Afasi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För rapparen Afasi, se Herbert Munkhammar

Afasi är försämrad förmåga att använda språket, som orsakats av skada på hjärnan.

Personer med afasi har svårigheter av olika grad att förstå språk, kunna tala, läsa och/eller skriva (gäller även för teckenspråk). Afasi ser mycket olika ut från patient till patient (beroende på skadans lokalisering och utbredning samt personliga faktorer) men gemensamt är att språkfunktioner är drabbade. Däremot är intellektet ofta helt normalt trots att man inte kan uttrycka sina tankar i tal och skrift.[1]

Afasi är en dold funktionsnedsättning. Den kan därför vara svår för omgivningen att förstå om man inte har kunskap om afasi.

En utbredd missuppfattning är när man märker att en strokedrabbad har förlamad nedre högra ansiktshalva och därför tror att talsvårigheterna beror på att den del av hjärnbarken som kontrollerar nedre högra ansiktshalvan skadats. Afasi handlar dock inte om förlamning utan om att kunskapen hur man talar har förstörts. Bredvid det område i hjärnbarken som styr en kroppsdel finns det område som planerar rörelser i samma kroppsdel, för nedre högra ansiktshalvan är detta känt som Brocas område. lnformation går från resten av hjärnbarken till Brocas område där den förbinds med den samling rörelsemönster i talorganen som utgör ordförrådet innan det färdiga yttrandet går vidare till den hjärnbark som direkt styr talorganen. En skada i Brocas område skadar därför språkproduktionen.

I och med att Brocas område och den primära motoriska barken ligger bredvid varandra kan den afasidrabbade även ha fått talapraxi i samband med stroken, vilket gör att artikulationen kan uppfattas som ansträngd eller oprecis.[1]

Personer med afasi och deras anhöriga bör så snart som möjligt efter insjuknandet träffa en logoped för att få information och stöd. I ett senare skede kan man också få språklig rehabilitering hos logopeden. Logopeden undersöker vilka resurser och begränsningar som finns vad gäller patientens förmåga att använda språket. Han eller hon bedömer också personens möjligheter att kommunicera på andra sätt, till exempel genom kroppsspråk. Logopeden kan hjälpa patienten att träna språk och kommunikation samt lära ut sätt och strategier för kommunikation. Det är också viktigt att närstående får information och råd om hur man kan underlätta samtal med personer som har afasi.[2]

Vi behöver språket för att kunna kommunicera med omvärlden. Personer som har afasi blir ofta frustrerade då det är svårt för dem att sätta ord på sina tankar och bilda meningar så att andra förstår. Livet påverkas även för närstående när en familjemedlem får afasi. Det blir svårare att till exempel ta gemensamma beslut när man inte kan resonera med varandra som tidigare.

Även om afasisymptomen kanske aldrig försvinner helt så kan man ofta förbättras. Hur pass återställd man kan bli beror förstås på många olika faktorer, bland annat grad av afasi, hur lång tid som gått sedan skadan och patientens insikt och motivation.

Afasi betyder egentligen en total frånvaro av viss språklig funktion, ofta är det lämpligare att använda begreppet dysfasi, som betyder störning av viss språklig funktion. Afasi används dock som en internationell paraplybeteckning för just störning av viss språklig funktion och inte, som man kan tro, total avsaknad.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Afasi beror på att delar som är viktiga för språkfunktionerna blivit skadade till följd av en förvärvad hjärnskada, till exempel stroke, traumatisk hjärnskada eller infektioner i centrala nervsystemet. Av dessa är stroke vanligast: i Sverige drabbas årligen ungefär 12 000 personer av afasi till följd av stroke, av dessa är cirka 35%, eller drygt 4000 personer, i yrkesverksam ålder.

Den vanligaste orsaken till afasi är en infarkt i mellersta hjärnartären (arteria cerebri media). Detta orsakar 75% av alla afasier.

Skada som leder till afasi sitter oftast på vänstra hjärnhalvan. Är centrala språkfunktioner drabbade, sitter skadan vanligen i temporalloben, frontalloben, parietalloben, eller PTO-området.

Vanliga symtom[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas några vanliga afasisymtom. De varierar mellan olika patienter och olika typer av afasi.

Automatiskt tal – vissa strängar av tal förekommer ofta och har liksom "fastnat". Det kan vara vardagliga ord och fraser eller känsloladdade uttryck. Ofta rör det sig om kraftuttryck som svordomar, räkna till 10 eller rabbla veckodagarna. Dessa ord är så kallade överinlärda och sitter i de djupare hjärnstrukturerna och berörs därför inte av hjärnskadan.

Verbalamnesi – ordglömska.

Anomi – nedsatt förmåga att benämna ting.

Perseverationer – man upprepar en (tal-)handling eller kan inte växla till en annan (tal-)handling. Samma sak uppträder om och om igen, exempelvis kan två helt olika frågor få samma svar om de ställs efter varandra. En annan typ av perseveration är när man fastnar i ett ljud rent motoriskt.

Ekolali – tvångsmässig upprepning av vad någon annan sagt. Detta är egentligen inte en språklig störning utan en tankestörning.

Parafasier – ett ljud eller ett ord byts ut mot något annat ljud respektive ord.

Neologismer – när man ska använda ett ord säger man istället ett ord som för andra låter som ren rappakalja. (Se även neologism).

Agrammatism / dysgrammatism – man använder sig inte av korrekt syntax/ordföljd och talet saknar grammatiska småord och böjningar. Man har även svårt för att tolka meningar med hjälp av grammatiken (vilket kan göra meningar som "Hunden jagas av katten" svåra att tyda rätt).

Dysprosodi – avvikande betoningar, satsmelodi och talrytm.

Mutism – stumhet, man får inte fram någonting alls som liknar språk. Detta är ofta inte heller ett rent språkligt symtom utan kan bero på skador i vissa delar av frontalloben vilket innebär att initiativförmågan blir starkt begränsad, med mutism som följd, eller bero på svår talapraxi.

Olika typer av afasi[redigera | redigera wikitext]

Indelningar i olika typer av afasisyndrom är intressanta i förklaringssyfte skada-symtom, men för den enskilda afasi-drabbade är det viktigare att analysera de symtom som förekommer än att ta fram en syndromklassificering. Det är sällan afasin som den manifesterar sig hos en enskild person stämmer helt överens med den klassiska bilden av en viss afasityp.

En vanlig missuppfattning är att den expressiva förmågan endast skulle vara förlagd till Brocas område och den impressiva förmågan endast till Wernickes area. Det är en allt för grov förenkling. Vi vet idag, tack vare moderna undersökningsmetoder som CT, MR och PET-undersökningar, att språkområdena i den vänstra hemisfären är betydligt större än så.
Snarare än att språkförmågan är organiserad efter komponenterna expressiv och impressiv förefaller den organiserad efter språkets komponenter (prosodi, lexikon, grammatik, fonologi). Vid en skada på ett specifikt område i hjärnbarken får patienten därför både expressiva och impressiva symptom som drabbar en eller flera av ovanstående komponenter. Beroende på skadelokalisationen drabbas patienten av olika sammansättningar afasisymptom som beskriver de olika afasisyndromen.
En tumregel är att man alltid skall förutsätta att den afasidrabbade har både impressiva och expressiva afasisymptom tills motsatsen är bevisad. Därför bör man heller inte använda syndrombeteckningarna "expressiv-" och "impressiv afasi" då sådana syndrom knappast existerar i verkligheten.[1]

Afasidiagnoserna nedan är de som förekommer inom Boston-skolan. En annan vanligt använd diagnosindelning är Lurias indelning.

Brocas afasi[redigera | redigera wikitext]

Lokalisation

Nedre frontalloben (Brocas område, Brodmannareorna 44 & 45)

Symptom

  • Icke-flytande tal
  • Agrammatism
  • Bra språkförståelse
  • Nedsatt benämning
  • Nedsatt repetition

Wernickes afasi[redigera | redigera wikitext]

Lokalisation

Övre temporalloben/nedre parietalloben (Wernickes område, Brodmannarea 22)

Symptom

  • Flytande tal
  • Utbyten av ljud och ord
  • Nedsatt språkförståelse
  • Nedsatt benämning
  • Nedsatt repetition

Konduktionsafasi[redigera | redigera wikitext]

Lokalisation

Fasciculus arcuatus (förbindelsen mellan Wernickes och Brocas områden)

Symptom

  • Flytande tal
  • Bra språkförståelse
  • Nedsatt repetition
  • Nedsatt benämning

Anomisk afasi[redigera | redigera wikitext]

Lokalisation

Parietalloben (gyrus angularis)

Symtom

  • Flytande tal
  • Bra språkförståelse
  • Bra repetition
  • Nedsatt benämning (benämningssvårigheter även i spontan-tal)

Transkortikal motorisk afasi[redigera | redigera wikitext]

Lokalisation

Övre frontalloben

Symtom

  • Icke-flytande tal
  • Bra språkförståelse
  • Bra repetition
  • Nedsatt benämning

Transkortikal sensorisk afasi[redigera | redigera wikitext]

Lokalisation

Parietalloben (bakom Wernickes område, Brodmannarea 39).

Symtom

  • Flytande tal
  • Nedsatt språkförståelse
  • Bra repetiton
  • Nedsatt benämning

Global afasi[redigera | redigera wikitext]

Lokalisation

Stora kortikala och subkortikala områden; mer eller mindre hela hemisfären

Symtom

  • Icke-flytande tal
  • Nedsatt språkförståelse
  • Nedsatt repetition
  • Nedsatt benämning

Differentialdiagnostik[redigera | redigera wikitext]

Det är viktigt att skilja afasi från:

  • Dysartri, en senso-motorisk störning av talmotoriken (artikulation, röst, talandning) på grund av neurologisk sjukdom/skada.
  • Talapraxi, en till följd av neurologisk skada eller sjukdom nedsatt förmåga/oförmåga att utföra inlärda, viljemässiga artikulationsprogram.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Leg. logoped Pia Apt, "Neurologiska talrubbningar" kompendium.
  2. ^ "Behandling, råd och stöd vid afasi"

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]