Hoppa till innehållet

Fredrik VII av Danmark

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Fredrik VII av Baden-Durlach.
Fredrik VII
Porträtt av kung Fredrik från 1861 av Vilhelm Gertner
Regeringstid 20 januari 1848–15 november 1863
(15 år och 299 dagar)
Företrädare Kristian VIII
Efterträdare Kristian IX
Valspråk Folkets kärlek, min styrka
Gemåler Vilhelmina av Danmark
Mariana av Mecklenburg-Strelitz
Louise Rasmussen
Ätt Huset Oldenburg
Far Kristian VIII
Mor Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
Född 6 oktober 1808
Amalienborgs slott i Köpenhamn
Död 15 november 1863
(55 år och 40 dagar)
Glücksburgs slott i Schleswig
Begravd Roskilde domkyrka


Fredrik VII (danska: Frederik 7.), född 6 oktober 1808, död 15 november 1863, var kung av Danmark från 1848 till 1863. Han var son till Kristian VIII av Danmark och hans första gemål, Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin.

Efter föräldrarnas skilsmässa 1810 blev Fredrik uppfostrad bland främlingar och uppehöll sig senare några år i utlandet, särskilt i Genève. År 1826 utnämndes han till generalmajor, och gifte sig 1828 med sin kusin Vilhelmina av Danmark , men hans oregelbundna liv och festande ledde till skilsmässa. Hans oregerliga liv ledde till att Fredrik VI förvisade honom först till Island, sedan till Fredericia.

Då hans far 1839 besteg tronen, utnämnde han sin son till guvernör över Fyn och kommenderande general över Jylland och Fyn men genomdrev i gengäld Fredriks äktenskap med Mariana av Mecklenburg-Strelitz 1841. Likaledes barnlöst slutade även detta äktenskap i skilsmässa, till dels för att kronprinsen inte ville överge sin älskarinna, Louise Rasmussen, som efter Fredriks tronbestigning 1850 blev hans hustru i ett morganatiskt äktenskap och grevinna Danner.[1]

Fredriks liv blev nu lyckligare, särskilt när han fick tillfälle att lämna regeringsbestyren i Köpenhamn. Hans hälsa var dock inte den bästa, då han led av glomerulonefrit, något som inte blev bättre av en ymnig alkoholkonsumtion. Grevinnan Danner hade dock framgångar i att få honom att minska sitt drickande. Överklassens missnöje med grevinnan Danner var något som gjorde honom mycket förbittrad.

Fredrik VII hade ett stort intresse för friluftsliv, och studiet av dansk arkeologi var ett annat av hans stora nöjen.[1]

Folklig och enkel till sitt sätt, delade han sedan 1847 barndomsvännen Carl Emil Bardenfleths planer på en konstitutionell författning. Efter sin tronbestigning 20 januari 1848 avsade han sig redan 28 januari enväldesmakten. 21 mars avskedade han faderns rådgivare och kallade de nationalliberala ledarna till makten. Han hade redan som kronprins tillsammans med Poul Christian von Stemann gentemot sin far försvarat danskhetens rätt i Slesvig.

Han kom under sitt första regentår att stödja regeringens Eiderprogram, och tanken på Slesvigs delning strandade 1849 på hans motstånd. Han blandade sig dock inte i riksförsamlingens förhandlingar 1848–1849. Efter viss tvekan godkände han den nya grundlagen 5 juni 1849. Senare försökte han dock att inte blanda sig i den danska politiken, efter Bardenfleths tillbakaträdande biföll han Christian Albrecht Bluhmes konservativa regering, och kom under de fortsatta åren att stödja den politiska riktning som för tillfället hade överhanden.[1]

Fredrik VII var en mycket folkkär kung. I slutet av hans regeringstid utbröt större problem kring Schleswig-Holstein, som då var danskt, och som efter hans död ledde till dansk-tyska kriget.

Gift 1) med Vilhelmina av Danmark (skilda 1837) (dotter till Fredrik VI av Danmark)
Gift 2) med Mariana av Mecklenburg-Strelitz (skilda 1846)
Gift 3) morganatiskt 1850 med sin älskarinna, balettdansösen Louise Rasmussen, som fick namnet grevinna Danner.

Fredrik VII dog barnlös och med honom utslocknade huvudgrenen av huset Oldenburg. På den danska tronen avlöstes han av den Oldenburgska sidogrenen Glücksburg, men huvudmannaskapet för ätten Oldenburg övergick till huset Augustenburg, som nu var den äldsta grenen av ätten Oldenburg.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Fredrik V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Arvprins Fredrik av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Kristian VIII
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. (även 12.) Ludvig av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. (även 13.) Charlotte Sophie av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
1. Kung Fredrik VII
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Samma som 10.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Storhertig Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Samma som 11.
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Johan August av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Luise, grevinna Reuss av Schleiz
 
 
 


  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]