Ängssyra
| Ängssyra | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Slideväxter Polygonaceae |
| Släkte | Skräppor Rumex |
| Art | Ängssyra R. acetosa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rumex acetosa | |
| Auktor | Linné |
Ängssyra (Rumex acetosa) är en flerårig ört i familjen slideväxter, som känns igen på sina pillika blad och enkönade blommor. Den är en allmän ängsväxt över hela Norden högt upp i fjällen.
Utseende
Ängssyran är jämfört med de flesta skräppor lågväxande, vanligen ej högre än 5-7 decimeter. Stjälken och bladen är mjuka. Ängssyran är tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda växtindivider.
Underarter och varieteter
Det finns några underarter och varieteter av ängssyra:
- Rumex acetosa ssp. acetosa
- Vanlig ängssyra - var. acetosa
- Smal ängssyra - var. serpentinicola
- Lappsyra (Rumex acetosa ssp. lapponicus)
- Rumex acetosa ssp. alpestris
- Rumex acetosa ssp. pseudoxyria
- Rumex acetosa ssp. thyrsiflorus
Användning
Ängssyran har i århundraden odlats av människan. Dess blad kan användas puréeade i soppor och redningar eller hela i sallader. Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är mildast. De vildväxande varianterna har en skarpare smak, på grund av den högre halten av oxalsyra. Denna höga oxalsyrehalt skyddar den mot sniglar och snäckor. Oxalsyra är giftigt - små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig. Växten har använts av samerna för att syra mjölk för att få den mer hållbar. Roten kan användas för växtfärgning, och ger en gul färg.
Externa länkar
- Den virtuella floran
- Ängssyra i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Ängssyra.
