Ægir
| |||
 Detalj ur målning av Eckersberg, 1843. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Örlogsfartyg (kanonbåt) | ||
| Systerfartyg | Hekla | ||
| Ägare | Danska flottan | ||
| Registreringshamn | Köpenhamn | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Fairbairn & Co, London, England | ||
| Levererad | 1841 | ||
| Utrangerad | 1871 | ||
| Öde | Skrotat 1872 | ||
| Tekniska data | |||
| Byggnadsmaterial | Järn | ||
| Längd | 42,9 m | ||
| Bredd | 5,6 m | ||
| Djupgående | 1,7 m | ||
| Bruttodräktighet | 254 registerton | ||
| Maskin | Ångmaskin 80 hk | ||
| Framdrivning | Skovelhjul | ||
| Marschfart | 8,5 knop | ||
| Maximal hastighet | 10 knop | ||
| Besättning | 75 man (krig) | ||
Ægir var en hjulångare som byggdes åt danska flottan av Fairbain & Co i London, England år 1841. Hon var Danmarks första kanonbåt med järnskrov. Fartyget var riggat som skonert med två master och hade en ångmaskin på 80 hk som drev de två skovelhjulen.[1] Beväpningen bestod ursprungligen av två 24 pundiga kanoner och en 4 pundig haubits.
Hjulångaren kom till Köpenhamn 12 oktober 1841, under befäl av sjökapten Hans Carl Bodenhoff och seglade senare under Edouard Suensons befäl år 1844-1845. Fartyget användes av kungafamiljen och kungarna Christian VIII och Frederik VII för kortare utflykter åren 1842-1857.[2]
Under en period, 1857-1862, utlånades Ægir till postverket som postfartyg och från 10 juni till 8 oktober 1864 var hon åter i tjänst som örlogsfartyg. Fartyget användes också till sjömätning år 1860 och i perioden 1864-1871.[2] Den 5 december 1871 utrangerades Ægir ur flottan och skrotades året efter.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Ægir” (på danska). http://www.jmarcussen.dk/maritim/skibsliste/side.php?id=9460. Läst 20 juni 2020.