Edvard VII av Storbritannien

Edvard VII
Foto av Edvard VII från 1902
Kung av Storbritannien
Regeringstid	22 januari 1901–6 maj 1910
Kröning	9 augusti 1902 i Westminster Abbey i London
Företrädare	Viktoria
Efterträdare	Georg V
Kejsare av Indien
Regeringstid	22 januari 1901–6 maj 1910
Företrädare	Viktoria
Efterträdare	Georg V
Gemål	Alexandra av Danmark
Barn	Albert, hertig av Clarence Georg V, kung av Storbritannien Louise, hertiginna av Flie Victoria av Wales Maud, drottning av Norge John av Wales
Ätt	Sachsen-Coburg-Gotha
Far	Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
Mor	Viktoria
Född	9 november 1841 Slottet Buckingham Palace
Död	6 maj 1910 (68 år) Slottet Buckingham Palace
Begravd	20 maj 1910 St. Görans kapell i slottet Windsor
Vapensköld

Serafimerorden vapen.

Edvard VII (engelska: Edward VII), Albert Edward, född 9 november 1841 på Buckingham Palace i London, död kl. 12.25 6 maj 1910 på Buckingham Palace, var kung av Storbritannien och kejsare av Indien från 1901 till sin död 1910. Edvard VII var äldste sonen till drottning Viktoria och hennes gemål, prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.

Han kallades Bertie av familj och nära vänner.

Biografi

Fadern avled i tyfoidfeber 1861 efter att ha besökt sonen i Cambridge där Edvard förde ett lättsinnigt studentliv, och modern, som var otröstlig av sorg, anklagade sonen för dödsfallet. Hon ansåg att ”Bertie” var en oansvarig playboy.

Edward och Alexandra av Danmark som nygifta

Han gifte sig med prinsessan Alexandra av Danmark den 10 mars 1863 på Windsor Castle, men fortsatte att ha en rad älskarinnor, bland vilka den mest kända var Lillie Langtry. På senare år knöt han förbindelse med mrs Alice Keppel, som i mycket kom att fungera som hans mätress.

I juni 1902, kort innan sin kröning, genomgick kung Edward en blindtarmsoperation, den tredje personen i Storbritannien att överleva en sådan operation. På grund av operationen fick Edwards kröning skjutas upp till augusti samma år.

Edvard VII blev år 1908 den förste brittiske monark som besökte Sverige. Han hade tidigare besökt Sverige år 1864 då han utnämnts till riddare av Serafimerorden av Karl XV. Enligt honom själv var han god vän med Oscar II (d 1907).

Barn (inom äktenskapet)

1. Albert Victor, hertig av Clarence och Avondale, (1864–1892).
2. Georg V av Storbritannien, (1865–1936) gift med Mary av Teck.
3. Louise av Storbritannien, (1867–1931), gift med Alexander Duff, hertig av Fife.
4. Victoria av Storbritannien, (1868–1935).
5. Maud av Storbritannien, (1869–1938), gift med Håkon VII av Norge, mor till Olav V av Norge.
6. John (som dog samma dag han föddes 6 april 1871)

Utmärkelser

• Riddare med kedja av Serafimerorden, 27 september 1864.
• Kommendör med stora korset med kedja av Vasaorden, 26 april 1908.
• Riddare av Carl XIII:s orden, 1868.
• Hedersamiral i Svenska marinen, 1905.
• Hedersgeneral i Svenska armén, 1908.

Anfäder

Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld

Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha

Augusta av Reuss-Ebersdorf

Albert av Sachsen-Coburg-Gotha

August av Sachsen-Gotha-Altenburg

Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg

Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin

Kung Edvard VII

Kung Georg III

Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn

Charlotte av Mecklenburg-Strelitz

Drottning Victoria

Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld

Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld

Augusta av Reuss-Ebersdorf

Se även

• Edvardiansk tid

Källor

Porträtt av de tre systrarna Louise, Maud och Victoria. Porträttet visar prinsessan Louise av Storbritannien (Louise Victoria Alexandra Dagmar av Storbritannien) (1867–1931) till vänster; Maud av Storbritannien, drottning av Norge (Maud av Storbritannien) (1869–1938) i mitten och prinsessan Victoria av Storbritannien (Victoria Alexandra Olga Mary av Wales) (1868–1935) till höger. Prinsessorna var döttrar till kung Edvard VII av Storbritannien och drottning Alexandra av Danmark. Porträttet utfört av Sydney Prior Hall 1883, då de tre döttrarna var tonåringar. National Portrait Gallery, NPG, London.

• En Konungs Gärning, Aktiebolaget Bokverk, Stockholm, 1947.
• Bentley-Cranch, Dana (1992), Edward VII: Image of an Era 1841–1910, London: Her Majesty’s Stationery Office, ISBN 0-112-90508-0
• Hattersley, Roy (2004), The Edwardians, London: Little, Brown, ISBN 0-316-72537-4
• Hough, Richard (1992), Edward & Alexandra: Their Private and Public Lives, London: Hodder & Stoughton, ISBN 0-340-55825-3
• Lee, Sidney (1927), King Edward VII: A Biography, London: Macmillan
• Magnus, Philip (1964), King Edward The Seventh, London: John Murray
• Windsor, HRH The Duke of (1951), A King’s Story, London: Cassell and Co