Skanska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skanska AB
Skanska.svg
Org.nr 556000-4615
Typ Publikt aktiebolag
Nasdaq NordicSKA B
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige[1]
Nyckelpersoner Hans Biörck
Styrelseordförande
Johan Karlström
Koncernchef VD[2][3]
Bransch Byggindustri
Tjänster Byggentreprenader
Bostadsutveckling
Fastighetsutveckling
Infrastrukturutveckling
Antal anställda 48,470 (genomsnitt 2015)
Historia
Grundat 1887
Grundare Rudolf Berg
Avknoppat från Skånska Cement AB
Tidigare namn AB Skånska Cementgjuteriet (SCG)
Ekonomi
Omsättning 153,049 miljarder SEK
Rörelseresultat 6,290 miljarder SEK
Vinst efter skatt 4,791 miljarder SEK
Tillgångar 97,667 miljarder SEK
Eget kapital 24,206 miljarder SEK
Struktur
Ägare Industrivärden
Lundberggruppen
Alecta
Skanska-anställda (genom Skanska employer ownership program, ej att betrakta som en ägargrupp)
SEB Fonder & Trygg Liv Försäkring
Swedbank Robur Fonder
Norges Bank Investment Management
AMF Försäkringar & Fonder
Carnegie Fonder
Nordea Fonder
(30 juni 2016)[4]
Övrigt
Webbplats skanska.se
Fotnoter Statistik från 2015 års bokslut (enligt IFRS).[5]

Skanska AB är en multinationell byggkoncern baserad i Stockholm.[1] Skanska bildades i Malmö 1887 under namnet AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) som ett dotterbolag till Limhamnsbaserade cementproducenten Skånska Cement AB [6] och tillverkade cementprodukter. Nuvarande namn etablerades 1984 som en följd av den alltmer internationella verksamheten. Pierre Olofsson är VD för Skanska Sverige och Johan Karlström för hela koncernen.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skanska bildades år 1887 under namnet Skånska Cementgjuteriet av Rudolf Fredrik Berg som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Skånska Cement hade startat sin verksamhet i Lomma som Sveriges första cementfabrik. Verksamheternas placering följde efter att sammanställningar gjorts av Otto Fahnehjelm över kalktyper i Sverige. Tanken med Skånska Cementgjuteriet var att få upp intresset och användningen av cement. 1893 grundades även Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget (senare Cementa) som försäljningsorganisation.[8] Skånska Cementgjuteriet tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag. 1887 byggde bolaget den första cementbron i Sverige, Jordbergabron. Cementen kom att dominera bolaget under de första decennierna. Bland byggde Skanska betonggrunderna till Kungliga Operan, Centralposthuset och Rosenbad i Stockholm. Skanska fick också många uppdrag att bygga silor i betong och det blev en viktig verksamhet.[9]

1892 följde det första uppdraget att bygga vatten- och kloaksystem i Östersund. 1900 startade tillverkningen av betongrör i Limhamn och 1901 kom uppdraget att ersätta trästockar med betongrör för att transportera vatten i Sankt Petersburg och en fabrik byggdes för att kunna leverera till andra städer i Ryssland. 1917 grundades ett dotterbolag i Finland som kom att ansvarar för en rad vattenkraftverk. 1897 fick bolaget sitt första utlandsuppdrag i Storbritannien. Skånska cementgjuteriet drog telefonkablar i cementblock i Leeds, Liverpool och Bradford.[10] Skanska blev specialister inom att konstruera vattenkraftverk och har byggt ett stort antal kraftverk runt om i världen. Bland de tidiga projekten hörde Bullerforsens kraftverk 1907–1910 och Harsprånget, Krångede och Granfors var andra stora projekt. Fram till 1987 hade Skanska byggt över 200 kraftverk runt om i världen. Det första kompletta vattenkraftverket utanför Sverige som byggdes var Kidatukraftverket i Tanzania.[11] Kraftverksbyggandet fick en fortsättning i kärnkraftverk där Skanska byggde Barsebäck och Oskarshamn.[12]

Skånska Cementgjuteriet kontrollerades länge av familjen Wehtje som även ägde Iföverken och Skånska Cement. I dag kontrolleras bolaget av Handelsbanken via Industrivärden.[13] Under 1930-talet fick bolaget det omfattande projektet att bygga Ericssons nya fabriker i Midsommarkransen samt Bromma flygplats. 1939 rasade Sandöbron under konstruktionsarbetet och 18 arbetare förolyckades. Under andra världskriget hade Skanska många statliga byggprojekt för försvaret. Skanska byggde under 1950-talet den första motorvägen i Sverige, den så kallade Autostradan mellan Malmö och Lund som öppnade för trafik 1953. 1956 fick Skanska i uppdrag att bygga tre spannmålsilor i Irak vilket blev startskottet för företagets omfattande internationalisering.[14]

Skanska var en av de ledande byggbolagen under Miljonprogrammet och producerade årligen 10 000 lägenheter 1965–1974. Skanska utvecklade Allbetong-metoden på 1950-talet med prefabricerade element som effektiviserade byggprocessen och samtidigt löste bristen på arbetskraft som hindrade utbyggnad. De första allbetonghusen byggdes i Malmö 1954–1955.[15][16] Skanska startade en betongelementfabrik i Kalmar under 1950-talet.[17]

Under 1960-talet genomförde Skanska flera viktiga infrastrukturprojekt: Arlanda flygplats (öppnad 1963), Tingstadstunneln och Ölandsbron (1967–1972). Skanska byggde senare även Tjörnbron (1981) och Öresundsbron (2000). Stora projekt ägde rum i Afrika, bland annat fyra flygfält i Etiopien och en betongbro i Sudan. Skanska byggde även vattenkraftverk i Zambia, Kenya och Indonesien vilket gjorde att bolagets kompetens kom till nytta – i Sverige byggdes då inga nya vattenkraftverk efter de stora utbyggnadsåren. Det mest spektakulära uppdraget var när Skånska cementgjuteriet ingick i det internationella konsortium som fick uppdraget att flytta det 3000 år gamla klipptemplet vid Abu Simbel i södra Egypten när Assuandammen skulle byggas.[18] Projektet hade planlagts av Vattenbyggnadsbyrån (VBB).[19] 1965 börsnoterades Skanska. 1967 köptes Ohlsson & Skarne och 1972 blev Svenska Entreprenadaktiebolaget (Sentab) dotterbolag.[20]

Fram till 1970-talet stod de utländska verksamheterna för fem procent av omsättningen. Detta skulle ändra sig under 1970-talet då Skanska ökade fokuset på utlandsprojekt. 1977 hade andelen ökat till 18 procent av omsättningen.[21] Under 1970-talet blev Mellanöstern en ny viktig marknad. Bland projekten hörde utbyggnaden av hamnen i Jeddah i Saudiarabien, sjukhus i Oman och ett sjukhus i Libyen. I Bagdad byggdes ett stort hotellkomplex, Al Rasheed, 1972–1982. Hotellet var på 17 våningar med 500 rum.[22]

Skånska Cementgjuteriet bytte namn till Skanska 1984. Ett skäl var att många olika namn hade kommit i bruk: Cementgjuteriet, Skånska, SCG och Skånska Cement. Frågan om att namnbyte hade varit uppe flera gånger tidigare men i början av 1980-talet togs den upp på allvar. Skanska hade varit namnet på den internationella verksamheten under 10 års tid och bolagsstämman tog beslutet att byta namn. I en omfattande kampanj lanserades namnet. 1987 firade bolaget 100 år.[14] Under 1990-talet följde en snabba expansion med flera företagsköp och försäljningen fördubblades under några år.[23]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Skanska delar in sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar:

  • Byggverksamhet
  • Bostadsutveckling
  • Kommersiell fastighetsutveckling
  • Infrastrukturutveckling

Byggverksamheten är den största grenen mätt i intäkter och antal anställda och bygger på uppdrag av kunder allt från småhus till stora anläggningar som broar och motorvägar. De övriga tre grenarna verkar genom att Skanska investerar pengar i projekt som bolaget utvecklar och senare säljer. Vad gäller infrastrukturprojekt innebär detta ofta arbete i form av offentlig-privat samverkan (även kallat OPS eller PPP).[7]

Skanska uppmärksammades 2011 av The Sunday Times som Storbritanniens grönaste företag alla kategorier.[24][25] Företaget har deltagit i FN:s projekt FN:s Global Compact och har formulerat en särskild uppförandekod.[7] Skanskas profilering för hållbar utveckling har bland annat givit företaget prestigefyllda kontrakt som att renovera FN:s högkvarter i New York.[26] Skanska har som officiellt mål att sträva mot fem så kallade nollvisioner: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.[7][27][28][29][30]

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Skanska verkar sedan 1950-talet i stora delar av världen. Sedan 2002 fokuserar Skanska på ett antal utvalda marknader.[7] Dessa är följande (mars 2015):[31]

Dessutom finns verksamhet i Argentina, Brasilien, Peru, Chile, Colombia och Venezuela som är under avveckling.[32] Skanska har meddelat att de inte tar några nya uppdrag i Latinamerika och att de avyttrar sin drifts- och underhållsverksamhet där.[31] Tidigare var Skanska även verksamt i Afrika och Asien.[33]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

En skanskaarbetsplatsskylt

Skanska grundades som Skånska Cementgjuteriet Aktiebolag i Lönsboda[källa behövs] 1887.[7] Sverige stod 2011 för 26 procent av de externa intäkterna i koncernen, och alla verksamhetsgrenar är aktiva i landet.[7]

Skanska är i Sverige bland annat förknippat med betong, speciellt prefabricerad betong, och det som hör där till i form av miljonprogramshus och de betongelementfabriker som Skanska hade ett flertal runt om i Sverige. Nu återstår två betongelementfabriker, en i Strängnäs och en i Bollebygd.[källa behövs] Det så kallade konceptet ModernaHus är en sorts prefabricerade betonghus.[34][35]

Ett annat koncept för prefabricerade hus är BoKlok, utvecklat tillsammans med Ikea, som är mindre fler- och enfamiljshus med träfasad eller putsad fasad. Det är högt standardiserade byggnader, men inga kataloghus i traditionell bemärkelse då de bara uppförs på fastigheter Skanska äger och i större grupper.[36]

Under 1990-talet startades Skanska verksamhet inom service management inom delbolaget Skanska Facilities Management. Denna verksamhet avsöndrades år 1998 till det egna bolaget Coor Service Management.[37]

Bland projekt som Skanska byggt i Sverige återfinns Öresundsbron,[38] Ölandsbron,[39] Nya Karolinska Sjukhuset,[40][41] Lilla Bommen i Göteborg (även kallat Läppstiftet och Skanskaskrapan),[42] Höga kusten-bron[43] och Uddevallabron[44] samt arenorna Löfbergs Arena i Karlstad[45] och Gavlerinken Arena i Gävle.[46] Skanska byggde även betongstommen till Stockholms stadshus.[47]

Skanskas kontor i Lund. Byggnaden är ett av Skanskas kataloghus, i prefabricerad betong. Huset är utformat för kontorslandskap med så lite utrymme som bara möjligt per medarbetare.

Övriga Norden[redigera | redigera wikitext]

I Norge arbetar Skanska med byggverksamhet samt bostads- och fastighetsutveckling. Skanska har bland annat arbetat med Gardermoens flygplats och ett kontor åt Statoil utanför Oslo.[7][48][49][50]

I Finland och Estland ligger tonvikten på byggverksamhet.[7]

Övriga Europa[redigera | redigera wikitext]

Kända byggnadsprojekt i Storbritannien är bland annat 30 St Mary Axe (även kallat "the Gherkin")[51] och Heron Tower i London.[52] I Storbritannien arbetar Skanska även med bostäder, exempelvis projektet Seven Acres i Cambridge.[53][54]

I Polen, Tjeckien och Slovakien dominerar anläggningsarbeten, exempelvis motorvägen A1 i Polen.[7][55]

USA[redigera | redigera wikitext]

USA stod 2011 för 25 procent av de externa intäkterna i koncernen. Skanska har i USA växt bland annat genom förvärv av företag, exempelvis Industrial Contractors Inc i Indiana 2011.[7]

Skanska har fyra affärsenheter i USA: Building, Civil, Commercial Development och Infrastructure Development.[56]

Exempel på uppmärksammade byggprojekt där Skanska deltar eller har deltagit är stationsentrén Oculus vid nya World Trade Center i New York, ritad av Santiago Calatrava,[57][58] samt renoveringarna av FN-huset[26][59][60] och Brooklyn Bridge[61] i New York.

Latinamerika[redigera | redigera wikitext]

Skanskas latinamerikanska affärsenhet som är under avveckling har sitt huvudkontor i Buenos Aires.[31] I Latinamerika arbetar Skanska bland annat inom petroleumsektorn[62][63][64][65] och kraftverkssektorn[30][66] samt med OPS-projekt, exempelvis betalvägen Autopista Central i Chiles huvudstad Santiago.[7][67][68][69]

Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning.[70]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Skanska nyinflyttade på Kungsholmen i Stockholm”. Skanska AB. 14 maj 2014. http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Pressmeddelande/Skanskas-huvudkontor-flyttar-till-Kungsholmen/. Läst 4 juni 2014. 
  2. ^ ”Styrelse”. Skanska AB. 15 april 2016. http://group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/styrelse/. Läst 2 september 2016. 
  3. ^ ”Ledning”. Skanska AB. 15 april 2016. http://group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/ledning/. Läst 2 september 2016. 
  4. ^ ”Största aktieägarna”. Skanska AB. 30 juni 2016. http://group.skanska.com/sv/investerare/aktien/storsta-aktieagarna/. Läst 2 september 2016. 
  5. ^ ”Årsredovisning 2015” (PDF). Skanska AB. 2016. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2015/skanska-arsredovisning-2015.pdf. Läst 1 september 2016. 
  6. ^ Brev angående slutbesiktningen av grunden till Tillbergska villan 1917.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Årsredovisning 2011” (PDF). Skanska AB. 2011. http://www.skanska.se/Global/About%20Skanska/Finansiell-information/Skanskas-Arsredovisning-2011.pdf. Läst 12 december 2012. 
  8. ^ Artikel på Länsstyrelsen i Skånes webbplats
  9. ^ http://foretagskallan.se/Artiklar/historien-om-en-angel-i-cement-och-elementhus-i-betong/
  10. ^ http://www.skanska.se/en/Folder/125/Concrete-blocks-in-Leeds/
  11. ^ Öhman, May-Britt, Taming Exotic Beauties: Swedish Hydro Power Constructions in Tanzania in the Era of Development Assistance, 1960s - 1990s, Stockholm, 2007
  12. ^ http://foretagskallan.se/Artiklar/historien-om-en-angel-i-cement-och-elementhus-i-betong/
  13. ^ http://blog.zaramis.se/2013/07/17/skanska-cementgjuteriet-till-skanska/
  14. ^ [a b] Skanska – more than 125 years of building for society
  15. ^ http://www.skanska.se/en/Folder/125/Homes/
  16. ^ Bärande betongkonstruktioner i miljonprogrammets flerbostadshus, Elina Wetterblad, Examensarbete 288, KTH Betongbyggnad 2009
  17. ^ Om Skånska cementgjuteriets betongelementfabrik i Kalmar
  18. ^ http://naringslivshistoria.se/bizstories-nyheter/arkiv/skanska-flyttade-tempel/
  19. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 86
  20. ^ Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2007:1
  21. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 87
  22. ^ http://www.skanska.se/en/folder/125/al-rasheed-hotel/
  23. ^ http://www.skanska.se/sv/om-skanska/historia/
  24. ^ ”Skanska grönast i Storbritannien”. Svenska Dagbladet. 12 juni 2011. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-gronast-i-storbritannien_6237376.svd. Läst 12 december 2012. 
  25. ^ ”Revealed: the greenest companies” (på engelska). The Sunday Times. 12 juni 2011. http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/business/energy_and_environment/article646023.ece. Läst 12 december 2012. 
  26. ^ [a b] ”United Nations Selects Skanska as Construction Manager for Capital Master Plan” (på engelska) (PDF). United Nations. 27 juli 2007. http://web.archive.org/web/20081014090632/http://www.un.org/cmp/uncmp/news/2007-07-27_UNPR.pdf. Läst 12 december 2012. 
  27. ^ Hans Dahlquist (19 oktober 2011). ”De vill ha nollvision för olyckor på jobbet”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter//article3293571.ece. Läst 14 januari 2013. 
  28. ^ Björn Asplind (19 december 2012). ”Skanskas arbetsmiljöarbete prisat”. Fastighet & Bostadsrätt. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. http://web.archive.org/web/20151005091039/http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/44699-Skanskas-arbetsmiljoarbete-prisat.html. Läst 14 januari 2013. 
  29. ^ Cecilia Stenström (2 november 2009). ”Skanska drillar chefer i etik”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/karriar/article96181.ece. Läst 14 januari 2013. 
  30. ^ [a b] Torbjörn Askman (16 november 2004). ”Tunnelras för Skanska”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2541446.ece. Läst 14 januari 2013. 
  31. ^ [a b c] ”Årsredovisning 2014” (PDF). Skanska AB. 2015. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2014/arsredovisning-2014.pdf. Läst 2 januari 2016. 
  32. ^ ”Årsredovisning 2013” (PDF). Skanska AB. 2014. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2013/arsredovisning-2013.pdf. Läst 10 juni 2014. 
  33. ^ ”Historia”. Skanska AB. 25 januari 2012. http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 12 december 2012. 
  34. ^ Linda Nohrstedt (10 september 2008). ”Hus på nolltid”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/ekonomi/article87142.ece. Läst 13 december 2012. 
  35. ^ Mattias Fröjd (18 juni 2012). ”Skanska premiärbygger nytt koncept”. Fastighetsnytt. http://fastighetsnytt.se/2012/06/skanska-premiarbygger-nytt-koncept/. Läst 13 december 2012. 
  36. ^ ”Prefabs sprout as Britain embraces timber-frame housing” (på engelska). The Guardian. 12 november 2012. http://www.guardian.co.uk/business/2012/nov/12/prefabs-britain-timber-frame-persimmon. Läst 13 december 2012. 
  37. ^ ”Historik”. http://www.coor.se/Om-Coor/Historik/. Läst 5 augusti 2012. 
  38. ^ Linda Nohrstedt (25 mars 2009). ”"Vi hade en otroligt bra kund"”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article88318.ece. Läst 14 januari 2013. 
  39. ^ Malin Axelsson (29 september 2012). ”Grattis Ölandsbron!”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/grattis-olandsbron_7540752.svd. Läst 14 januari 2013. 
  40. ^ Andreas Joons (5 november 2012). ”Skanska: Fokus på byggmaterial, order frågetecken - analytiker”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3575684.ece. Läst 14 januari 2013. 
  41. ^ ”Byggnation och faser”. Stockholms läns landsting. 9 januari 2013. http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/Byggnation_och_faser/. Läst 14 januari 2013. 
  42. ^ Lars Dimming (11 april 2007). ”Skanska vill bygga i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ekonomi/1.155002-skanska-vill-bygga-i-goteborg. Läst 14 januari 2013. 
  43. ^ Leif Sundberg (21 september 2012). ”Högakustenbron”. Kramfors kommun. http://www.kramfors.se/index.asp?s=1&id=2617. Läst 14 januari 2013. 
  44. ^ Björn Hedensjö (6 april 2005). ”Uddevallabron modell för Skanskas prestigebygge i USA”. Dagens Industri. 
  45. ^ ”Skanska bygger VM-arena i Prag”. Dagens Nyheter. 12 mars 2003. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-bygger-vm-arena-i-prag. Läst 14 januari 2013. 
  46. ^ Anna Höglund (21 mars 2006). ”"Snyggaste arenan i Sverige"”. Gefle Dagblad. http://gd.se/nyheter/gavle/1.323875--snyggaste-arenan-i-sverige-. Läst 14 januari 2013. 
  47. ^ ”Stockholms stadshus”. Skanska AB. http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/stockholms-stadshus/. Läst 14 januari 2013. 
  48. ^ ”Skanska bygger ut Oslos flygplats”. Affärsvärlden. 14 mars 2011. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3126223.ece. Läst 14 januari 2013. 
  49. ^ Anne-Beth Jensen (30 oktober 2012). ”Statoil – nytt regionkontor” (på norska). Byggeindustrien. http://www.bygg.no/prosjekter/96249.0. Läst 14 januari 2013. 
  50. ^ ”Skanska bygger åt Statoil i Oslo”. Byggnyheter.se. 18 juni 2010. http://www.byggnyheter.se/2010/06/skanska-bygger-t-statoil-i-oslo. Läst 14 januari 2013. 
  51. ^ Charles Ajunwa (18 november 2012). ”London: The Amazing Attractions” (på engelska). This Day. http://www.thisdaylive.com/articles/london-the-amazing-attractions/130933/. Läst 13 december 2012. 
  52. ^ ”Skanska Win Heron Tower Contract” (på engelska). Skyscrapernews.com. 31 oktober 2007. http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1181. Läst 13 december 2012. 
  53. ^ ”Building homes the Scandinavian way” (på engelska). Building 4 Change. 13 september 2012. http://www.building4change.com/page.jsp?id=1466. Läst 14 januari 2013. 
  54. ^ ”Smart, sustainable and stylish” (på engelska). Cambridge News. 8 november 2012. http://www.cambridge-news.co.uk/Smart-sustainable-stylish/story-22749145-detail/story.html. Läst 14 januari 2013. 
  55. ^ Tomasz Ciechoński (9 november 2012). ”Skanska posprząta na A1 i skasuje 68,5 mln zł” (på polska). Gazeta Toruń. http://torun.gazeta.pl/torun/1,87119,12819589,Skanska_posprzata_na_A1_i_skasuje_68_5_mln_zl.html. Läst 14 januari 2013. 
  56. ^ ”Business Units” (på engelska). Skanska AB. 13 september 2012. http://www.usa.skanska.com/Business-Units/. Läst 14 januari 2013. 
  57. ^ ”Skanska bygger vid World Trade Center i New York”. Fastighetstidningen. 21 mars 2011. http://www.fastighetstidningen.se/skanska-bygger-vid-world-trade-center-i-new-york/. Läst 14 januari 2013. 
  58. ^ ”Skanska bygger "Oculus" vid World Trade Center”. Byggnyheter.se. 21 mars 2011. http://www.byggnyheter.se/2011/03/skanska-bygger-oculus-vid-world-trade-center. Läst 14 januari 2013. 
  59. ^ ”Skanska renoverar FN-högkvarteret”. Dagens Nyheter. 27 juli 2007. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-renoverar-fn-hogkvarteret. Läst 14 januari 2013. 
  60. ^ ”Skanska fortsätter renovera FN-hus”. Svenska Dagbladet. 24 juni 2009. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-fortsatter-renovera-fn-hus_3109237.svd. Läst 14 januari 2013. 
  61. ^ Jack Buehrer (1 juli 2010). ”Sleeping Giant”. ENR New York. http://newyork.construction.com/features/2010/0701_sleepinggiant-1.asp. Läst 14 januari 2013. 
  62. ^ ”Skanska bygger ut naturgasanläggning i Brasilien”. Energinyheter.se. 3 april 2012. http://www.energinyheter.se/2012/04/skanska-bygger-ut-naturgasanl-ggning-i-brasilien. Läst 14 januari 2013. 
  63. ^ ”Här ska Skanska växa”. Affärsvärlden. 11 november 2011. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3342237.ece. Läst 14 januari 2013. 
  64. ^ ”Skanska bygger jätteanläggning i Rio”. Maskinentreprenören. 3 april 2012. http://www.me.se/Tidning/Branschnytt/2012/April/Skanska-bygger-jatteanlaggning-i-Rio/. Läst 14 januari 2013. 
  65. ^ Charlotte Owen (3 april 2012). ”Petrobras hires Swedish company to expand gas capacity” (på engelska). Oil & Gas Technology. http://www.oilandgastechnology.net/downstream/petrobras-hires-swedish-company-expand-gas-capacity. Läst 14 januari 2013. 
  66. ^ World Business Council for Sustainable Development (11 juni 2012). ”Green projects become the catalyst for green jobs” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/sustainable-business/skanska-el-totoral-wind-farm. Läst 14 januari 2013. 
  67. ^ Lennart Palmeus (21 april 2005). ”Skanska bygger för egna pengar i Chile”. Dagens Industri. 
  68. ^ ”Skanska vill utveckla betalväg i Chile”. Infrastrukturnyheter.se. 28 januari 2010. http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/01/skanska-vill-utveckla-betalvag-i-chile. Läst 14 januari 2013. 
  69. ^ Ola Kinnander (29 december 2010). ”Alberta Fund to Buy Skanska's 50% Stake in Chile Highway for $875 Million” (på engelska). Bloomberg. Arkiverad från originalet den 1 januari 2011. http://web.archive.org/web/20110101214340/http://www.bloomberg.com/news/2010-12-29/alberta-fund-to-buy-skanska-s-50-stake-in-chile-highway-for-875-million.html. Läst 14 januari 2013. 
  70. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]