Ådals-Lidens församling
Ådals-Lidens församling Församling | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Sollefteå kommun[1] |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Härnösands stift |
Pastorat | Ådals-Liden, Junsele, Resele och Eds pastorat (–)[2] Sollefteå pastorat (–) |
Bildad | medeltiden |
Avskild från | Ådals-Lidens socken (1863) |
Medlemmar | 765 (73 %) ()[3] |
Folkmängd | 1 041 ()[3] |
Upphov till | Ådals-Lidens distrikt |
Karta | |
Ådals-Lidens församlings läge i Västernorrlands län. | |
Koordinat | 63°26′42″N 16°53′29″Ö / 63.444863888889°N 16.891438888889°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 222400 (–) 222401 (–) 228308 (–) |
Pastoratskod | 100116 (–) 100113 (–) |
Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010236 |
Webbplats | Pastoratets webbplats |
Redigera Wikidata |
Ådals-Lidens församling är en församling i Ådalens kontrakt i Härnösands stift. Församlingen ingår i Sollefteå pastorat och ligger i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen har medeltida ursprung under namnet Lidens församling som namnändrades till Ådals-Lidens församling den 1 januari 1886 enligt kungligt beslut 17 april 1885.[4][5] Stavningen av församlingens namn fastställdes som Ådals-Liden enligt kungligt beslut den 24 oktober 1919, då innan detta datum stavningen Ådalsliden hade förekommit.[6]
Församlingen utgjorde under 1300-talet ett eget pastorat för att därefter till 20 augusti 1830 vara annexförsamling i pastoratet Resele, Junsele och Liden. Från 20 augusti 1830 till 1869 annexförsamling i pastoratet Resele och Liden. Från 1869 till 2002 eget pastorat.[7] Församlingen var mellan sedan 2002 och 2021 moderförsamling i pastoratet Ådals-Liden, Junsele, Resele och Eds pastorat.[8] Församlingen är sedan 2021 del av Sollefteå pastorat.[9]
Kyrkoherdar
[redigera | redigera wikitext]Ämbetstid[10] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1870–1882 | Per Alfred Nikolaus Sundelin | Senare kyrkoherde i Nora församling. | |
1882–1906 | Viktor Bernhard Frisendahl | Senare kyrkoherde i Ramsele församling. | |
1906–1918 | Nils Petrus Edlund | 1850–1918 |
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/228308000, läst: 17 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SCB folkräkningen 1890 andra delen Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 83 anm. till Västernorrlands län not 1
- ^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1881-1885 Västernorrlands län sida 2
- ^ SCB Folkräkningen 1920 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 76 anm. till Västernorrlands län not 7
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1926). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 4. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 326-327. Libris 490181. https://runeberg.org/hernosandh/4/0328.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|