Bertha Wellin
| Bertha Wellin | |
 Bertha Wellin i sin sjuksköterskedräkt. | |
| Född | 11 september 1870[1][2][3] Vickleby församling[2][3] |
|---|---|
| Död | 27 juli 1951[4][2][3] (80 år) Hedvig Eleonora församling[2][3][5], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[6][3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Sjuksköterska, politiker[7], redaktör[7] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1922–1936)[3][5] | |
| Politiskt parti | |
| Lantmanna- och borgarepartiet inom andrakammaren (–)[8][5] Högerpartiet (–)[5] | |
| Gift med | ogift[5] |
| Föräldrar | Alrik Wellin[9][3][5] |
| Utmärkelser | |
| Illis Quorum[3] Florence Nightingale-medaljen[3][10] | |
| Namnteckning | |
_sign.jpg){kind=small} | |
| Redigera Wikidata | |
Bertha Wellin, född 11 september 1870 i Runstens socken[11] på Öland, död 27 juli 1951 i Hedvig Eleonora i Stockholm, var en svensk sjuksköterska och politiker. Hon blev en av de fem första invalda kvinnorna i Sveriges riksdag vid valet 1921, och den första kvinnliga ledamoten för högern.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Bertha Wellin var dotter till kronofogden i Vickleby Alrik Wellin och Jenny Melén. Efter upväxten i Vickleby utbildade hon sig till sjuksköterska vid Sophiahemmet i Stockholm och arbetade inom Svenska fattigvårdsförbundet. Hon blev år 1910 styrelseledamot i Svensk sjuksköterskeförening (SSF), ordförande i samma förening år 1914 och ordförande från 1917 i dess förtroendenämnd. År 1920 blev hon ledamot av arbetsutskottet för sjuksköterskors samarbete i Norden och hon redigerade Svensk sjukskötersketidning från år 1911.
Hon var ledamot i flera av Stockholms sjukhusstyrelser, till exempel för Sophiahemmets styrelse från och med år 1917. År 1912 valdes hon till ledamot av Stockholms stadsfullmäktige för högern och hon blev ledamot i hälsovårdsnämnden år 1919.
Wellin invaldes 1921 som ledamot för Stockholms stad av andra kammaren. Hon invaldes samtidigt som socialdemokraterna Nelly Thüring och Agda Östlund samt Liberala samlingspartiets Elisabeth Tamm. Kerstin Hesselgren valdes samtidigt som enda kvinna in i första kammaren.
Samtidigt som hon var ordförande i Svensk sjuksköterskeförening åren 1914–1933, var hon ansvarig utgivare för Svensk sjukskötersketidning åren 1911–1933, en tidning som hon även var med och grundade. Vidare tillhörde hon en av de första kvinnorna som tog plats i den svenska riksdagen efter valet 1921. Hennes ställning i riksdagen var ett mandat för det konservativa lantmanna- och borgarpartiet inom Allmänna valmansförbundet och innehades under fjorton år. Wellin var också en stark förespråkare för sjuksköterskekallet och hon menade att sjukvårdsarbete är ett barmhärtighetsverk. Dylika idéer genomsyrade hennes arbete och frågor som rörde löner och arbetstider blev i det närmaste bannlysta inom föreningen. Tiderna kom emellertid att förändras och den sociala sammansättningen i sjuksköterskekåren med dem. Fler och fler utbildade sjuksköterskor kom ifrån småborgerligheten och hade inget understöd hemifrån. De måste kunna leva på sitt arbete och reste därför krav på anständiga löner. Dessa krav växte sig större, och 1932 hade styrkan nått ett plan där de inte kunde hållas tillbaka, utan ett föreningsmöte beslutade att omvandla organisationen till en fackförening. Under årsmötet 1933 insåg Wellin att hon kämpade emot alltför starka krafter, hon avsade sig sitt ordförandeskap och under psalmsång tågade hon ut ur mötessalen för att aldrig mer sätta sin fot i Svensk sjuksköterskeförening.
År 1935 tilldelades hon Röda Korsets högsta utmärkelse för sjuksköterskor, Florence Nightingale-medaljen.[12]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wellin, Bertha, 1904–1926.
- Dufva, S., G (2010). Klass och genus i vården. I H. Strömberg & H. Eriksson (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad (s.50).
- Ann-Cathrine Haglund, Ann-Marie Petersson, Inger Ström-Billing, red (2004). Moderata pionjärer: kvinnor i politiskt arbete 1900-2000. Stockholm: Sällskapet för moderata kvinnors historia. Libris 9666368. ISBN 91-631-5862-0 (inb.) Bertha Wellin, 1870-1951. Högerns första kvinnliga riksdagsledamot av Stina Nicklasson och Ann-Marie Petersson
- Nicklasson Stina (1995) , Petersson Ann-Marie. ”Bertha Wellin”. www.ub.gu.se. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/biografier/wellin.xml. Läst 12 april 2017.
- Stina Niklasson (1995). Sophiasystern som blev politiker. Bertha Wellin – pionjär för moderat politik. 389 sid.
- Sara Heyman (2021). Den motvilliga feministen. En biografi om riksdagskvinnan och sjuksköterskan Bertha Wellin. 247 sid.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Wellin, Bertha”, Wellin, Bertha, Nordisk familjebok : 38. Supplement: Riksdagens bibliotek - Öyen; tillägg, vol. 38, 1926, s. 1201, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, omnämnd som: Wellin, Bertha, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Bertha Wellin 1870-09-11 — 1951-07-27, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: BerthaWellin, läst: 9 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Döda 1943-1956”, Vem är det : Svensk biografisk handbok, 1912, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNOw, läst: 7 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Wellin, BERTHA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 3 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bertha Wellin, Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 71, läs onlineläs online, läst: 11 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 71, omnämnd som: Bertha Wellin (H), läs onlineläs online, läst: 11 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Vem är Vem?.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, library.icrc.org.[källa från Wikidata]
- ^ Runstens födelsebok, Runstens kyrkoarkiv, Vadstena landsarkiv. Felaktig uppgift från t ex Nordisk familjebok, "Svenska män och kvinnor", "Tvåkammarriksdagen", "Moderata pionjörer" rättad.
- ^ Svenska dagbladets årsbok. Stockholm: Svenska dagbladet. 1936. sid. 22. Libris 283647. http://runeberg.org/svda/1935/0022.html
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Göteborgs universitetsbibliotek: Bertha Wellin
- Intervju i Idun 1922
- ”Bertha Wellin (1870–1951) Högerns första kvinnliga riksdagsledamot”. http://moderatakvinnorshistoria.se/wp-content/uploads/2014/12/mod_pio_kap8.pdf. Läst 12 april 2017.
|