Edvard VII av Storbritannien
| Edvard VII | |
|---|---|
 |
|
| Foto av Edvard VII från 1902 | |
|
|
|
| Regeringstid | 22 januari 1901–6 maj 1910 |
| Kröning | 9 augusti 1902 i Westminster Abbey i London |
| Företrädare | Viktoria (regerande drottning av Storbritannien) |
| Efterträdare | Georg V |
|
|
|
| Regeringstid | 22 januari 1901–6 maj 1910 |
| Företrädare | Viktoria (regerande kejsarinna av Indien) |
| Efterträdare | Georg V |
| Gemål | Alexandra av Danmark |
| Barn | Albert, hertig av Clarence Georg V, kung av Storbritannien Louise, hertiginna av Flie Victoria av Wales Maud, drottning av Norge John av Wales |
| Ätt | Sachsen-Coburg-Gotha |
| Far | Albert av Sachsen-Coburg-Gotha |
| Mor | Viktoria |
| Född | 9 november 1841 Slottet Buckingham Palace |
| Död | 6 maj 1910 (68 år) Slottet Buckingham Palace |
| Begravd | 20 maj 1910 St. Görans kapell i slottet Windsor |
Edvard VII (engelska: Edward VII), Albert Edward von Wettin, född 9 november 1841 på Buckingham Palace i London, död kl. 12.25[1] 6 maj 1910 på Buckingham Palace, var kung av Storbritannien och kejsare av Indien från 1901 till sin död 1910. Edvard VII var äldste son till drottning Viktoria och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Han kallades ”Bertie” av familj och nära vänner.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Fadern avled i tyfoidfeber 1861 efter att ha besökt sonen i Cambridge där Edvard förde ett lättsinnigt studentliv, och modern, som var otröstlig av sorg, anklagade sonen för dödsfallet. Hon ansåg att ”Bertie” var en oansvarig playboy.
Han gifte sig med prinsessan Alexandra av Danmark den 10 mars 1863 på Windsor Castle, men fortsatte att ha en rad älskarinnor, bland vilka den mest kända var Lillie Langtry. På senare år knöt han förbindelse med mrs Alice Keppel, som i mycket kom att fungera som hans mätress.
Edvard VII blev år 1908 den förste brittiske monark som besökte Sverige. Han hade tidigare besökt Sverige år 1864 då han utnämnts till riddare av Serafimerorden av Karl XV. Enligt honom själv var han god vän med Oscar II (d 1907). Edvard VII tilldelades hedersgraderna general i den svenska armén och amiral i den svenska flottan i samband med sitt besök.
Barn (inom äktenskapet)[redigera | redigera wikitext]
- Albert Victor, hertig av Clarence och Avondale, (1864–1892).
- Georg V av Storbritannien, (1865–1936) gift med Mary av Teck.
- Louise av Storbritannien, (1867–1931), gift med Alexander Duff, hertig av Fife.
- Victoria av Storbritannien, (1868–1935).
- Maud av Storbritannien, (1869–1938), gift med Håkon VII av Norge, mor till Olav V av Norge.
- John (som dog samma dag han föddes 6 april 1871)
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Svenska Dagbladet, 7 maj 1910 s. 8
- En Konungs Gärning, Aktiebolaget Bokverk, Stockholm, 1947.
- Bentley-Cranch, Dana (1992), Edward VII: Image of an Era 1841–1910, London: Her Majesty’s Stationery Office, ISBN 0-112-90508-0
- Hattersley, Roy (2004), The Edwardians, London: Little, Brown, ISBN 0-316-72537-4
- Hough, Richard (1992), Edward & Alexandra: Their Private and Public Lives, London: Hodder & Stoughton, ISBN 0-340-55825-3
- Lee, Sidney (1927), King Edward VII: A Biography, London: Macmillan
- Magnus, Philip (1964), King Edward The Seventh, London: John Murray
- Windsor, HRH The Duke of (1951), A King’s Story, London: Cassell and Co
|
||||||||||||||||||||
.png){kind=small}
|
