23 Thalia
- För andra betydelser, se Thalia.
| 23 Thalia | |
.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | J. R. Hind |
| Upptäcktsplats | London |
| Upptäcktsdatum | 15 december 1852 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 23 Thalia |
| Alternativnamn | 1938 CL, 1974 QT2 |
| Uppkallad efter | Thalia[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 27 augusti 2011 | |
| Aphelium | 3,24235378 AU 485 049 221 km |
| Perihelium | 2,0101212 AU 300 709 850 km |
| Halv storaxel | 2,62623749 AU 392 879 536 km |
| Excentricitet | 0,2346004 |
| Siderisk omloppstid | 1 554,53112 d (4,26 år) |
| Medelomloppshastighet | 18,362 km/s |
| Medelanomali | 46,91977° |
| Inklination | 10,1142° |
| Longitud för uppstigande nod | 66,8949° |
| Periheliumargument | 60,76143° |
| Fysikaliska data | |
| Diameter | 107,53[3] km |
| Massa | 1,3×1018? kg |
| Medeldensitet | 2,0? g/cm³ |
| Rotationsperiod | 12,3122[3] h |
| Polekliptisk latitud | 129°[4] |
| Polekliptisk longitud | 18°[4] |
| Albedo | 0,2536[5][3] |
| Spektraltyp | S[3] |
| Skenbar magnitud | 9,18 (ljusaste) |
| Absolut magnitud (H) | 6,95 |
23 Thalia eller 1938 CL är en asteroid. Den upptäcktes av den brittiske astronomen John Russell Hind den 15 december, 1852 i London.
Namnet Thalia har asteroiden fått efter en musa som inom grekisk mytologi var komedins beskyddare.[6]
Ljuskurveanalyser ger att Thalia har en jämn struktur och har inga plana ytor eller skarpa hörn.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 21 februari 2009
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 15, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Thalia” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 24 september 2011. https://www.webcitation.org/61vl3M8Bj?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=23. Läst 24 september 2011.
- ^ [a b] Lagerkvist, C.-I., Erikson, A., Debehogne, H., Festin, L., Magnusson, P., Mottola, S (1995). ”Physical studies of asteroids. XXIX. Photometry and analysis of 27 asteroids”. Astronomy and Astrophysics Supplement. sid. v.113, p.115. http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1995A%26AS..113..115L/0000115.000.html.
- ^ ”Planetary Science Institute Albedo-tabell”. Arkiverad från originalet den 27 juni 2012. https://www.webcitation.org/68jIolqfL?url=http://sbn.psi.edu/pds/asteroid/EAR_A_5_DDR_ALBEDOS_V1_1/data/albedos.tab. Läst 17 september 2008.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 15. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA15&dq=23+Thalia&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=23%20Thalia&f=false. Läst 27 april 2015
- ^ Johanna Torppa; Mikko Kaasalainen; Tadeusz Michalowski; Tomasz Kwiatkowski; Agnieszka Kryszczynska, Peter Denchev och Richard Kowalski (2003). ”Shapes and rotational properties of thirty asteroids from photometric data”. Icarus. sid. 164, 346-383. doi:. Arkiverad från originalet den 6 november 2015. https://web.archive.org/web/20151106103549/http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/thirty.pdf. Läst 17 september 2008.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Diagram över omloppsbanan för 23 Thalia från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| |||||||||||