Östtornskyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ås kyrka är Ölands enda kvarvarande östtornskyrka
Skånela kyrka ligger utanför Märsta
Kilianskirche i Talheim är en östtornskyrka i Tyskland
Ulrichskirche i Eberstadt är också en tysk kyrka med östtorn

Östtornskyrka är en kyrkobyggnad med kyrktornet placerat i öster, ofta över altare och kor. Ett fåtal kyrkor i Sverige är byggda på detta sätt. I de flesta fall är en kyrka byggd med långhus i öst-västlig riktning med tornet placerat invid långhusets västra sida. Detta byggnadssätt är vanligast och dessutom mest praktiskt eftersom både kyrkorum och torn kan nås från huvudingången. Om tornet istället finns ovanför koret krävs en separat ingång från koret eller utifrån.

Kyrkor med både östtorn och västtorn tillhör en annan grupp som kallas klövsadelskyrkor.

Kungamakten[redigera | redigera wikitext]

Östtornskyrkor var under medeltiden omhuldade av kungamakten. Att bygga torn på kyrkor var ett sätt att demonstrera makt vilket var förbehållet kungen och hans stormän. Att placera tornet i öster ovanför den plats där prästen tjänstgjorde underströk kungens makt ytterligare och gav kungamakten tydlig koppling till kyrkans budskap.

Många medeltida östtornskyrkor är byggda i närheten av kungsgårdar. På Öland ligger Ås kyrka på mark som tillhör Ottenby kungsgård [1]. På Färingsö ligger Färentuna kyrka som under medeltiden låg inom samma socken som kungsgårdarna Husby och Kungsberga [2]. Skånela kyrka, Norrsunda kyrka och Husby-Ärlinghundra kyrka ligger alla i Sigtuna kommun kan ses som syskonkyrkor. Alla tre är byggda i gråsten med samma byggnadsstil och kom till på 1100-talet. Alla fick de sina torn i öster eftersom här fanns kungsgårdar med lokala hövdingar som på kungens uppdrag drog in skatter.

Olika sorters östtornskyrkor[redigera | redigera wikitext]

Östtornskyrkor kan grovt delas upp i tre grupper:

  • Första gruppen är de medeltida med koppling till kungamakten där torn och kor är orienterade åt öster. Kyrkor i denna grupp är exempelvis Färentuna kyrka och Skånela kyrka.
  • Andra gruppen har också torn och kor åt öster och har tillkommit under de senaste århundradena. Kyrkor i denna grupp är exempelvis Långsele kyrka och Stöde kyrka.
  • Tredje gruppen är byggda som västtornskyrkorna med torn och huvudingång på samma sida. Men kyrkan är vänd åt "fel" håll med koret åt väster och tornet åt öster. Kyrkor i denna grupp är exempelvis Aspö kyrka och Östra Grevie kyrka.

Östtornskyrkor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Norrbotten[redigera | redigera wikitext]

  • Seskarö kyrka tillkom 1929. Ingången ligger i öster och koret i väster.

Jämtland[redigera | redigera wikitext]

Ångermanland[redigera | redigera wikitext]

  • Långsele kyrka tillkom 1828. Ingången i väster. Koret i öster invid tornet.
  • Resele kyrka tillkom 1838. Ingången i nordväst. Koret i öster under tornet.

Medelpad[redigera | redigera wikitext]

  • Stöde kyrka tillkom 1759. Ingången i väster. Koret i öster invid tornet.
  • Torps kyrka tillkom 1785. Ingången i väster. Koret i öster invid tornet.

Hälsingland[redigera | redigera wikitext]

Gästrikland[redigera | redigera wikitext]

  • Ockelbo kyrka tillkom 1908. Tornet ligger öster om koret. I väster finns två små torn.
  • Sandvikens kyrka tillkom 1931. Koret ligger i öster under tornet.

Uppland[redigera | redigera wikitext]

Närke[redigera | redigera wikitext]

Bohuslän[redigera | redigera wikitext]

  • Ödsmåls kyrka tillkom 1867. Ingången ligger i öster och koret i väster.

Östergötland[redigera | redigera wikitext]

Västergötland[redigera | redigera wikitext]

  • Hassle kyrka tillkom 1878. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Härjevads kyrka tillkom 1915. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Påbo kapell tillkom 1928. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Vara kyrka tillkom 1902. Ingången ligger i öster och koret i väster.

Öland[redigera | redigera wikitext]

Småland[redigera | redigera wikitext]

  • Adelövs kyrka tillkom 1833. Ingången ligger i väster och koret i öster invid tornet.
  • Aneboda kyrka tillkom 1899. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Bellö kyrka tillkom 1828. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Gislaveds kyrka tillkom 1906. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Landeryds kyrka tillkom 1924. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Ljungby kyrka tillkom 1861. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Lönneberga kyrka tillkom 1872. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Mörlunda kyrka tillkom 1840. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Stenbrohults kyrka tillkom 1830. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Sjösås nya kyrka tillkom 1865. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Södra Solberga kyrka tillkom 1837. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Tranås kyrka tillkom 1930. Ingången ligger i väster och koret i öster invid tornet.
  • Urshults kyrka tillkom 1812. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Vederslövs kyrka tillkom 1879. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Väckelsångs kyrka tillkom 1829. Ingången ligger i öster och koret i väster.
  • Öja kyrka tillkom 1854. Ingången ligger i öster och koret i väster.

Halland[redigera | redigera wikitext]

Blekinge[redigera | redigera wikitext]

Skåne[redigera | redigera wikitext]

Östtornskyrkor i Europa[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Norge[redigera | redigera wikitext]

  • Lomen kirke tillkom 1914. Ingången ligger i väster och koret under tornet i öster.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Österrike[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter och källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cecilia Ring: Ås kyrkogård, (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) sidan 8, Kalmar läns museum
  2. ^ Färentuna kyrka, Stockholm 2008, © Stockholms stift, Text: Niss Maria Legars, Foto: Anna Ulfstrand (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF)

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]