Hoppa till innehållet

Anders Diös

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Anders Diös
Född21 februari 1891
Indor[1], Sverige
Död18 juli 1986
Uppsala, Sverige
BegravdVåmhus kyrkogård
Medborgare iSverige
UtbildningIngenjör
Utbildad vidBorås Tekniska Elementarskola
SysselsättningByggmästare, företagsledare, mecenat
BarnMary Östborn (1912–1999) Stina Eriksson (1915-1983) Brita Norén (1922-2020)
FöräldrarDjus Anders Andersson (1862-1940) Mårten Anna Olsdotter (1860-1910)
SläktingarEric Wickman (syssling)
Utmärkelser
Kungl. Vasaorden, Illis Quorum, Hedersdoktor Uppsala universitet m.fl.
Redigera Wikidata
Börjegatan 1-3 byggt av Anders Diös 1936 efter ritningar av Uppsalas stadsarkitekt Gunnar Leche.

Anders Viktor Diös, ursprungligen Djus Anders Andersson[2], född 21 februari 1891[3] i Våmhus socken[3] i Dalarna, död 18 juli 1986 i Uppsala,[3] var en svensk byggmästare, företagsledare och mecenat.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Anders Diös studerade vid Mora folkhögskola och Borås tekniska elementarskola innan han 1921 startade Byggnadsfirman Anders Diös AB i Sala[2]. Han fick sitt första större byggprojekt 1925 i Uppsala, Vaksalaskolan, som senare kom att följas av en lång rad andra.[2] Firman skulle med tiden komma att bli en av Sveriges största byggkoncerner med omkring 4000 anställda.[4]

Diös var kulturhistorisk intresserad och donerade generöst till bland annat Uppsala universitet och Västmanlands-Dala nation. Hans intresse för vetenskaplig forskning, med fokus på hembygden i Dalarna, belönades med flera utmärkelser. I Göteborgs innerstad donerade Diös 1971 Drottning Kristinas jaktslott till Kulturminnesföreningen Otterhällan.[5] Ett annat exempel på Diös kulturgärning och intresse för kulturminnesvård är Gysinge Herrgård som räddades från rivning 1969 och därefter restaurerades.[6]

Diös, som var aktiv i företaget fram till sin död, ligger begravd på Våmhus kyrkogård.[7]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Anders Diös, som tillhörde dalasläkten Djus, var son till Djus Anders Andersson (född 1862 i Våmhus, död 1940) och Mårten Anna Olsdotter (född 1860 i Våmhus, död 1910).[8] Fadern var hemmansägare och timmerman med släktrötter i byn Bonäs. Modern hade som ung arbetat ett par år som hårkulla i Sankt Petersburg.[9] Diös hade nio syskon och var syssling till ”busskungen” Eric Wickman.[10] Sju av syskonen nådde vuxen ålder, varav fyra flyttade till USA.[11] Morfadern, Mårten Olof Eriksson, var pionjär och ledargestalt inom baptiströrelsen i Våmhus. Mormodern, Martis Kari, sålde hårarbeten i England och Skottland där hon var verksam en stor del av sitt liv.[12] År 1912 gifte sig Diös med Lisa Jansson (född 1889 i Göteborg, död 1972 i Uppsala).[13] Paret fick tre döttrar, Mary gift Östborn (1912–1999), Stina gift Eriksson (1915-1983) och Brita gift Norén (1922-2020).[14]

De tidiga åren

[redigera | redigera wikitext]

Diös föddes i byn Indor i Våmhus socken i nordvästra Dalarna. Han hade gott läshuvud och började skolan redan som sexåring.[15] Diös visade tidigt intresse för affärer och bedrev i skolåldern handel med knäck, vykort och brödlimpor.[15] Som barn lärde han sig fläta korgar hos byns skickligaste korgmakare ”Frek Olof”.[16] Åren 1904 och 1905 fick han följa sockenfolk till Stockholm för att sälja korgar på Kornhamnstorg.[17]

Genom Emma och Anders Zorns frikostighet togs Diös in som elev på den av Zorn grundade folkhögskolan i Mora. För den unge bondpojken blev året på Skeriol livsavgörande (1907).[18] Tack vare ett studielån från makarna Zorn (1.500 kronor) kunde han utbilda sig till byggnadsingenjör vid Borås tekniska elementarskola.[19] Efter studierna flyttade Diös till Sala där han arbetade som facklärare i byggteknik. Vid sidan av lärartjänsten drev han fram till 1921 konsulterande verksamhet.[20]

Företaget

[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsfirman Anders Diös grundades 1921 i Sala. År 1928 flyttades firman till Uppsala. Tidiga byggprojekt i Uppsala var Vaksalaskolan samt ombyggnader av domkyrkan och Uppsala slott. Firman växte snabbt och under 1930- och 1940-talen öppnades filialer över hela Mellansverige.[21] Företaget byggde bostäder (inte minst föreningshus), ladugårdar, sjukhus, skolor, fabriker, försvarsanläggningar, akademiska byggnader, affärshus, sport- och simhallar och kyrkor.[22] Några av de städer där firman etablerade sig var Västerås, Köping, Ludvika, Sundsvall, Karlstad, Nyköping, Fagersta, Stockholm, Borlänge och Gävle.[21]

Efter krigsåren fortsatte expansionen. Nya filialer öppnades och från 1950-talet och framåt var Anders Diös AB ett av Sveriges största byggföretag.[22] Under 1960- och 1970-talen drog företaget stor fördel av miljonprogrammet, men expanderade även genom uppköp av mindre firmor.[23] I mitten av 1970-talet skedde en omsvängning i svensk byggsektor. Efterfrågan på flerbostadshus föll kraftigt till följd av lågkonjunktur och svag ekonomisk tillväxt. Diöskoncernen klarade omställningen bra eftersom basen för byggproduktionen alltid hade varit förhållandevis bred.[23]

Genom åren kom Diös att samarbeta med en rad framstående arkitekter och konstnärer, däribland Alvar Aalto, Ragnar Östberg, Ivar Tengbom, Peter Celsing, Erik Hahr, Carl Milles, Arvid Knöppel, Gösta Backlund och Axel Wallenberg.

Två projekt som låg Diös särskilt varmt om hjärtat var restaureringen av Våmhus kyrka och bygget av Zornmuseet.[24] År 1953 påbörjades restaureringen av Våmhus kyrka i samarbete med sysslingen Eric Wickman.[25] ”The Greyhound King” bekostade materialet och Diös utförandet.[26] Vid ett planeringsmöte inför bygget av Zornmuseet fick Diös möjlighet att återlämna studielånet. Han dubblerade summan och Emma Zorn lät genast pengarna gå vidare till en ny, lovande elev.[27] Zornmuseet ritades av Ragnar Östberg och invigdes 1939.

I slutet av sin levnadsbana var Diös byggbranschens ”grand old man” och en av landets mest ansedda företagsledare.[28] Efter Diös bortgång 1986 såldes byggrörelsen i två omgångar och så småningom även fastighetsinnehavet. Idag finns företaget Diös Fastigheter AB, som dock enbart har namnet gemensamt med den gamla bygg- och fastighetskoncernen.[29]

Diösgården

[redigera | redigera wikitext]

Diösgården, i byn Bonäs utanför Mora, var den plats där Diös tillbringade merparten av sin fritid. Gården stod alltid öppen för vänner och bekanta och där var ofta middagar och andra tillställningar. Gårdens tillkomst kan till stor del tillskrivas Emma Zorn. Vid ett samtal mellan Zorn och Diös om Zornmuseet fick Diös frågan varför han inte hade ett hem i Dalarna, timrat i genuin gammal dalastil. Det dröjde inte länge förrän bygget var igång och 1937 stod gården delvis klar för inflyttning. År 1938 slutfördes arbetet och det numera traditionella midsommarfirandet tog sin början. Med tiden kom gården att rymma tolv byggnader, varav en del är ditflyttade. En av dessa är Sparrladan från Indor som byggdes 1574.[30]

I nära anslutning till Diösgården lät paret Diös uppföra Bonäs Bygdegård. Bygdegården stod färdig 1966 och förvaltas av Stiftelsen Bonäs Bygdegård.[31]

Utmärkelser och ledamotskap i urval

[redigera | redigera wikitext]

Andra hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1962 gavs en institutionsbyggnad i Uppsala namnet Anders Diös institut för kärnspektroskopi
  • 1965 avtäcktes på Västmanlands-Dala nation en porträttbyst av Diös
  • 2023 döptes ett torg i Uppsala till Anders Diös torg
  • 2024 nedlades på Kyrkogatan i centrala Mora en minnessten

Byggprojekt i urval

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, mora.se , läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] ”Anders Diös - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anders-di%C3%B6s. Läst 23 juni 2020.  [inloggning kan krävas]
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Diös, Anders Viktor
  4. ^ Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar (CFN).
  5. ^ Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 29. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  6. ^ Sundquist, Nils (1972). Byggenskap i Uppsala 1966-1971. sid. s. 83 
  7. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Diös, Anders Viktor
  8. ^ Gabrielsson (1986), s. 9-13
  9. ^ Schedin (1966), s. 27
  10. ^ Ulmehag (1991), sid 28
  11. ^ Hildebrand (1983), s. 4
  12. ^ Hildebrand (1983), s. 3-4
  13. ^ Gabrielsson (1986), s. 33
  14. ^ Ulmehag (1991), s. 8-9
  15. ^ [a b] Gabrielsson (1986), s. 17
  16. ^ Gabrielsson (1986), s. 20-21
  17. ^ Schedin (1966), s. 201
  18. ^ Gabrielsson (1986), s. 25-27
  19. ^ Gabrielsson(1986), s. 31-32
  20. ^ Schedin (1966), s. 11
  21. ^ [a b] Schedin (1966), s. 16
  22. ^ [a b] Gabrielsson (1986), s. 73
  23. ^ [a b] Ericson, Henrik (2011). En byggnadsfirma och ett miljonprogram - en studie av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös. B-uppsats, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
  24. ^ Näsén, Ingela (2020). Anders Diös, Diösn 1891-1986. Artikel publicerad i Missmårn Moras hembygdslags årliga hembygdsskrift.
  25. ^ Lundell (2014)
  26. ^ Flodén (1976), s. 62-63
  27. ^ Gabrielsson (1986), s. 32-33
  28. ^ Hildebrand (1983), s. 2-24
  29. ^ Insulander, Krister (2024). Anders Diös. Artikel publicerad på Mora kommuns hemsida.
  30. ^ Ulmehag (1991), s. 49
  31. ^ Flodén (1976), s. 58
  32. ^ https://temp.brfterrassen.com/maklarinfo/

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Anders Diös in memoriam årsboken Uppland 1987
  • Alsén, Hans (1981). Tradition och förnyelse i Anders Diös' byggenskap – en hyllningsskrift den 21 februari 1981 till Anders Diös. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 247820
  • Flodén, Nils August (1976). Byggenskap och kultur: en sammanfattning till Anders Diös' 85-årsdag. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 155236
  • Gabrielsson, Jan (1986). Anders Diös – mannen och hans verk. Dalaförlaget. Libris 7744604. ISBN 9185014443
  • Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 29. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  • Nationalencyklopedin (1991). NE HF band 05. NE Nationalencyklopedin. sid. 35. Libris 12306118. ISBN 978-91-976240-4-6 
  • Hildebrand, Margareta (1983). "Diösen" - patriark och riksbyggmästare: Anders Diös berättar / artikelserie publicerad i Upsala Nya Tidning. Libris 1509515
  • Lundell, Kristin (2014). ”Busskungen. Svensken som grundade Greyhound”. Stockholm: Norstedt. Libris 16507759. ISBN 9789113052038
  • Schedin, Bruno (1966). Anders Diös 75 år. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 862374
  • Sundquist, Nils (1972). Byggenskap i Uppsala 1966-1971. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 878314
  • Ulmehag, Per Olof (1991). Anders Diös 1891-1986, 100-årsalbum 1991. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 1298262
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anders_Diös&oldid=58187487”