Hoppa till innehållet

Anglofrisiska språk

Från Wikipedia
De anglofrisiska språken i Europa:

Anglofrisiska språk utgör en undergrupp av de västgermanska språken. Anglofrisiska talades ursprungligen i Nordsjöns kontinentala kustland. I gruppen ingår fornengelskan, belagd sedan 700-talet, och fornfrisiskan, belagd sedan 1100-talet och fram till ca 1500[1] samt deras avkomlingar (engelska, frisiska mfl.).

De anglofrisiska språken skiljer sig från de övriga västgermanska språken (tyska, nederländska mfl.) bland annat genom den anglofrisiska palataliseringen av velarer och bortfallet av nasaler framför frikativor, varvid vokalen ursprungligen förlängts. (Snarlika förändringar har också skett i svenskan.)

Exempel på den anglofrisiska palataliseringen, där tyskt /k/ motsvaras av /tS/ medan tyskt /g/ motsvaras av /j/:

Tyska Nederländska Frisiska Engelska Svenska
Käsekaastsiischeeseost
Kirchekerktsjerkechurchkyrka
Gesterngisterenjusteryester(day)(i)går
Garngarenjernyarngarn
Regenregenreinrainregn
Tagdagdeidaydag
Wegwegweiwayväg

Exempel på bortfall av nasaler:

  • tyska Gans, nederländska gans - frisiska goes, engelska goose (gås);
  • tyska Mund, nederländska mond - nordfrisiska müs, mös, engelska mouth (mun);
  • tyska och nederländska ander- - frisiska oare, engelska other (annan/andra);
  • tyska uns, nederländska ons - frisiska ús, engelska us (oss).

En grammatisk skillnad består i avsaknaden av ett särskilt reflexivt pronomen. Man kan jämföra:

Tyska Nederländska Frisiska Engelska Svenska
er hat sich gewaschenhij heeft zich gewassenhy hat him waskehe has washed himself han har tvättat sig
sie hat sich gewaschenzij heeft zich gewassensy hat har waskeshe has washed herself hon har tvättat sig
sie haben sich gewaschenzij hebben zich gewassensy hawwe harren waskethey have washed themselves de har tvättat sig

Räkneorden från ett till tio i några anglofrisiska språk:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Engelska one two three four five six seven eight nine ten
Scots (lågskotska) ane
yae
twa thrie fower five sax
sex
seiven aicht
aucht
nyne
neen
ten
Frysk (västfrisiska) ien twa trije fjouwer fiif seis sân acht njoggen tsien
Seeltersk (östfrisiska) aan twäi
twäin
twoo
träi fjauwer fieuw säks soogen oachte njugen tjoon
Mooring (nordfrisiska) iinj
ån
tou
tuu
trii
tra
fjouer fiiw seeks soowen oocht nüügen tiin
  1. Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok, Gleerups, Lund 1922, sida 1280