Östra Kyrkogatan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Östra Kyrkogatan
Östra kyrkogatan-Umeå-2007-06-30.jpg
Östra Kyrkogatan söderut vid Hagaplan.
Namngiven1889
Tidigare namnMickelsträskvägen
Läge
PlatsSverige Haga, Umeå (Sverige)
SträckningNord-sydlig riktning från Kyrkbron vid Umeälven till Björnvägen på Mariedal.
Längd3,2 km
Betydelse
Känd förFarthinder
ByggnaderMoritzka gården, Umeå stads kyrka

Östra kyrkogatan är en gata i centrala Umeå. Den börjar i söder vid Kyrkbron och går genom stadsdelarna Öst på stan, Haga och Sandbacka innan den slutar strax vid Mariedal. Namnet kommer sig av att gatan går på den östra sidan om Umeå stads kyrka – på andra sidan om kyrkan finns Västra kyrkogatan, som endast går genom de centrala delarna av Umeå.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter stadsbranden 1888 så drogs det upp nya gator inom brandområdet, däribland Östra kyrkogatan vars sträckning antogs av stadsfullmäktige i oktober 1889[1]. När järnvägen kom till Umeå 1896[2] korsade den Östra kyrkogatan, som på den tiden fortsatte en bit in i det som sedan skulle bli stadsdelen Haga. I början av 1900-talet anlades Mickelträskvägen som ny nordlig infartsväg till Umeå, med förbindelse till Östra kyrkogatan. Senare fick hela sträckan heta Östra kyrkogatan.[3]

På 1950-talet var gatan (tillsammans med Tegsbron och Storgatan) en del av riksvägen Rikstretton, som gick från Stockholm till Haparanda. All nord-sydlig trafik genom Umeå passerade på vägen fram till mitten av 1960-talet, då en ny förbifart byggdes mellan Haga och regementsområdet I 20, som fungerade som europaväg E4 innan den beteckningen år 2005 övertogs av Kolbäcksvägen.

Östra kyrkogatan stängdes 1983 för genomfartstrafik, men öppnades igen på 1990-talet sedan gatan fått hastighetsdämpande åtgärder i form av chikaner, gupp och väghålor.[3] Sommaren 2007 påbörjades ännu en ombyggnad av Östra kyrkogatan för att öka trafiksäkerheten[4].

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

I dagligt tal kallas gatan idag enbart för "Ö.K." av Umeborna.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karin Eriksson (1975) (PDF). Studier i Umeå stads byggnadshistoria : från 1621 till omkring 1895. Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 3. Umeå: Umeå universitetsbibliotek. sid. 166. Libris 7615280. ISBN 91-7174-000-7. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:399942/FULLTEXT01 
  2. ^ Järnväg.net, ”Vännäs-Umeå-Holmsund”. http://www.jarnvag.net/banguide/vannas-holmsund.  Sidan läst 2017-09-18.
  3. ^ [a b] Umeå kommun, ”Byggnadsordning för Haga-Sandbacka November 2004”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929083850/http://www.umea.se/download/18.1649b1a10466cdeaf18000363/Byggnadsordning+Haga-Sandbacka+med+bokm%C3%A4rken.pdf.  Sidan 61.
  4. ^ Umeå kommun, ”Projekt Östra kyrkogatan”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929083625/http://www.umea.se/omkommunen/framtidochutveckling/stadsplaneringochbyggande/projekt/ostrakyrkogatan.4.3c6cfe2710af5588bc7800038030.html.  Sidan läst 2007-08-05.