Rödnäbbad and

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Anas erythrorhyncha)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rödnäbbad and
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Red-billed Pintail (Anas erythrorhyncha) RWD1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteAnas
ArtRödnäbbad and
A. erythrorhyncha
Vetenskapligt namn
§ Anas erythrorhyncha
AuktorGmelin, 1789
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rödnäbbad and[2] (Anas erythrorhyncha) är en afrikansk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Rödnäbbad and är en medelstor (43-48 centimeter) simand med svartaktig hätta och nacke, konstrastrerande vit kind och starkt röd näbb. Kroppsfjädrarna är mörkbruna med vita fjäll. I flykten syns de gulbruna täckarna med överkorsade med ett svart streck. Könen är lika men ungfåglarna är dovare än de adulta.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Rödnäbbad förekommer lokalt i östra och södra Afrika och på Madagaskar.[3] Den är mestadels en stannfågel men kan under torrsäsongen flyga långa avstånd för att hitta lämpligt vatten, upp till 1 800 kilometer.[1] Två fynd har gjorts i Israel 1958 och 2015.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten är en nära släkting till gruppen stjärtänder där stjärtanden (Anas acuta) ingår, men också bahamaand (A. bahamensis), kerguelenand (A. eatoni) och gulnäbbad stjärtand (A. georgica) ingår.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Rödnäbbad and återfinns i våtmarker med mycket växtlighet i öppen terräng. Den påträffats också födosökande i bland annat risfält.[6][7] Den födosöker mest nattetid under regnsäsong[8] och intar allt från säd, frukt, rötter, växtdelar och gräs till mollusker, skalbaggar, kräftdjur, maskar, grodyngel och till och med fisk.[6][7][8][9][10]

Fågeln häckar på marken i tät vegetation nära vatten[6] mellan december och april[11] Utanför häckningssäsongen formar den stora flockar, exempelvis en halv miljon individer på sjön Ngami i Botswana.[12]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Texten är till vissa delar översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel Red-billed Teal, läst 2017-11-13, som anger följande källor:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Anas erythrorhyncha Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Tarsiger.com Fynd av rödnäbbad and i Västpalearktis
  5. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  6. ^ [a b c] del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  7. ^ [a b] Johnsgard, P.A. 1978. Ducks, geese and swans of the World. University of Nebraska Press, Lincoln and London.
  8. ^ [a b] Brown, L.H., Urban, E.K. and Newman, K. 1982. The Birds of Africa, Volume I. Academic Press, London.
  9. ^ Hockey, P.A.R., Dean, W.R.J. and Ryan, P.G. 2005. Roberts birds of southern Africa. Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa.
  10. ^ Kear, J. 2005. Ducks, geese and swans volume 2: species accounts (Cairina to Mergus). Oxford University Press, Oxford, U.K.
  11. ^ Scott, D. A.; Rose, P. M. 1996. Atlas of Anatidae populations in Africa and western Eurasia. Wetlands International, Wageningen, Netherlands.
  12. ^ Madge, S.; Burn, H. 1988. Wildfowl. Christopher Helm, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]