätten för Södra Åsbo och Bjäre domsagas tingslag till denna tingsrätt. Domsagan bildades ur huvuddelen av Södra Åsbo och Bjäre domsagas tingslag. Från 1971 ingick i domsagan områdena för Åstorps kommun, Båstads kommun, Ängelholms kommun och Kvidinge kommun, där Kvidinge 1974 uppgick i Åstorps kommun. År 1974 tillfördes området Össjö socken, när det området av Östra Ljungby kommun fördes till Ängelholms kommun.[1] Tingsrätten och domsagan uppgick 1 oktober 2001 i Helsingborgs tingsrätt och domsaga.
Rhoca-Gilskandalen[redigera | redigera wikitext]
Ett av de sista och större målen som hölls i Ängelholms tingsrätt rörde Rhoca-Gilskandalen, som inträffade hösten 1997 vid tunnelbygget genom Hallandsås[2][3][4]. Rhoca-Gil var ett tätningsmedel med akrylamid som användes i Hallandsåstunneln. Akrylamiden bildades när Rhoca Gil inte härdade i Hallandsåstunneln, på grund av överflödet av vattnet[5]. När akrylamiden spred sig upp till grundvattnet på Hallandsåsen, orsakade det förlamning/död bland djur, fiskar.[6]. När tunnelbygget genom Hallandsåsen stoppades den 30 september 1997, så hade sammanlagt 1400 ton Rhoca-Gil sprutats in i tunneln[6]. Tingsrätten dömde Skanska den 19 januari 2002 till lagen strängaste straff, att betala 3 miljoner kronor i företagsböter[3].
Lagmän[redigera | redigera wikitext]
- 1974–1980 Per-Axel Hansén (tillförordnad från 1972)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ om tingsrätten (NAD)
- ^ ”Två hål i åsen | SVT Play”. SVT Play. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311044338/http://www.svtplay.se/video/5212972/tva-hal-i-asen/tva-hal-i-asen-avsnitt-1. Läst 22 februari 2016.
- ^ [a b] ”Hård dom i Rhoca-Gil-skandal - DN.SE” (på svenska). DN.SE. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/hard-dom-i-rhocagilskandal. Läst 22 februari 2016.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 november 1998). ”Miljö i grund och botten - erfarenheter från Hallandsåsen. Slutrapport från Tunnelkommissionen”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/1998/11/sou-1998137/. Läst 22 februari 2016.
- ^ ”Kort om Hallandsåsprojektet”. Företagsam. 14 december 2014. http://www.foretagsam.nu/article/kort-om-hallandsasprojektet/. Läst 22 februari 2016.
- ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (15 maj 1998). ”Kring Hallandsåsen - Delrapport från Tunnelkommissionen”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/1998/05/sou-199860/. Läst 22 februari 2016.