Anders Carl Rutström
Anders Carl Rutström, född 30 november 1721 i Luleå Gammelstad, död 20 oktober 1772, var en svensk präst och skolrektor.
Biografi
Anders Carl Rutström var son till fältväbeln Nils Rutström och Brita Steen.[1] Fadern var karolin, varför han fick namnet Carl efter Karl XII, död samma datum han föddes, och Anders som hade namnsdag då.
Han prästvigdes 1745, blev teologie doktor vid universitetet i Greifswald, och utsågs till kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling i Stockholm 1756. Han var en ivrig förkunnare (herrnhutare) och politiker (hattpartiet). Då han avsattes från sitt ämbete som kyrkoherde 1756 och landsförvisades, begav han sig till Hamburg) 1767, men kunde återvända 1770. Han avled i häktet på Stockholms slott 1772, dit han förts för att Gustav III:s statskupp skulle gå smidigare och Rutström inte ville stödja en stark kungamakt.
Rutström var en flitig sångförfattare, med många nummer i samlingen Sions Nya Sånger från 1778 (även kallad "Rutströms sånger"), varifrån många tagits in i Sionstoner, Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920) och Lova Herren. De förekommer även bl.a. i den tidigare utgivna Herde-Rösten 1892. Hans gravvård återfinns på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm.
Rutström var gift med Brigitta eller Brita Stiernman, dotter till befallningsmannen Petter Stiernman och Margareta Bodera.[1] Författarinnan Carolina Weltzin var deras dotter och ledamoten i Svenska Akademien, Carl Birger Rutström, var deras son.
Psalmer
- Ack kära! så säg, huru slapp du så väl igenom (Sions Nya Sånger nr 154, Sionstoner 1889 nr 743) Finns på Wikisource.
- Det står att Gud är död 1762 (?) (Sions Nya Sånger nr 39, Lova Herren nr 339) Finns på Wikisource.
- Du härliga låga och eviga ljus 1767 (Lova Herren nr 78)
- En gång, en gång, en gång skall något härligt hända (Sions Nya Sånger nr 86, SMF 1920 nr 479)
- En gång, ja kanske snart 1754 (Lova herren nr 713)
- En punkt i ewighetens längd (Sions Nya Sånger nr 2) Finns på Wikisource.
- Fördolde Gud, du ursprungskälla 1759 (Sions Nya Sånger nr 66, Lova Herren nr 24)
- Hugsvala mitt hjärta, barmhärtige Gud 1767 (Sions Nya Sånger nr 52 med inledningen Hugswala mitt hjerta, hugswalande Gud, Lova herren nr 571)
- Jesus ande, tala 1756 (Sions Nya Sånger nr 34, Lova herren, Läsesång nr 4) Finns på Wikisource.
- Kom, huldaste förbarmare (Sions Nya Sånger nr 50, Segertoner 1930 nr 17) Finns på Wikisource.
- Lammets folk och Sions fränder (Sions Nya Sånger nr 83, Herde-Rösten, 1892, som nr 377 under rubriken Frälsta skaror. Diktad 1754. Finns på Wikisource.
- Nu bort med annat allt 1754 (Lova herren nr 439)
- Nu går ett nådigt Herrens år 1754 (Sions Nya Sånger nr 23, Lova herren nr 134)
- Nu är jag glad och hjärtligt nöjd 1754 (Sions Nya Sånger nr 64, Lova herren, Läsesång nr 10)
- På ditt ord, Herre, går jag fram (Luthersk Psalmbok 788)
- Skall jag mitt hjärtas tro bekänna 1756 (Sions Nya Sånger nr 43, Lova herren, Läsesång nr 7)
- Ur stoftet blev i Herrens hand (Sions Nya Sånger nr 8)
- Vad annan lön än skam och ve 1767 (Sions Nya Sånger nr 70, Lova herren, Läsesång nr 13) Finns på Wikisource.
- Vem är en sådan Gud som vår Finns på Wikisource.
Dessutom ofta tillskriven Rättfärdig blev världen som skrevs av Magnus Brynolf Malmstedt. Likaså uppges han, troligen felaktigt, vara kompositör 1767 till melodin till psalm nr 73 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1894 (SMF) Min blodige konung på korsträdets stam, vars text författades av Fredrika Eleonora Falck men i Sionstoner nr 35 anges som författad av R. liksom i Segertoner 1930.
För övrigt finns följande sånger och psalmtitlar tillskrivna Rutström publicerade i Guds Lov 1931.
- Ack himlamonark GL 389
- Bort allt annat, bort allt annat GL 620
- Bort, himmel, jord, bort, allt annat GL 617
- Den hinden, som snart GL 621
- Det står ju Herrens fok en rolighet GL 478
- Du nådens och kärlekens eviga allt GL 619
- Död jag skulle likväl tala GL 469
- Gud vår Fader Vår av evig nåd GL 25
- Guds Lamm, hör hela jorden GL 265
- Hjärtans Jesus, hulde broder GL 263
- Hören folk och alla släkten GL 516
- I Lammets död och smärta GL 614
- Jag den förnämste syndare GL 148
- Jerusalem, den heliga stad GL 470
- Johannes en stark röst från himlen hördes tala GL 475
- Kom ljuva ro och sommar nöje GL 395
- Lycklig jag, som nu får sjunga GL 473
- Låt himmel och jord mörkna av GL 622
- Min Jesus utav Nasaret GL 156
- Minns du min själ, den dystra stunden GL613
- Nu borde hela jorden GL 62
- Nu hörs en fröjd av änglakor GL 514
- O helger Ande, sanner Gud GL137
- O vilket djup av hemlighet GL 515
- O vilken rikedom av vishet GL 37
- Stor sak, i allt, jag ser allt annat GL 149
- Säll den, i Herrens namn sin jämmerdal har lämnat GL 474
- Upp dyrbara bundsförvanter GL 516
- Vår Herre Jesu Kristi Gud GL 27
- Vår sällhet och dygd GL 36
- Väl mig, evigt väl! GL 615
Bibliografi i urval
- Enfaldens vishet eller brefwäxling emellan Tomas, Nikodemus och Kristofilus. Helsingfors. 1905. Libris 1524744
- Sånger för passionstid och påsk. Norrköping: Norrköpings tidningar. 1916. Libris 1659481
- Teol. doktorn och kyrkoherden i Ladugårdslands församling Anders Carl Rutströms lefnadsteckning.. Stockholm: J. P. A. Muhr. 1916. Libris 1657982
- Sions sånger: Båda samlingarna ; Nya Sions sånger. Kristianstad: Kristianstads boktr. 1964. Libris 893706
Noter
- ^ [a b] Anders Carl Rutström, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/7052, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2013-03-06
Vidare läsning
- Ahnlund, Nils (1937). ”Anders Carl Rutström”. Ladugårdslandet : till Hedvig Eleonora kyrkas 200-årsminne 1737- 1937 (1937): sid. 169-206. Libris 9837311
- Hydén, Nils (1939). Avsatt och utvisad: Några drag ur stockholmsprästen Anders Carl Rutströms liv. Stockholm: Filadelfia. Libris 1371964
- Linge, Karl (1953). ”Anders Karl Rutström”. Gestalter i svensk väckelserörelse (1953): sid. 59-104. Libris 9824667
Wikisource har verk av eller om Anders Carl Rutström.
| ||||||||