Ängssyra

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ängssyra
Nordens flora Rumex acetosa.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljSlideväxter
Polygonaceae
SläkteSkräppor
Rumex
ArtÄngssyra
R. acetosa
Vetenskapligt namn
§ Rumex acetosa
AuktorLinné
Hitta fler artiklar om växter med

Ängssyra (Rumex acetosa) är en flerårig ört i familjen slideväxter, som känns igen på sina pillika blad och enkönade blommor. Den är en allmän ängsväxt över hela Norden högt upp i fjällen.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ängssyran är jämfört med de flesta skräppor lågväxande, vanligen ej högre än 5-7 decimeter. Stjälken och bladen är mjuka. Ängssyran är tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda växtindivider.

Underarter och varieteter[redigera | redigera wikitext]

Det finns några underarter och varieteter av ängssyra:

  • Rumex acetosa ssp. acetosa
    • Vanlig ängssyra - var. acetosa
    • Smal ängssyra - var. serpentinicola
  • Lappsyra (Rumex acetosa ssp. lapponicus)
  • Rumex acetosa ssp. alpestris
  • Rumex acetosa ssp. pseudoxyria
  • Rumex acetosa ssp. thyrsiflorus

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ängssyran har använts och odlats, troligen i tusentals, men dokumenterat sedan 1600-talet, av människor i Skandinavien.[1]

Mat[redigera | redigera wikitext]

Växten har varit viktig inom den samiska matkulturen[1], och har använts för att syra mjölk, vilket gör den mer hållbar. Dess blad kan användas puréeade i soppor och redningar eller hela i sallader. Bladen har ätits av barn som vallade eller vaktade boskap, både som ett slags godis och som tillskott till den övriga dieten.[1] Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är mildast. De vildväxande varianterna har en skarpare smak, på grund av den högre halten av oxalsyra. Denna höga oxalsyrehalt skyddar den mot sniglar och snäckor. Oxalsyra är giftigt - små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig.

Växtfärgning[redigera | redigera wikitext]

Roten kan användas för växtfärgning, och ger en gul färg.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svanberg, Ingvar (2012-12-09). ”The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden” (på en). Acta Societatis Botanicorum Poloniae 81 (4): sid. 317–327. doi:10.5586/asbp.2012.039. ISSN 2083-9480. https://pbsociety.org.pl/journals/index.php/asbp/article/view/asbp.2012.039. Läst 11 november 2018.