Anna-Britt Agnsäter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Anna-Britt Elisabet Agnsäter, född 27 juni 1915 i Älmhult, död 13 januari 2006 i Stockholm,[1] var legendarisk chef för KF:s Provkök 1946-1980. Hennes ambition var att förbättra kostvanorna, vilket kom att ge stort gehör, även internationellt.

Hon var dotter till Carl Johansson och Elesine Nilsson. Hon gifte sig 1945 med Agne Agnsäter.[2]

Agnsäter gick i flickskola i Ystad och började studera vid lanthushållsseminariet i Rimforsa. I mitten av 1930-talet kom hon som praktikant till Elisabeth TammFogelstad, som hade utvecklats till en mötesplats för den tidens självständiga och nytänkande kvinnor. Under ett år fick hon pröva på allt vad jordbruks- och hushållsarbete innebar.

Efter lanthushållningsexamen 1939 fick hon arbete vid ett ungdomsvårdhem utanför Göteborg. 1943 blev hon biträdande hemkonsulent i Göteborgs och Bohus län. Därefter fick hon 1944 anställning som resande hushållskonsulent åt KF:s Provkök. Från 1946, då Provköket blev en självständig enhet, och fram till 1980 var hon dess chef, förutom 1948–1949 då hon genomförde under ett halvår en studieresa kombinerad med arbete i USA.[2] Resan till USA gjordes eftersom USA var ett föregångsland i matlagningsteknik. Med sig hem hade hon en rad nya innovativa idéer.

Vid hemkomsten efter resan tog Agnsäter initiativ till att KF skulle börja tillverka stektermometrar samt en fyrdelad måttsats som var anpassad för svenska förhållanden. Stektermometern tillverkades av Bofors AB och spetsen kom från en gevärsrekyl. Den fyrdelade måttsatsen tillverkades på Gustavsbergs Porslinsfabrik.

Hon var huvudredaktör för 13 upplagor av Vår kokbok[2], som kom ut för första gången 1951. I den fanns nya recept noggrant utprövade av provköket och anpassade till den nya måttsatsen. Det fanns också beskrivningar på hur man lyckades med ugnssteken med stektermometern. Hon har också skrivit Matskolan och Matboken.

Anna-Britt Agnsäter var en viktig föregångare i folkbildningen. Krigs- och ransoneringsåren hade lärt henne att ta vara på det lilla som gavs. Aldrig hade man ätit så nyttigt i Sverige som under krigsåren. Hon var kritisk till den tidens TV-kockar för deras frikostiga användning av fett i matlagningen. Hennes viktigaste bidrag var att hon 1974 uppfann kostpyramiden som fick heta matpyramiden som skulle lära Sverige att äta nyttigare och spara in på fett. Idén om matpyramiden kom också att exporteras till en rad andra länder och sedan anpassas till deras förutsättningar.

Agnsäters betydelse för folkbildningen resulterade i att hon fick motta S:t Eriks-medaljen 1979 samt 1995 Albin Johansson-medaljen i guld för förtjänstfulla insatser inom den svenska konsumentkooperationen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Agnsäter, Anna-Britt Elisabet (19150627-0204) FK 09 / man91?
  2. ^ [a b c] ”23 (Vem är hon)” (på sv). runeberg.org. 1 januari 1988. http://runeberg.org/vemarhon/0023.html. Läst 20 februari 2017.