Adele av Flandern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Adèle av Flandern, född 1064/1065, död 1115, drottning av Danmark och hertiginna, och senare regent, av Apulien och Kalabrien. Dotter till Robert I av Flandern och Gertrud av Sachsen. I Danmark kallades hon också Edel, och till minne av henne har Edel namnsdag 10 mars i Danmark och Norge.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Adele var första arvtagerska av grevskapet Flandern och blev i Apulien regent åt sonen Vilhelm.

Adele gifte sig första gången 1080/1081 med kung Knut den helige av Danmark (dräpt 1086). Paret fick följande barn:

  1. Karl I av Flandern (1083/1085-1127), greve av Flandern
  2. Cecilia Knutsdotter av Danmark (ca 1085-efter 1131), gift med Erik jarl (död efter 1145)
  3. Ingegärd Knutsdotter av Danmark (född 1081/1086), gift med svensken Folke den tjocke

Enligt Saxo Grammaticus flydde Adele till Flandern efter mordet på maken, och lämnade Cecilia och Ingegärd kvar i Danmark. Då maken dödades 1086 levde hon vid faderns och broderns hov fram till sin andra vigsel.

Adele gifte sig andra gången 1090/1092 med hertig Roger I "Borsa" av Apulien-Calabrien (död 1111). Paret fick följande barn:

  1. Vilhelm II av Apulien-Calabrien (1095/1097-1127), hertig av Apulien-Calabrien.

Då hennes andre make dog var sonen omyndig, och hon blev som hans förmyndare regent över Apulien-Calabrien år 1111. Hon regerade till sin död 1115.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bengt af Klintberg: Namnen i almanackan, 2001, ISBN 91-7227-292-9


Företrädare:
Margareta Hasbjörnsdotter
Drottning av Danmark
1080/1081–1086
Efterträdare:
Ingegerd Haraldsdotter