Sveriges distrikt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges distrikt med landskapsgränser inritade.
De distrikt som korsar landskapsgränser är markerade med vågräta streck

Sveriges distrikt är en geografisk indelning av Sverige, införd den 1 januari 2016, som utgörs av 2 523 områden. Indelningen utgår från den territoriella församlingsindelning som fanns den 31 december 1999 inför Svenska kyrkans frigörande från staten vid årsskiftet 1999/2000. Församlingarnas territorier har sin grund i den gamla socken- och stadsindelningen, men har förändrats på senare år. Syftet med distrikten är en oföränderlig indelning som ersätter svenska kyrkans församlingar som registerenhet i folkbokföringen och fastighetsregistret.[1][2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Vid kommunreformen 1862 delades ansvaret för de tidigare socknarna. De borgerliga frågorna överfördes till kommuner och de kyrkliga frågorna, inklusive skolväsendet, togs om hand av församlingarna. Fastigheterna kom dock till mitten/slutet av 1970-talet att registreras per socken, och många registrerande myndigheter som Riksantikvarieämbetet och museer har också fortsatt att registrera fynd per socken, utifrån ATA-koden, vilken definierar områden motsvarande utbredningen av socknar/församlingar kring 1950. Sammanslagning av kommunerna vid kommunreformerna 1952 och 1971 medförde att kommunerna kom att omfatta, bortsett från enstaka undantag, områden motsvarande flera socknar.

Sammanslagning av församlingar skedde i långsammare takt. Ännu under 1990-talet hade de till största delen samma utsträckning som socknarna. Undantagen var främst i de stadsnära områdena, där tätortsutbredning medfört både sammanslagningar av församlingar och bildandet av nya. Skillnader mellan socken och församlingsutbredningen fanns i cirka 15 procent av församlingarna där huvuddelen av avvikelserna redan fanns i indelningen enligt ATA-koden (1950-talets utbredning).

Folkbokföring på kommun istället för på församling och de nya distrikten[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1600-talet skötte Svenska kyrkan folkbokföringen och folkbokföringen skedde per svenska kyrkans församlingar. Vid kommunreformen i Sverige 1971 blev kommunerna bas för folkbokföringen, men församlingarna kvarstod som rapporteringsenhet för befolkningen. Den 1 juli 1991 övertog Riksskatteverket ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan, men kyrkans församlingsindelning kvarstod även därefter som rapporteringsenhet för befolkningen och även efter att kyrka och stat skilts åt vid årsskiftet 1999/2000. Svenska kyrkan har efter denna skilsmässa genomfört omfattande församlingssammanslagningar vilket gjort att församlingarnas lämplighet som rapporteringsenheter minskat. Från 1 januari 2016 upphör församling som en indelning för rapportering av befolkningsinformation.

För att tillmötesgå önskemål från släktforskare, hembygdsforskare och akademiska forskare om att kunna följa långa historiska skeenden har riksdagen beslutat att inrätta distrikt som nära motsvarar församlingsindelningen vid tiden för skilsmässan mellan kyrka och stat.

Efter lång beredning beslutade riksdagen den 29 maj 2013[3] om en förändring från och med 1 januari 2016, där distrikt skall införas. Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag att till regeringen leverera förslag på namn och utbredning av distrikten.[4] Regeringen fattade sedan 17 juni 2015 beslut om en förordning, publicerad i svensk författningssamling.[5]

Distriktens omfattning[redigera | redigera wikitext]

Distrikten har den utbredning som motsvarande församling hade vid årsskiftet 1999/2000, med undantag för viss justering av enklav/exklav tillhörighet.[6]

Justeringarna, som berör ett hundratal distrikt, innebär att enklaver/exklaver som uppfyller följande kriterier inkluderas i omgärdande distrikt:

  • Enklaven/exklaven utgör max fem procent av församlingens totala areal
  • Enklaven/exklaven innehåller inte en kyrka
  • Enklaven/exklaven har fem eller färre folkbokförda inom ytan år 2014

Ansvar och användning[redigera | redigera wikitext]

Lantmäteriet ansvarar för att hålla informationen om distriktsindelningen tillgänglig, inklusive dess geografiska gränser. Dessutom ansvarar lantmäteriet för att koppla belägenhetsadresserna i lägenhetsregistret till rätt distrikt. Lantmäteriet vidarebefordrar sedan denna koppling till Skatteverket tillsammans med de rent fastighetsanknutna uppgifterna avseende län och kommun.[5]

Skatteverket och SCB kan sedan efter behov redovisa befolkning och fastigheter per distrikt.

Kodsättning av distrikten[redigera | redigera wikitext]

Varje distrikt har av SCB tilldelats en kod bestående av sex siffror, där de tre sista utgörs av ett löpnummer (001–453) inom landskapet.

Det första tecknet utgörs av en siffra 1–3 som ger landsdel (Götaland, Svealand, Norrland). Siffra 2 och 3 utgörs av en kod 01–25 som ger landskapet med numrering från sydväst till nordost följande tabell:

Lista över distrikten[redigera | redigera wikitext]

Se Lista över Sveriges distrikt

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  • Slutrapportering av uppdrag avseende kvalitetssäkring av den territoriella församlingsindelningen från 31 december 1999 och förslag till de enskilda distriktens namn, 16 januari 2015, LM 519-2014/387, RAÄ 1.1.2-355-2014
  • SFS 2015:493, Svensk författningssamling: Förordning om distrikt. Utfärdad 17 juni 2015. Utkom från trycket 7 juli 2015. Träder i kraft 1 januari 2016.
    • SFS 2015:698, Svensk författningssamling: Förordning om ändring i förordningen (2015:493) om distrikt. Utfärdad 19 november 2015. Utkom från trycket 1 december 2015.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cecilia Olla (12 juni 2014). ”Framtidens folkbokföring efter distrikt istället för församling”. Riksantikvarieämbetet. http://www.raa.se/2014/06/framtidens-folkbokforing-efter-distrikt-istallet-for-forsamling-2/. Läst 1 januari 2016. 
  2. ^ https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Fastighetsinformation/Fastighetsregistret/Fragor-och-svar-/administrativ-indelning/#faq:vad-ar-distrikt Fastighetsregistret FAQ: Administrativ indelning - Vad är distrikt?], Lantmäteriet, läst 2016-11-14
  3. ^ ”Folkbokföringen i framtiden”. Riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/folkbokforingen-i-framtiden_H001SkU25. 
  4. ^ "Distriktsindelning i folkbokföringen". Raa.se. Läst 29 januari 2015.
  5. ^ [a b] SFS 2015:493, Svensk författningssamling: Förordning om distrikt.
  6. ^ Olla, Cecilia (2015-01-27): "Framtidens folkbokföring: underlag för nya distrikt inlämnat till finansdepartementet". Raa.se. Läst 29 januari 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]