Agda Östlund
| Agda Östlund | |
| Född | 3 april 1870 Köping |
|---|---|
| Död | 26 juni 1942 (72 år) Stockholm |
| Känd för | socialdemokratisk politiker |
Agda Maria Östlund, född Lundgren 3 april 1870 i Köping, död 26 juni 1942 i Stockholm,[1] var en svensk socialdemokratisk politiker. Hon var en av de fem första kvinnorna i Sverige som valdes in i riksdagens andra kammare efter den kvinnliga rösträttens införande.
Biografi
Agda Östlund kom från arbetarmiljö men uppmuntrades i sitt politiska engagemang i barndomshemmet i Köping. Hon försörjde sig som vuxen genom sömnad i Stockholm, dit hon flyttade 1896.[2] Där byggde hon på egen hand upp en ateljé med flera anställda. Östlund gick med i Stockholms allmänna kvinnoklubb 1903, där hon även var ordförande. Hon reste på många agitationsresor genom landet där hon talade för kvinnlig rösträtt. Hon var även aktiv i Socialdemokratiska kvinnoförbundet, bland annat som ordförande i dess verkställande utskott 1911-1917.
År 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i riksdagen. De valdes in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige fått rösträtt. De invaldes i kammaren samtidigt som högerpartisten Bertha Wellin och Liberala samlingspartiets Elisabeth Tamm. Agda Östlund satt i riksdagens andra kammare mellan åren 1921 och 1940. I riksdagen blev hon den första kvinna som yttrade sig i riksdagens andra kammare. Hon blev också som första kvinna som valdes till ledamot i lagutskottet, som representant för socialdemokraterna. Agda Östlund engagerade sig i hustrumisshandel, kvinnors rätt till pension och förbättrad vård åt kvinnor och barn. Då hon försökte diskutera rätten till abort, reste sig många riksdagsmän och gick ut ur salen.
Referenser
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Östlund f. Lundgren, Agda Maria
- ^ Kvinnofronten.nu
Webbkällor
Tryckta källor
- Flood, Hulda (1954). Agda Östlund: pionjär i genombrottstid. Skrifter / utgivna av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 99-0560030-2 ; N.F., 16. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. Libris 1179637