Anders Diös

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anders Diös.

Anders Viktor Diös, ursprungligen Djus Anders Andersson[1], född 21 februari 1891[2] i Våmhus socken[2] i Dalarna, död 18 juli 1986 i Uppsala,[2] var en svensk byggmästare och företagsledare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anders Diös studerade vid Mora folkhögskola och Borås tekniska elementarskola innan han 1921 startade byggnadsfirman Anders Diös AB i Sala[1]. År 1928 flyttades Anders Diös AB till Uppsala.[1] Firman skulle med tiden komma att bli en av landets största. Han fick sitt första större byggprojekt 1925 i Uppsala, Vaksalaskolan, som senare kom att följas av en rad andra, främst flera ombyggnader av Domkyrkan och Uppsala slott, som 1931−32 restaurerades av Diös byggnadsfirma.[3] Hans byggnadsverksamhet kom att sätta betydande spår i såväl Uppsalas som Enköpings stadsbilder.

Diös var kulturhistorisk intresserad och gav generösa donationer, främst till Uppsala universitet och Västmanlands-Dala nation. Hans intresse för vetenskaplig forskning, med fokus på hembygden i Dalarna, belönade med flera utmärkelser. I Göteborgs innerstad donerade Diös 1971 Drottning Kristinas jaktslott som gåva till Kulturminnesföreningen Otterhällan.[4]

Diös var ledamot av Gustav Adolfsakademien, Vitterhetsakademien, hedersdoktor vid Uppsala universitet och mottagare av Illis Quorum. Han var dessutom hedersledamot av Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund och Västmanlands-Dala nation.[3]

Anders Diös grav finns på Våmhus kyrkogård.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Anders Diös - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anders-di%C3%B6s. Läst 23 juni 2020.  [inloggning kan krävas]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Diös, Anders Viktor
  3. ^ [a b] Nationalencyklopedin (1991). NE HF band 05. NE Nationalencyklopedin. sid. 35. Libris 12306118. ISBN 978-91-976240-4-6 
  4. ^ Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 29. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  5. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Diös, Anders Viktor

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Anders Diös in memoriam årsboken Uppland 1987
  • Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 29. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  • Nationalencyklopedin (1991). NE HF band 05. NE Nationalencyklopedin. sid. 35. Libris 12306118. ISBN 978-91-976240-4-6