Amerikanskt lejon

Från Wikipedia
Version från den 28 oktober 2017 kl. 04.25 av NirmosBot2 (Diskussion | Bidrag) (Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.)
Amerikanskt lejon
Status i världen: Förhistorisk
Stratigrafisk utbredning: Sen pleistocen
Rekonstruktion av ett amerikanskt lejon
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljKattdjur
Felidae
UnderfamiljFelinae
SläktePanthera
ArtLejon
P. leo. atrox
UnderartAmerikanskt lejon
P. l. atrox
Vetenskapligt namn
§ Panthera leo. atrox
AuktorLeidy, 1853
Hitta fler artiklar om djur med

Amerikanskt lejon (Panthera leo atrox) är en utdöd underart av det nutida lejonet.

Kännetecken

Det amerikanska lejonet var tillsammans med den något mindre underarten Panthera leo fossilis den största underarten av lejonet. Djuret var ungefär 25 procent[1] större än det nu levande lejonet och uppskattas ha nått en längd av 2,5 meter (utan svans)[2]. Det amerikanska lejonet utvecklade sig troligtvis ur grottlejonet efter att detta djur under senaste istiden korsade landbron vid dagens Beringsund. Förmodligen hade det amerikanska lejonet liksom den nu levande arten bara en pälsfärg. Det är inte känt om djuret hade man men på eurasiska grottmålningar som visade det nära besläktade grottlejonet hade dessa djur ingen man.

Utbredning

Det amerikanska lejonet fanns inte bara i Nordamerika utan även i norra delar av Sydamerika. Fossil har hittats i en region som sträcker sig från Alaska till Peru. Ett större antal fossil hittades i närheten av Los Angeles i den kända lagerstätten La Brea. Söder om Alaska förekom dessa djur från och med värmeperioden Sangamon. Det amerikanska lejonet dog ut för cirka 10 000 år sedan tillsammans med flera andra stora amerikanska djur.

Möjliga byten och fiender

Det amerikanska lejonet levde tillsammans med flera arter som idag är utdöda. Mellan 12.000 - 9.000 år f. kr. bedöms de ha utrotats genom jakt av homo sapiens [3]. Det antas att vuxna individer av ullhårig mammut (Mammuthus primigenius), mastodont och columbiamammut (Mammuthus colombi) var för stora som byte men lejonet kan ha jagat kalvar av dessa djur. Andra potentiella byten var bisonoxar och hjortdjur, som fortfarande lever i Amerika, samt idag utdöda djur som hästar (Equus), amerikanska kameldjur (Camelops hesternus) och oxliknande djur (Euceratherium). Det finns tydliga bevis för att lejonet hade förmåga att döda större oxdjur. Kanske var även jättesengångaren (som Megatherium) byte för detta djur. I en 35 000 år gammal mumie av en bison (Bison priscus) som hittades 1979 norr om Fairbanks i Alaska fanns en tandbit av ett amerikanskt lejon. Dessutom hade djurets hud några sår som tydligen orsakades av ett större kattdjur.

Under istiden fick det amerikanska lejonet dela sitt revir med flera andra större rovdjur. Dessa konkurrenter var sabeltandade katter, en björnart (Arctodus simus) och jättevargar (Canis dirus). Därför antas att det amerikanska lejonet liksom det nu levande lejonet jagade i flock. Å andra sidan hittades i Le Brea ungefär lika många individer av varje kön, vilket inte stämmer med levnadssättet hos dagens lejon.[1]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Tryckta källor

  • M. Barton: Wildes Amerika Zeugen der Eiszeit. Egmont Verlag, 2003. ISBN 3-8025-1558-7
  • A. Turner: The big cats and their fossil relatives. Columbia University Press, 1997.ISBN 0-231-10229-1
  • B. Cox: Dinosaurier und andere Tiere der Vorzeit. Mosaik Verlag 1989. ISBN 3-8112-1138-2

Noter

  1. ^ [a b] "Panthera leo" (On-line) I: Digital Morphology, 12 maj 2006
  2. ^ Paul S. Martin: Quaternary Extinctions. The University of Arizona Press, 1984. ISBN 0-8165-1100-4
  3. ^ Noah Harari, Yuval (2015). SAPIENS. A brief history of Mankind. Kultur & Natur, Stockholm. [[Special:Bokkällor/ISBN 978-91-27-14039-4|ISBN ISBN 978-91-27-14039-4]] (Felaktig längd på ISBN-nummer) 

Externa länkar