Afaki

Från Wikipedia

Afaki är ett begrepp som beskriver ett öga som saknar en naturlig lins. Pseudoafaki anger att ögat har en konstgjord lins som satts in kirurgiskt (till exempel vid katarakt). Afaki leder till förlust av förmåga till ackomodation, hög grad av översynthet (hyperopi)[1] och en djup främre kammare. Komplikationer kan leda till avlägsnande av glaskroppen eller näthinnan och glaukom.

Personer med afaki har relativt små pupiller och deras pupiller vidgas i mindre grad.[2]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Kirurgiskt avlägsnande av en lins, främst vid kataraktkirurgi, är den vanligaste orsaken till afaki.[1] Spontan traumatisk absorption eller medfödd frånvaro av linsmaterial är sällsynt.[3][4] Traumatisk subluxation eller förskjutning av en lins kan orsaka det.[1]

Symtom och tecken[redigera | redigera wikitext]

  • Hypermetropi: Utan linsens fokuseringskraft blir ögat väldigt framsynt.
  • Förlust av ackomodation: Eftersom linsen och dess zonuler är ansvariga för att justera synfokus till olika avstånd, kommer patienter med afakia att ha en total förlust av ackomodation.
  • Defekt syn: Hög grad hypermetropi och total förlust av boende orsakar defekt syn för både avstånd och nära.
  • Cyanopsi: Frånvaro av lins orsakar cyanopsi eller blå syn..[1] Some individuals have said that they perceive ultraviolet light, invisible to those with a lens, as whitish blue or whitish-violet.[5][6]
  • Erytropi: Ibland verkar föremål rödaktiga.[1]
  • Djup främre kammare: Eftersom linsen är frånvarande kommer den främre kammaren att vara djup.
  • Iridodones:[1] Iridodones är irisens vibration eller upprörda rörelse vid ögonrörelse.
  • Purkinje-testet visar bara två bilder; reflektionen från främre och bakre hornhinneytor.[1]
  • Iridektomimärke kan ses vid kirurgisk afaki.[7]
  • Astigmatism: Astigmatism med regeln på grund av hornhinnesårläkning kan förekomma vid kirurgisk afaki, främst efter ICCE eller ECCE.[7]

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Huvudkomplikationer av kirurgisk afaki kan vara:

  • Glasögonintolerans: På grund av bildförstoring (upp till 30 procent), optisk aberration, prismatisk effekt och ambulerande ringskoptom tolereras glasögon inte väl av aphakiska patienter.[8] På grund av hög anisometropi kan glasögonkorrigering i uniokulär afaki orsaka diplopi.[8]
  • Glaukom: Sekundär vinkelförslutningsglaukom kan uppstå på grund av glasaktigt framfall.[9]
  • Näthinneavlossning.[10]
  • Aphakisk bullös keratopati.[8]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Aphakia kan korrigeras genom att bära glasögon, kontaktlinser, konstgjord linsimplantation eller korrigering av brytning genom hornhinneoperation.[1] Öga med konstgjorda linser beskrivs som "pseudofakiska".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Afaki, 31 augusti 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Khurana, AK (2015). ”Errors of refraction and accommodation”. Comprehensive ophthalmology (6th). Jaypee, The Health Sciences Publisher. sid. 37–38. ISBN 978-93-86056-59-7 
  2. ^ Mary V Gibbens; Goel, R; Smith, S E (1989). ”Effect of cataract extraction on the pupil response to mydriatics”. British Journal of Ophthalmology 73 (7): sid. 563–565. doi:10.1136/bjo.73.7.563. PMID 2757997. 
  3. ^ Alpar, John (1 april 1989). ”Present state of management of aphakia. Future of spectacles and contact lenses” (på engelska). Indian Journal of Ophthalmology 37 (2): sid. 54–57. ISSN 0301-4738. PMID 2583777. http://www.ijo.in/article.asp?issn=0301-4738;year=1989;volume=37;issue=2;spage=54;epage=57;aulast=Alp. 
  4. ^ ”Congenital primary aphakia”. rarediseases.info.nih.gov. https://rarediseases.info.nih.gov/diseases/9952/congenital-primary-aphakia#:~:text=Congenital%20primary%20aphakia%20(CPA)%20is,cornea%20blends%20with%20the%20sclera).. 
  5. ^ R M Anderson (1983). ”Visual perceptions and observations of an aphakic surgeon”. Perceptual and Motor Skills 57 (3_suppl): sid. 1211–1218. doi:10.2466/pms.1983.57.3f.1211. PMID 6664798. 
  6. ^ David Hambling (29 maj 2002). ”Let the light shine in”. The Guardian. https://www.theguardian.com/science/2002/may/30/medicalscience.research. 
  7. ^ [a b] Textbook of ophthalmology Vol 1. Agarwal, Sunita.. New Delhi, India: Jaypee Bros. Medical Publishers. 2002. ISBN 978-81-7179-884-1. OCLC 49561947. https://www.worldcat.org/oclc/49561947 
  8. ^ [a b c] Ramanjit, Sihota; Radhika, Tandon (2015). Parsons' diseases of the eye (22nd). New Delhi, India: Elsevier. ISBN 978-81-312-3819-6. OCLC 905915528 
  9. ^ Sowka, Joseph W. (november 2002). ”Pupil block glaucoma from traumatic vitreous prolapse in a patient with posterior chamber lens implantation”. Optometry (St. Louis, Mo.) 73 (11): sid. 685–693. ISSN 1529-1839. PMID 12516797. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12516797/#:~:text=In%20aphakic%20patients,%20typically%20the,prolapse%20(aphakic%20pupil%20block).&text=Rarely,%20a%20hybrid%20of%20these,a%20posterior%20chamber%20lens%20implant.. 
  10. ^ Ophthalmology. Yanoff, Myron,, Duker, Jay S., 1958- (5th). Edinburgh: Elsevier. 2019. ISBN 978-0-323-52821-4. OCLC 1051774434 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Afaki&oldid=54476264”