Addis Abeba
| Addis Abeba (ኣዲስ ኣበባ) | |
| Huvudstad | |
 Centrala Addis Abeba
| |
| Land |  Etiopien
|
|---|---|
| Höjdläge | 2 355 m ö.h. |
| Koordinater | 9°1′48″N 38°44′24″Ö / 9.03000°N 38.74000°Ö |
| Area | 526,99 km²[1] |
| Folkmängd | 2 980 001 (1 juli 2011)[1] |
| Befolkningstäthet | 5 655 invånare/km² |
| Grundad | 1886 |
| Borgmästare | Khalida Toumi (2009) |
| Tidszon | EAT (UTC+2) |
| Geonames | 344979 444178 |
 Lägeskarta.
| |
| Wikimedia Commons: Addis Abeba | |
| Webbplats: www.addisababacity.gov.et | |
Addis Abeba är huvudstad i Etiopien. Stadens namn betyder ungefär "Nya blomman". Addis Abeba ligger på 2 355 meters höjd över havet och hade cirka 3 miljoner invånare 2011.[1] Staden är säte för Afrikanska unionen och har ett stort antal ambassader. Den har en internationell flygplats, Addis Abeba Bole International Airport, med terminal invigd 2003.
Historia
Huvudstaden anlades i slutet av 1800-talet av kejsaren som efter rikets territoriella utvidgning söderut önskade en i landet mer geografiskt central placering av huvudstaden. Staden hette först "Fin fine" men kejsaren Haile ändrade stadens namn till Addis Abeba. Platsen valdes på grund av de varma källorna, vilka ansågs vara heliga. Kejsaren lät uppföra palats och andra monumentalbyggnader med hjälp av utländska arkitekter och byggare. Arkitektoniska stilar från Schweiz, Indien och Jemen blandades och gav upphov till en sten- och träarkitektur som kallas Addis Abeba-stil. Järnvägen, som förbinder Addis Abeba med Djibouti (via Dire Dawa), anlades under 1930-talet.
.jpg)
Administrativ indelning
Addis Abeba är en av landets två självstyrande privilegierade städer, och ingår därför inte i någon av Etiopiens övriga administrativa regioner. Staden är indelad i tio administrativa stadsdelar:[2]
- Addis Ketema
- Akaki Kaliti
- Arada
- Bole
- Gulele
- Kirkos
- Kolfe Keraniyo
- Lideta
- Nefas Silk-Lafto
- Yeka
Demografi
- Etniska grupper: Amhara (47,05 %), Oromo (19,51 %), Gurage (16,34 %), Tigray (6,17 %), Silte (2,94 %), Gamo (1,68 %), övriga 6,31 %.[2]
- Religiös tillhörighet: Kristna 82,9 % (etiopisk-ortodoxa 74,7 %, protestanter 7,8 %, katoliker 0,5 %), muslimer 16,2 %, animister 0,1 %, övrigt 0,8 %.[2]
Kända platser
Addis Abeba är känd för Merkato (som ligger mitt i centrala Addis Abeba och som är Etiopiens största torg), Afrikanska unionen, Parlamentsrådet, Frihetstorget (Meskel adebabaj), Hotel Sheraton Addis Ababa, Palatset (presidentens bostad), Universitetet Etiopien (University of Ethiopia, Addis Abeba) och Addis Abeba Stadion (invigdes år 2004).
I södra delen av staden ligger Etiopiens nationalbank och bredvid det köpcentrumet Bole Dembel Shoppingcenter som är stadens näst största.
Klimat
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vägar
Sju olika landsvägar/motorvägar mötts i Addis Abeba.
- Landsväg 1: Addis Abeba-Asmara via Dese
- Landsväg 3: Addis Abeba-Axum via Bahir Dar och Gonder
- Motorväg/Landsväg 4 Addis Abeba-Djibouti via Nazret och Dire Dawa
- Landsväg 5: Addis Abeba-Gambela via Alem Zena och Nekemte
- Landsväg 6: Addis Abeba-Jimma via Giyon
- Motorväg TAH 4 Norrut: Addis Abeba-Kairo via Khartoum
- Motorväg TAH 4 Söderut: Addis Abeba-Kapstaden via Awasa, Nairobi, Dodoma, Lusaka och Gaborone
Källor
- ^ [a b c] Central Statistical Agency of Ethiopia; 2010 National Statistics, Population (pdf-fil) Beräknad folkmängd för 2011. Läst 7 januari 2012.
- ^ [a b c] Central Statistical Agency of Ethiopia; Statistical Tables for the 2007 Population and Housing Census of Ethiopia, Addis Abeba (pdf-fil) Läst 12 februari 2011.
| |||||||||||||
| ||||||||