Östtysklands ambassad i Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Östtysklands ambassad i Stockholm
Coat of arms of East Germany.svg
Sidensvansen 6.JPG
BeskickningstypAmbassad
FrånÖsttyskland
TillSverige
ByggnadSidensvansen 6
AdressBragevägen 2, Lärkstaden, Stockholm
Koordinater59°20′40.7″N 18°4′1″Ö / 59.344639°N 18.06694°Ö / 59.344639; 18.06694
Nedlagd1990

Östtysklands ambassad i Stockholm (även Östtyska ambassaden, DDR:s ambassad) var 1973–1990 Östtysklands diplomatiska representation i Sverige.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den 21 december 1972 var den svenska regeringen en av de första västländerna (tillsammans med Österrike) som erkände DDR.[1][2] Från februari 1973 till 1990 hade Östtyskland diplomatisk representation i Sverige, varefter Östtyskland upphörde att existera och återförenades med Västtyskland.[3][4] Den 3 oktober 1990 lämnade ambassadören. Byggnadens ägarskap övergick då till Förbundsrepubliken Tyskland och bedömdes vara värd mer än 100 miljoner kronor.[5]

Fastigheter[redigera | redigera wikitext]

Konsulatsbyggnaden på Verdandigatan 2.

DDR upprättade en ambassad på Bragevägen 2 i Lärkstaden i Stockholms innerstad år 1974 och ambassaden låg där till år 1990.[4] Byggnaden restes ursprungligen som ett bostadshus åren 1915–1916 efter arkitekten Cyrillus Johanssons ritningar i rött tegel.[6] Ovanför granitportalen placerades en kartusch med texten "till god vän går genvägar, vore han än fjärran faren". I vindsvåningen inreddes en lägenhet för konstnären Olle Hjortzberg. Salongen i huset dekorerades av samme konstnär.

Fastigheten Sidensvansen 6 är blåklassad av Stockholms stadsmuseum och hyser idag (2019) Tyska Skolans klass F–3 och fritidshem.[7][8][9][10]

Beskickningen disponerade även en fastighet belägen på närbelägna Verdandigatan 2, beskrivet som DDR:s konsulat.[11]

Beskickningschefer[redigera | redigera wikitext]

Namn Period Funktion
Peter Steglich[3] 1973–1974 Ambassadör
Wolfgang Kiesewetter[12] 1974–1982 Ambassadör
Manfred Schmidt[13] 1982–1988 Ambassadör
Erich Wetzl[14] 1988–1990 Ambassadör

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Anders Törnvall om ett Stasi-projekt i Sverige”. SvD. 2015. https://www.svd.se/anders-tornvall-om-stasi-i-sverige. Läst 10 september 2019. 
  2. ^ Muth, Ingrid (2000) (på tyska). Die DDR-Außenpolitik 1949-1972: Inhalte, Strukturen, Mechanismen. Ch. Links Verlag. sid. 235. ISBN 978-3-86153-224-8 
  3. ^ [a b] Muth, Ingrid (2000) (på tyska). Die DDR-Außenpolitik 1949-1972: Inhalte, Strukturen, Mechanismen. Ch. Links Verlag. sid. 292. ISBN 978-3-86153-224-8 
  4. ^ [a b] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 95. Libris länk. ISBN 91-630-6771-4 
  5. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/1767385/1990-09-22/edition/0/part/1/page/8/. Läst 13 februari 2020. 
  6. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000010789&page=historik. Läst 21 maj 2019. 
  7. ^ ”Tyska Skolan | Skolans historia”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190526092140/https://tyskaskolan.se/sv/tyska-skolan/historia/. Läst 21 maj 2019. 
  8. ^ Tyska skolan Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”dpWebmap”. kartor.stockholm.se. http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html. Läst 21 maj 2019. 
  10. ^ ”Tyska Skolans fritidshem - Fritidshem”. www.stockholm.se. https://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=99719aace5c04ba6b0c961edbf54b11a. Läst 21 maj 2019. 
  11. ^ http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_4_1984_08.pdf
  12. ^ ”Biographische Datenbanken KIESEWETTER, WOLFGANG”. https://www.bundesstiftung-aufarbeitung.de/wer-war-wer-in-der-ddr-%2363;-1424.html?ID=1690. Läst 20 september 2019. 
  13. ^ Bock, Siegfried; Muth, Ingrid; Schwiesau, Hermann (2006) (på tyska). DDR-Aussenpolitik im Rückspiegel: Alternative deutsche Aussenpolitik?. Berlin: LIT Verlag. sid. 256-257. ISBN 3-8258-9278-6 
  14. ^ Bock, Siegfried; Muth, Ingrid; Schwiesau, Hermann (2010) (på tyska). DDR-Außenpolitik: Ein Überblick. Daten, Fakten, Personen (III). Berlin: Lit Verlag. sid. 386. ISBN 978-3643105592