Visa källa för Andrakammarvalet i Sverige 1968

{{Infobox val
| election_name = Andrakammarvalet i Sverige 1968
| country = Sverige
| type = parliamentary
| ongoing = no
| previous_election = Andrakammarvalet i Sverige 1964
| previous_year = 1964
| next_election = Riksdagsvalet i Sverige 1970
| next_year = 1970
| seats_for_election = [[Sveriges riksdag]]s andra kammares 233 platser
| election_date = 15 september 1968
| image1 = [[Image:Tage Erlander 1952.jpg|150x150px]]
| leader1 = [[Tage Erlander]]
| party1 = Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna
| alliance1 = 
| last_election1 = 112
| seats1 = 125
| seat_change1 = 13 {{öka}}
| popular_vote1 = 2 420 242
| percentage1 = 50,1 %
| image2 = [[Image:Gunnar Hedlund 1951.jpg|150x150px]]
| leader2 = [[Gunnar Hedlund]]
| party2 = Centerpartiet
| alliance2 = 
| last_election2 = 36
| seats2 = 39
| seat_change2 = 3 {{öka}}
| popular_vote2 = 778 810
| percentage2 = 15,7 %
| title = [[Sveriges statsminister|Statsminister]]
| posttitle = Omvald statsminister
| before_election = [[Tage Erlander]]
| before_party = Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna
| after_election = [[Tage Erlander]]
| after_party = Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna
}}
'''Andrakammarvalet i Sverige 1968''' till [[Sveriges riksdag]]s [[Andra kammaren|andra kammare]] hölls den [[15 september]] [[1968]].

== Valkampanjen ==

Vid kommunalvalen 1966 fick [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] endast 42,2 procent, vilket var det lägsta resultatet på flera decennier. När [[Sifo]] började publicera sin väljarbarometer varje månad i Svenska Dagbladet 1967, stod det klart att opinionen för partiet fortfarande låg i genomsnitt runt 42 procent och ibland var nere på 40 procent. Den mest troliga förklaringen till den snabba minskningen i opinionsläget var partiets bristande fokus på [[bostadsbyggande]] under 1960-talet; i stället fokuserade partiet på andra frågor rörande arbete och utökandet av det sociala skyddsnätet, vilket gav upphov till en i de största städerna endemisk [[bostadsbrist|bostadskris]]. Partiet pressades att på allvar sätta igång [[miljonprogrammet]] (som redan hade påbörjats) för att lösa bostadskrisen. Endast någon månad före andrakammarvalet 1968 började opinionen över huvud taget att öka i nämnbar mängd{{Källa behövs|datum=2023-10}}{{förtydliga|Varför?|datum=2023-10}}.<ref>M. Rörby (utgivare), "En miljon bostäder", Arkitekturmuseets årsbok 1996</ref>

[[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] gick till val på bland annat ett starkt [[svenska försvaret|försvar]], ökat inflytande för de anställda samt [[Arbetstidsförkortning (politik)|arbetstidsförkortning]]. [[Moderaterna|Högerpartiet]] gick till val på kamp mot [[prisstegring]]ar samt "utveckling av de sociala reformerna" och en modernisering av [[skattesysteme]]t.

Mellan de tre borgerliga partierna och deras partiledare [[Gunnar Hedlund|Hedlund]], [[Sven Wedén|Wedén]] och [[Yngve Holmberg|Holmberg]] hölls [[borgfred]]. Vid Centerpartiets riksting i Visby förklarade Hedlund den 17 juni att "efter den socialdemokratiska tillbakagången i kommunalvalen för två år sedan är förutsättningarna nu gynnsammare för att enpartiväldet slutgiltigt skall brytas. Utsikterna för ett regimskifte i höst bör rimligen vara goda".<ref>{{bokref|författare=Carl-Erik Nilsson|titel=Ett centerparti och dess hövdingar|år=1998|utgivare=Nerthus förlag|utgivningsort=Stockholm|sid=84|isbn=91-88652-04-1}}</ref>

I slutet av juli blev spänningen i [[Tjeckoslovakien]] allt högre. Den [[26 juli]] förklarade [[folkpartiet|folkparti]]ledaren [[Sven Wedén]] att regeringen borde göra ett uttalande som tog avstånd från ett eventuellt [[Sovjetunionen|sovjetiskt]] intåg i Tjeckoslovakien eftersom den sovjetiske regeringschefen [[Alexej Kosygin|Kosygin]] hade besökt Sverige några veckor tidigare och då förklarat vikten av länders territoriella integritet. Wedéns krav ledde till motangrepp från både [[Tage Erlander|Erlander]] och [[Olof Palme|Palme]] som ansåg att uttalandet var väldigt klumpigt.{{Källa behövs|datum=2023-10}} När invasionen ändå skedde natten mellan den 20 och 21 augusti var förstås Kosygins tal tomt prat och Wedén hade legat rätt i tiden. Några veckor senare lade regeringen fram{{förtydliga|Lade fram till vem?|datum=2023-10}} en hemligstämplad rapport{{förtydliga|Vilken rapport?|datum=2023-10}} som påstods bevisa att ett svenskt uttalande vid den tiden riktat mot Sovjetunionen varit olämpligt. Genom hemligstämplingen kunde rapporten inte granskas kritiskt. Hemligstämplingen upphävdes först av [[regeringen Carl Bildt]].{{Källa behövs|datum=2023-10}}

[[Vänsterpartiet|Sveriges kommunistiska parti]] hade bytt namn till [[Vänsterpartiet kommunisterna]] i maj [[1967]] som ett led i att distansera sig från [[Sovjetunionen]]. Den sovjetiska [[Pragvåren|interventionen i Tjeckoslovakien]] väckte dock stor harm hos många svenskar, och valet blev ett katastrofval för partiet, trots att VPK varit det första svenska parti att fördöma sovjetmilitärens agerande i Tjeckoslovakien.{{Källa behövs|datum=2023-10}}

Vänsterpartiet kommunisterna ingick i en valallians med det egna ungdomsförbundet [[Vänsterns Ungdomsförbund]] samt [[Socialistiska Förbundet]]. Ungdomsförbundet skulle dock lämna partiet 1970 och bytte namn till [[Marxist-Leninistiska Kampförbundet]].

För första gången sköttes [[SVT]]:s partiledarintervjuer av journalister och inte partierna själva.{{Källa behövs|datum=2023-10}}{{förtydliga|Lägg till en not om hur det fungerade tidigare.|datum=2023-10}} Utfrågare i tv-sändningen var "[[de tre O:na]]", [[Åke Ortmark]], [[Gustaf Olivecrona]] och [[Lars Orup]].

Utfrågningarna i TV och frågorna från media fokuserade de sista veckorna till stor del på hur partierna skulle agera beroende på vilken mandatställning som skulle följa efter valet. Detta hade fått stor betydelse i och med [[Kommunalvalen i Sverige 1966|kommunalvalet 1966]], varigenom Socialdemokraterna förlorat sin starka ställning i [[första kammaren]] och ett maktskifte därmed kunde bli för handen beroende på hur mandaten fördelades i andra kammaren. Tage Erlander hade i en riksdagsdebatt under våren 1968 uttalat att han skulle ge klart besked före valet 1968 hur socialdemokraterna skulle agera om de förlorade tre, fyra eller fem mandat.{{Källa behövs|datum=2023-10}} Detta uttalande tog han sedermera tillbaka och erkände att det var ett misstag.{{Källa behövs|datum=2023-10}}<ref>{{Webbref|url=https://www.oppetarkiv.se/video/19430932/tage?ac=Tage|titel=Tage - filmporträtt om valstriden 1967-68|hämtdatum=2018-10-18|arkivurl=https://web.archive.org/web/20181019041251/https://www.oppetarkiv.se/video/19430932/tage?ac=Tage|arkivdatum=2018-10-19}}</ref> Socialdemokraterna inriktade sig i stället på formuleringen att det viktigaste var att få igenom socialdemokraternas politik. Om mandatfördelningen i första och andra kammaren skulle omöjliggöra detta skulle regeringen avgå. Erlander förklarade sitt tidigare löfte med att han vid tiden för uttalandet inte hade kunskap om hur överrepresenterade de borgerliga partierna var i andra kammaren, till följd av valsystemets utformning. I utfrågningen i tv fick Erlander flera frågor utifrån olika mandatscenarion men Erlander svarade med att kalla alla sådana spekulationer för "kannstöperier" och att sådana resonemang inte förde debatten "en enda tuppfjärt framåt".{{Källa behövs|datum=2023-10}} Erlander avslutade hela frågesegmentet med att svara "Tänk, det lättaste är om vi vinner valet, då slipper herrarna oroa sig för allt det här".{{Källa behövs|datum=2023-10}}

=== Partiernas valaffischer ===
* Rösta ungt - [[Folkpartiet]]
* (bild på partiledaren) [[Yngve Holmberg]] - [[Moderaterna|Högerpartiet]]
* Det är du som ska vinna på valet - Högerpartiet
* Tänk rätt! Välj [[Kristdemokraterna (Sverige)|KDS]]<ref name="partiet26">{{bokref|redaktör=Cecilia Hjorth Attefall||övriga=Lennart Molin, Samhällsreklam (form och layout), Roland Tröjer och Leif Schröder (omslagsfoton)|titel=Partiet som lyfte – 40 år med svensk kristdemokrati. 1964–2004|utgivare=Samhällsgemenskaps Förlags AB|år=2004|månad=mars|ISBN=9185036528|sid=26}}</ref>
* Tänk själv! Välj KDS<ref name="partiet26"/>
* Tänk fritt! Välj KDS<ref name="partiet26"/>
* Tänk nytt! Välj KDS<ref name="partiet28">{{bokref|redaktör=Cecilia Hjorth Attefall||övriga=Lennart Molin, Samhällsreklam (form och layout), Roland Tröjer och Leif Schröder (omslagsfoton)|titel=Partiet som lyfte – 40 år med svensk kristdemokrati. 1964–2004|utgivare=Samhällsgemenskaps Förlags AB|år=2004|månad=mars|ISBN=9185036528|sid=28}}</ref>
*Erfarenhet och förnyelse - Socialdemokraterna

== Resultat ==
''Huvudartikel: [[Resultat i andrakammarvalet 1968]]''

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se [[Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1969-1970]].
{| class="wikitable"
|- style="background-color:#E9E9E9"
! colspan="2" rowspan="2" |Parti
! rowspan="2" |Partiledare
! colspan="3" cellpadding="10" |Röster
! colspan="2" |Mandatfördelning
|- style="background-color:#E9E9E9"
!Antal
!%
! align="center" |+−&nbsp;%
! align="center" |Antal
! align="center" |+−
|-
| bgcolor="<nowiki>#ED1B34</nowiki>" |&nbsp;
|[[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]]
|[[Tage Erlander]]
| align="right" |2&nbsp;420&nbsp;277
| align="right" |50,1
| align="center" | +2,8
| align="center" |125
| align="center" | +12
|-
| bgcolor="<nowiki>#008F3E</nowiki>" |&nbsp;
|[[Centerpartiet]]
|[[Gunnar Hedlund]]
| align="right" |757&nbsp;215
| align="right" |15,7
| align="center" | +2,5
| align="center" |37
| align="center" | +4
|-
| bgcolor="<nowiki>#3399FF</nowiki>" |&nbsp;
|[[Folkpartiet liberalerna|Folkpartiet]]
|[[Sven Wedén]]
| align="right" |688&nbsp;456
| align="right" |14,3
| align="center" |−2,7
| align="center" |32
| align="center" |−10
|-
| bgcolor="<nowiki>#00529C</nowiki>" |&nbsp;
|[[Moderaterna|Högerpartiet]]
|[[Yngve Holmberg]]
| align="right" |621&nbsp;031
| align="right" |12,9
| align="center" |−0,8
| align="center" |29
| align="center" |−3
|-
| bgcolor="<nowiki>#BF0202</nowiki>" |&nbsp;
|[[Vänsterpartiet|Vänsterpartiet kommunisterna]]
|[[C.-H. Hermansson]]
| align="right" |145&nbsp;172
| align="right" |3,0
| align="center" |−2,2
| align="center" |3
| align="center" |−5
|-
| bgcolor="white" |&nbsp;
|[[Samling 68]]
| align="center" |—
| align="right" |82&nbsp;082
| align="right" |1,7
| align="center" | +0,2
| align="center" |4
| align="center" | +1
|-
| bgcolor="<nowiki>#005BAA</nowiki>" |&nbsp;
|[[Kristen demokratisk samling]]
|[[Birger Ekstedt]]
| align="right" |72&nbsp;377
| align="right" |1,5
| align="center" |−0,3
| align="center" |—
| align="center" |—
|-
| bgcolor="white" |&nbsp;
|[[Mellanpartierna]]
| align="center" |—
| align="right" |41&nbsp;307
| align="right" |0,9
| align="center" | +0,6
| align="center" |3
| align="center" | +1
|-
| bgcolor="white" |&nbsp;
|Övriga partier
| align="center" |—
| align="right" |1&nbsp;462
| align="right" |0,0
| align="center" |—
| align="center" |—
| align="center" |—
|-
| bgcolor="red" |&nbsp;
|Socialistiska blocket (S + VPK)
| align="center" |—
| align="right" |2 565 449
| align="right" |53,1
| align="center" | +0,6
| align="center" |128
| align="center" | +7
|-
| bgcolor="blue" |&nbsp;
|Borgerliga blocket (C + FP + H + S68 + Mp)
| align="center" |—
| align="right" |2 190 091
| align="right" |45,5
| align="center" | -0,4
| align="center" |105
| align="center" | -7
|-
| colspan="3" |'''Antal giltiga röster'''
| align="right" |4 829 379
| align="center" |100,0
| align="center" bgcolor="white" |&nbsp;
| align="center" |233
| align="center" bgcolor="white" |&nbsp;+-0
|-
| colspan="3" |Ogiltiga röster
| align="right" |32 522
| colspan="4" rowspan="2" bgcolor="white" |&nbsp;
|-
| colspan="3" |'''Totalt'''
| align="right" |4&nbsp;861&nbsp;901<br />(89,48 %)
|}
Av de riksdagsmän som fick mandat genom [[valsamverkan]]slistorna [[Samling 68]] och [[Mellanpartierna]] var tre högermän, två folkpartister, och två centerpartister.{{Källa behövs|datum=2023-10}}{{förtydliga|Vilka fick mandat ifrån vilken av listorna?|datum=2023-10}}

Socialdemokraterna fick i valet sitt näst högsta valresultat (50,1 procent) sedan [[andrakammarvalet i Sverige 1940|andrakammarvalet 1940]] då partiet fick 53,8 procent. Socialdemokraterna fick [[egen majoritet]] efter valet. Det borgerliga blocket (FP, C och H, samt de båda valsamverkanslistorna) fick sammanlagt 45,5 procent.

Av de avlagda rösterna var 278 743 [[poströst]]er, vilket var 5,73 % av det totala antalet röster.

Antalet röstberättigade var 5 433 412 personer.

Källa: [https://web.archive.org/web/20150924122727/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201965-1968%201.pdf SCB Riksdagsmannavalen 1965-1968]

Efter valet, den 24 september, meddelade [[Moderaterna|Högerpartiet]]s ledning att man avsåg att ändra partinamnet, preliminärt till Samlingspartiet.

Bland de nya riksdagsledamöterna fanns den 23-årige [[Anders Björck]] från [[Nässjö]] och 25-åriga [[Lena Hjelm-Wallén]] från [[Sala]].

<timeline>
ImageSize  = width:250 height:350
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:51
ScaleMajor = unit:year increment:10 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:5 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:black width:15 align:center
  
  bar:(VPK)          from:0 till:3 
  bar:(S)            from:0 till:50.1
  bar:(FP)           from:0 till:15.0
  bar:(C)            from:0 till:16.1
  bar:(H)            from:0 till:13.9
  bar: Övriga        from:0 till:1.9

 
 </timeline>


<timeline>
ImageSize  = width:200 height:350
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:54
ScaleMajor = unit:year increment:10 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:5 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:black width:15 align:center
  
  bar:(Socialistiska)          from:0 till:53.1 
  bar:(Borgerliga)            from:0 till:45.5

 
 </timeline>

== Regeringsbildning ==
Valets store segrare blev [[Tage Erlander]] som i sitt sista val som partiledare kunde leda partiet till egen majoritet i riksdagen. Rollen som det näst största parti förlorades av [[Folkpartiet]] och den rollen skulle i stället intas av [[Centerpartiet]] ända fram till 1979.

[[Regeringen Erlander III]] satt kvar.

== Se även ==
*[[Resultat i val till Sveriges riksdag]]
*[[Sveriges regering]]

== Källor ==
<references/>

<br />
{{Riksdagsval i Sverige}}

[[Kategori:Politik i Sverige 1968]]
[[Kategori:Val 1968|Sverige]]
[[Kategori:Val till Sveriges riksdags andra kammare|1968]]