1 500 meter frisim för herrar i simning vid olympiska sommarspelen 2004

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Simning vid olympiska sommarspelen 2004 Swimming pictogram.svg
Herrar Grenar Damer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
50 m frisim
100 m frisim
200 m frisim
400 m frisim
800 m frisim
1500 m frisim
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
Detaljer
100 m bröstsim
200 m bröstsim
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
100 m ryggsim
200 m ryggsim
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
100 m fjärilsim
200 m fjärilsim
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
200 m medley
400 m medley
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
4×100 m frisim
4×200 m frisim
4×100 m medley
Detaljer
Detaljer
Detaljer

Sammanställda resultaten för 100 meter frisim, herrar vid de Olympiska sommarspelen 2004.

Rekord[redigera | redigera wikitext]

Världsrekord Grant Hackett (Australien) Fukuoka, Japan 14.34,56 29 juli 2001
Tidigare olympiskt rekord Kieran Perkins (Australien) Barcelona, Spanien 14.43,48 31 juli 1992
Nytt olympiskt rekord Grant Hacket (Australien) Aten, Grekland 14.43,40 21 augusti 2004

Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

Guld: Silver: Brons:
Grant Hackett (Australien) Larsen Jensen (USA) David Davies (Storbritannien)

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Från de 5 kvalheaten gick de 8 snabbaste tiderna vidare till final.

Alla tider visas i minuter och sekunder.
Q kvalificerad till nästa omgång
DNS startade inte.
DSQ markerar diskvalificerad eller utesluten.

Kval[redigera | redigera wikitext]

Heat 1[redigera | redigera wikitext]

  1. Charnvudth Saengsri, Thailand 15.54,46
  2. Giancarlo Zolezzi, Chile 16.00,52
  3. Yi-Khy Saw, Malaysia 16.06,38

Heat 2[redigera | redigera wikitext]

  1. Oussama Mellouli, Tunisien 15.18,98
  2. Petar Stojtjev, Bulgarien 15.28,32
  3. Juan Martin Pereyra, Argentina 15.53,29
  4. Moss Burmester, Nya Zeeland 15.56,42
  5. Nenad Buljan, Kroatien 15.56,54
  6. Tong Xin, Kina 16.10,43
  7. Juan Carlos Miguel Mendoza, Filippinerna 16.26,52

Heat 3[redigera | redigera wikitext]

  1. David Davies, Storbritannien 14.57,03 Q
  2. Dragos Coman, Rumänien 15.06,33 Q
  3. Graeme Smith, Storbritannien 15.07,45 Q
  4. Takeshi Matsuda, Japan 15.16,42
  5. Erik Vendt, USA 15.22,00
  6. Andrew Hurd, Kanada 15.28,71
  7. Aleksej Filipets, Ryssland 15.30,05
  8. Sung-Mo Cho, Sydkorea 15.43,43

Heat 4[redigera | redigera wikitext]

  1. Larsen Jensen, United States 15.03,75 Q
  2. Igor Chervinskij, Ukraina 15.12,58
  3. Nicolas Rostoucher, Frankrike 15.13,56
  4. Bojan Zdesar, Slovenien 15.31,57
  5. Thomas Lurz, Tyskland 15.33,81
  6. Gergo Kis, Ungern 15.38,06
  7. Christian Minotti, Italien 15.39,31
  8. Georgios Diamantidis, Grekland 16.06,31

Heat 5[redigera | redigera wikitext]

  1. Juri Prilukov, Ryssland 15.01,02 Q
  2. Grant Hackett, Australien 15.01,89 Q
  3. Spyridon Gianniotis, Grekland 15.03,87 Q
  4. Craig Stevens, Australien 15.09,54 Q
  5. Pawel Korzeniowski, Polen 15.11,62
  6. Christian Hein, Tyskland 15.15,42
  7. Ricardo Monasterio, Venezuela 15.20,89
  8. Fernando Costa, Portugal 15.32,55

Final[redigera | redigera wikitext]

  1. Grant Hackett, Australien 14.43,40 Olympiskt rekord
  2. Larsen Jensen, USA 14.45,29 Amerikanskt rekord
  3. David Davies, Storbritannien 14.45,95 Europeiskt rekord
  4. Juri Prilukov, Ryssland 14.52,48
  5. Spyridon Gianniotis, Grekland 15.03,69
  6. Graeme Smith, Storbritannien 15.09,71
  7. Dragos Coman, Rumänien 15.10,21
  8. Craig Stevens, Australien 15.13,66

Tidigare vinnare[redigera | redigera wikitext]

OS[redigera | redigera wikitext]

  • 1896 i Aten: Alfréd Hajós, Ungern – 18.22,1 (1 200 m)
  • 1900 i Paris: John Arthur Jarvis, Storbritannien – 13.40,2 (1 000 m)
  • 1904 i S:t Louis: Emil Rausch, Tyskland – 27.18,2 (1 mile)
  • 1906 i Aten: Henry Taylor, Storbritannien – 28.28,0
  • 1908 i London: Henry Taylor, Storbritannien – 22.48,4
  • 1912 i Stockholm: George Hodgson, Kanada – 22.00,0
  • 1920 i Antwerpen: Norman Ross, USA – 22.23,2
  • 1924 i Paris: Andrew Charlton, Australien – 20.06,6
  • 1928 i Amsterdam: Arne Borg, Sverige – 19.51,8
  • 1932 i Los Angeles: Kusuo Kitamura, Japan – 19.12,4
  • 1936 i Berlin: Noburo Terada, Japan – 19.13,7
  • 1948 i London: Jimmy McLane, USA – 19.18,5
  • 1952 i Helsingfors: Ford Konno, USA – 18.30,3
  • 1956 i Melbourne: Murray Rose, Australien – 17.58,9
  • 1960 i Rom: John Konrads, Australien – 17.19,6
  • 1964 i Tokyo: Robert Windle, Australien – 17.01,7
  • 1968 i Mexico City: Mike Burton, USA – 16.38,9
  • 1972 i München: Mike Burton, USA – 15.52,58
  • 1976 i Montréal: Brian Goodell, USA – 15.02,40
  • 1980 i Moskva: Vladimir Salnikov, Sovjetunionen – 14.58,27
  • 1984 i Los Angeles: Mike O’Brien, USA – 15.05,20
  • 1988 i Seoul: Vladimir Salnikov, Sovjetunionen – 15.00,40
  • 1992 i Barcelona: Kieren Perkins, Australien – 14.43,48
  • 1996 i Atlanta: Kieren Perkins, Australien – 14.56,40
  • 2000 i Sydney: Grant Hackett, Australien – 14.48,33

VM[redigera | redigera wikitext]

  • 1973 i Belgrad: Stephen Holland, Australien – 15.31,85
  • 1975 i Cali, Colombia: Tim Shaw, USA – 15.28,92
  • 1978 i Berlin: Vladimir Salnikov, Sovjetunionen – 15.00,40
  • 1982 i Guayaquil, Ecuador: Vladimir Salnikov, Sovjetunionen – 15.00,40
  • 1986 i Madrid: Rainer Henkel, Västtyskland – 15.05,31
  • 1991 i Perth: Jörg Hoffmann, Tyskland – 14.50,36
  • 1994 i Rom: Kieren Perkins, Australien – 14.50,52
  • 1998 i Perth: Grant Hackett, Australien – 14.51,70
  • 2001 i Fukuoka, Japan: Grant Hackett, Australien – 14.34,56
  • 2003 i Barcelona: Grant Hackett, Australien – 14.43,14