Alphonse Bertillon

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alphonse Bertillon
Alphonse Bertillon2.jpg
Född22 april 1853[1]
Paris[2]
Död13 februari 1914[2][3][4] (60 år)
Paris[5]
BegravdPère-Lachaise[6]
MedborgarskapFrankrike[7][8]
SysselsättningPolis, fotograf, kriminolog, antropolog, kriminalare
ArbetsgivareParis polisprefektur
FöräldrarLouis-Adolphe Bertillon[2]
SläktingarJacques Bertillon (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen[2]
Redigera Wikidata

Alphonse Bertillon, född 24 april 1853 i Paris, död där 13 februari 1914, var en fransk antropolog; son till Louis-Adolphe Bertillon och bror till Jacques Bertillon.

Bertillon var chef för en avdelning av polisprefekturen i Paris (Service de l'identité judiciaire). Han var upphovsman till de antropometriska signalementen till identifiering av tidigare straffade brottslingar. För sitt system, som kom till användning i en mängd länder i och utanför Europa, redogjorde han bland annat i Identification anthropométrique. Instructions signalétiques (andra omarbetade upplagan 1893) och i La photographie judiciaire (1890).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//213/57.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Léonore-ID: LH//213/57.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alphonse-Bertillontopic/Britannica-Online, omnämnd som: Alphonse Bertillon, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, de.wikipedia.org.[källa från Wikidata]
  6. ^ Paul Bauer, Deux siècles d'histoire au Père Lachaise, 2006, s. 110, ISBN 978-2-914611-48-0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 36924, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ Enrique Fentanes, Compendio de ciencia de la policía, Editorial Policial, Buenos Aires, 1979, s. 156.[källa från Wikidata]