130 Elektra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
130 Elektra
Upptäckt[1]
Upptäckare C. H. F. Peters
Upptäcktsplats Clinton
Upptäcktsdatum 17 februari 1873
Beteckningar
MPC-beteckning 130 Elektra
Småplanetskategori Asteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok: 14 mars 2012
Aphelium 3,77731522 AU
565 078 315 km
Perihelium 2,4719583 AU
369 799 700 km
Halv storaxel 3,12463678 AU
467 439 009 km
Excentricitet 0,2088814
Siderisk omloppstid 2 017,42658 d (5,52 år)
Medelomloppshastighet 16,860 km/s
Medelanomali 204,08817°
Inklination 22,86273°
Longitud för uppstigande nod 145,43589°
Periheliumargument 235,51263°
Månar 1
Fysikaliska data
Dimensioner 182,25[2] km
Massa 1,28×1019[3] kg
Medeldensitet 3,8±0,3[3] g/cm³
Siderisk rotationsperiod 5,225[2] h
Albedo 0,0755[2] geometriskt
Yttemperatur
Medel: ~157
Max: 251
Spektraltyp G
Absolut magnitud (H) 7,12
Hitta fler artiklar om astronomi med

130 Elektra är en asteroid upptäckt 17 februari 1873 av Christian Heinrich Friedrich Peters i Clinton, New York. Asteroiden har fått sitt namn efter Elektra inom grekisk mytologi.[4]

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Man har observerat spår av organiskt material på asteroidens yta.[5] Asteroiden har en oregelbunden form.[6]

S/2003 (130) 1[redigera | redigera wikitext]

En måne upptäcktes 15 augusti 2003 av W. J. Merline m.fl. från Keck-observatorietMauna Kea.[3][7] Månen är cirka 4 km i diameter och har en nästan cirkulär omloppsbana 1 252±30 km från Elektra. Banan lutar 3 eller 46° mot ekvatorn och omloppstiden är 3,92±0,03 dygn.[3] Månens densitet är 3,5-4,1 g/cm³.[6]

S/2014 (130) 1 och S/2014 (130) 2[redigera | redigera wikitext]

17 december 2014 offentliggjordes att man upptäckt ytterligare två asteroidmånar. Ännu är väldigt lite känt om dessa.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 13 januari 2009
  2. ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser on Elektra” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 27 januari 2012. http://www.webcitation.org/6501yKZln. Läst 27 januari 2012. 
  3. ^ [a b c d] ”(130) Elektra and S/2003 (130) 1”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00130.html. Läst 14 januari 2009. 
  4. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. Sid. 25. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA25&dq=130+Elektra&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=130%20Elektra&f=false. Läst 1 maj 2015 
  5. ^ Cruikshank, D. P.; Brown, R. H. (10/1987). ”Organic Matter on Asteroid 130 Elektra”. Science. sid. Volume 238, Issue 4824, pp. 183-184. doi:10.1126/science.238.4824.183. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=1987Sci...238..183C&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=444b66a47d14088. 
  6. ^ [a b] ”130 Elektra and S/2003 (130) 1”. http://astro.berkeley.edu/~fmarchis/Science/Asteroids/Elektra.html. Läst 14 januari 2009. 
  7. ^ ”IAUC 8183: S/2003 (130) 1”. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08100/08183.html. Läst 14 januari 2009. 
  8. ^ (130) Elektra, S/2003 (130) 1, S/2014 (130) 1, and S/2014 (130) 1, Asteroids with Satellites Database--Johnston's Archive, Läst 8 januari 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]