Anglofrisiska språk

De anglofrisiska språken i Europa:

  Engelska

  Lågskotska

  Västfrisiska

  Nordfrisiska

  Saterfrisiska

Anglofrisiska språk utgör en undergrupp av de västgermanska språken. Anglofrisiska talades ursprungligen i Nordsjöns kontinentala kustland. I gruppen ingår fornengelskan, belagd sedan 700-talet, och fornfrisiskan, belagd sedan 1100-talet och fram till ca 1500 samt deras avkomlingar (engelska, frisiska mfl.).

De anglofrisiska språken skiljer sig från de övriga västgermanska språken (tyska, nederländska mfl.) bland annat genom den anglofrisiska palataliseringen av velarer och bortfallet av nasaler framför frikativor, varvid vokalen ursprungligen förlängts. (Snarlika förändringar har också skett i svenskan.)

Exempel på den anglofrisiska palataliseringen, där tyskt /k/ motsvaras av /tS/ medan tyskt /g/ motsvaras av /j/:

Tyska	Nederländska	Frisiska	Engelska	Svenska
Käse	kaas	tsiis	cheese	ost
Kirche	kerk	tsjerke	church	kyrka
Gestern	gisteren	juster	yester(day)	(i)går
Garn	garen	jern	yarn	garn
Regen	regen	rein	rain	regn
Tag	dag	dei	day	dag
Weg	weg	wei	way	väg

Exempel på bortfall av nasaler:

• tyska Gans, nederländska gans - frisiska goes, engelska goose (gås);
• tyska Mund, nederländska mond - nordfrisiska müs, mös, engelska mouth (mun);
• tyska och nederländska ander- - frisiska oare, engelska other (annan/andra);
• tyska uns, nederländska ons - frisiska ús, engelska us (oss).

En grammatisk skillnad består i avsaknaden av ett särskilt reflexivt pronomen. Man kan jämföra:

Tyska	Nederländska	Frisiska	Engelska	Svenska
er hat sich gewaschen	hij heeft zich gewassen	hy hat him waske	he has washed himself	han har tvättat sig
sie hat sich gewaschen	zij heeft zich gewassen	sy hat har waske	she has washed herself	hon har tvättat sig
sie haben sich gewaschen	zij hebben zich gewassen	sy hawwe harren waske	they have washed themselves	de har tvättat sig

Räkneord

Räkneorden från ett till tio i några anglofrisiska språk:

	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Engelska	one	two	three	four	five	six	seven	eight	nine	ten
Scots (lågskotska)	ane yae	twa	thrie	fower	five	sax sex	seiven	aicht aucht	nyne neen	ten
Frysk (västfrisiska)	ien	twa	trije	fjouwer	fiif	seis	sân	acht	njoggen	tsien
Seeltersk (östfrisiska)	aan	twäi twäin twoo	träi	fjauwer	fieuw	säks	soogen	oachte	njugen	tjoon
Mooring (nordfrisiska)	iinj ån	tou tuu	trii tra	fjouer	fiiw	seeks	soowen	oocht	nüügen	tiin