Ärkebiskopsdömet Salzburg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ärkebiskopsdömet Salzburg
Tyska: Fürsterzbistum Salzburg

12781803


Vapen

HRR 1789 Fürstpropstei Berchtesgaden.png
Huvudstad Salzburg
Språk Tyska
Religion Kristendom
Bildades 1278


Upphörde 1803


Areal 9 900 km² (1648)
Folkmängd 190 000 (1648)

Ärkebiskopsdömet Salzburg var ett andligt furstendöme inom det Tysk-romerska riket. Det sammanföll till stora delar med den nuvarande österrikiska delstaten Salzburg.

Salzburg var redan under romartiden, då det utgjorde en del av provinsen Noricum, tätt bebyggt. Dess apostel blev Rupert den helige av Worms, som 696 där upprättade ett biskopssäte. 798 upphöjdes stiftet till ärkebiskopsdöme och utvidgades sedermera med områden av Lungau, Pinzgau och Gastein m. fl. kretsar, så att det vid westfaliska freden omfattade 9 900 km2 med 190 000 invånare. Ärkebiskop Gebhard, död 1088, erhöll därjämte för all framtid värdigheten av påvlig legat i Tyskland. Gebhards efterträdare låg i nästan ständig strid med kejsaren, Bayern eller sina egna landsständer och utövade mot andra religionsbekännare ett hårt förtryck.

Genom ärkebiskopen-kardinalen Matteus Lang (1519 -40) blev Salzburg en härd för kampen mot reformationen. Förhållandena tillspetsades till det yttersta under ärkebiskop Leopold Anton von Firmian (1727-44), som styrdes av sin kansler von Krall. 1731, på de lutherska tesernas dag, 31 oktober, kom det beryktade emigrationspåbudet, som ålade alla evangeliska över 12 år att inom 8 dagar utvandra. Mer än 20 000 av de landsflyktige mottogs av Preussen och bildade sedan en gränsvakt mot Polen i Ostpreussen. Även i Amerika blev salzburgares inflyttning av betydelse. I Sverige väckte de fördrivaning stort deltagande, som gav sig uttryck i penningunderstöd; bl. a. utfärdades 8 maj 1732 publikation om allmän kollekt för dem. Kommerskollegium föreslog (24 januari) regeringen att intaga salzburgska industriidkare och hantverkare till Sverige genom att bevilja dem 20 års frihet från utskylder och ge fattiga sådana respenningar.

Ärkebiskoparna av Salzburg ägde vidsträckta privilegier, t. ex. rättighet att adla och att omväxlande med Österrike leda riksfurstekollegiets förhandlingar, och 1750 erhöll de titeln primas av Tyskland. Men genom den av Napoleon 1802 verkställda sekulariseringen förvandlades Salzburg till ett världsligt kurfurstendöme och gavs jämte Eichstätt, Berchtesgaden och en del av Passau till ärkehertig Ferdinand av Österrike som ersättning för det av honom avträdda storhertigdömet Toscana. I freden i Pressburg 1805 förenades Salzburg med Österrike (Ferdinand fick i stället Würzburg till kurfurstendöme), ställdes enligt freden i Wien 1809 till Napoleons förfogande, överlämnades av honom 1810 till Bayern och avträddes 1814 till Österrike, med undantag av en del av vänstra Salzachstranden.

Källa[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Salzburg, 1904–1926.