An der schönen blauen Donau

Från Wikipedia
Fil:An der schönen blauen Donau.ogg
Valsen spelad av den finska orkestern Rytmi-Pojat under ledning av Eugen Malmstén.
De första takterna av valsen, signerade av kompositören.

An der schönen blauen Donau eller Donauwalzer, är en vals av Johann Strauss d.y. från 1867, opus 314.


Historia

I februari 1867 vände sig dirigenten för manskören Wiener Männergesangverein, Johann Herbeck, till Strauss och bad honom att skriva en vals för kören. Herbeck hade länge retat sig på manskörsrepertoaren, som han fann ytlig och dilettantisk. Till årets karnevalsång önskade han sig en livlig och glad körvals. Texen skulle skrivas av en av sångföreningens egna krafter. Strauss satte genas igång med uppgiften. Herbeck gav den färdiga kompositionen till Männergesangveriens specielle diktare, poliskommissarie Josef Weyl. Som många andra på den tiden brukade Weyl i sina sångtexter säga det som tidningarnas ledarskribenter inte vågade. I Wien rådde nederlagsstämning efter nederlaget mot Preussen sommaren 1866. Sångarna tyckte texten var dålig och protesterade vilt, då de skulle öva in den. Deras indignation gick också ut över melodin. Herbeck och konstmecenaten Nikolaus Dumba, som valsen var tillägnad, lugnade dem för att Strauss inte skulle blir förnärmad. Den 15 februari 1867 framfördes valsen i Dianasalen under Rudolf Weinwurms ledning. Kören ackompanjerades av bröderna Josef och Eduard Strauss orkester. Även om verket gjorde lycka och måste ges da capo, blev det ingen avgörande succé. Till brodern Josef yttrade Johann Strauss:

Fan kan ta valsen! Men jag tycker det är synd på codan. Den hade jag verkligen önskat en succé!

Sommaren 1867 var Strauss engagerad i världsutställningen i Paris, och här uppförde han för första gången valsen i en version för orkester utan kör. Denna version blev på kort tid mycket populär över stora delar av världen. På inbjudan av prinsen av Wales dirigerade Strauss kompositionen i England, och den spelades på sex konserter i Covent Garden. Efter detta erövrades den också österrikarna, och i miljonupplagor spreds den på några veckor ut till alla världens hörn.

Vid den årliga Nyårskonserten från Wien spelas alltid valsen som sista inslag, följd av Radetzkymarsch som lika traditionellt extranummer.

I populärkulturen

Valsen spelas i Danny Kayes film Grabben från Brooklyn där huvudpersonen använder valsen för att lära sig boxas.

Valsen finns också med i början av filmen År 2001 – ett rymdäventyr samtidigt som färden med en rymdfarkost syns.

Valsen finns med även i filmen Roxanne när en grupp brandmän ska släcka elden på ett hus.

Källor

Externa länkar