Anna Gustafson (mejerska)
| Anna Gustavsson | |
| Född | 3 juni 1860[1][2] Otterstads församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 15 februari 1944[1] (83 år) Otterstads församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Bonde, mejerist[2][3] |
| Redigera Wikidata | |
Anna Lovisa Gustafson, född 3 juni 1860 i Otterstads församling, Skaraborgs län, död 15 februari 1944 i Otterstads församling, Skaraborgs län[4], var en svensk mejerska.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hon föddes på Kållandsö som det sjunde av nio barn till lantbrukarparet Lars Gustav Andersson och Maria Jonasdotter. Hon gick i mejerilära på olika gods i Västergötland, där hon blev elev vid Degebergs mejeri i Västergötland 1877.
Hon var sedan verksam som mejerska i Jämtland och Finland. År 1884 anställdes hon vid Hedensbergs mejeristation i Västmanland, sedan vid statens nyinrättade mejeriskola vid Huså bruk i Jämtland. Hon var en tid föreståndare, statens instruktionsmejerska, på Mejeriskolan i Robertsfors. 1892 utsågs Gustafson till länsmejerska i Norrbottens län av Hushållningssällskapet.[5] Hon var den enda kvinnliga tjänstemannen inom Hushållningssällskapet under sin verksamhetstid.
Hon arrangerade kurser i svampkunskap, grönsaker, trädgårdsodling och vävkurser, tog upp kvinnans roll i lanthushållningen, initierade grundandet av Friluftsmuseet på Gültzauudden.[5] Tillsammans med David Törnqvist var hon också en av initiativtagarna till 1912 års Norrbottensdräkt.[6] 1895 grundades Mejeriskolan i Björkfors utanför Kalix och drevs in på 1900-talet, och Anna Gustafson var då föreståndare och huvudlärare. Åren 1908–1922 ledde hon 16 studie- och hembygdsresor för länets småbrukarkvinnor. Resorna innefattade studiebesök på mönsterjordbruk, lantbruks- och hemslöjdsutställningar, och kulturella inslag som besök på museer och konstutställningar. Hon verkade för att förbättra levnadsförhållandena på landsbygden genom utbildning av mejerskor och husmödrar i hygien, trädgårdsskötsel, hushållsekonomi och matlagning. Hon föreläste ofta vid Sveriges Husmodersföreningars Riksförbunds kurser och landsmöten under 1920- och 1930-talet.
Anna Gustafson var engagerad i frågan om kvinnors rösträtt och blev första tillförordnad ordförande för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Luleå när den bildades i Luleå 1907.[6]
Under nödåren 1902–1903 utformade hon tillsammans med landshövding Karl Johan Bergström verksamheten kring arbetsstugorna.[5]
Hon var medlem i det Allmänna valmansförbundet och ledamot av Norrbottens läns moderata valmansförbunds kvinnoråd. Hon var ledamot av stadsfullmäktige i Luleå och öppnade årets första sammanträde 1929.
Vid sin pensionering tilldelades hon Norrbottens Hushållningssällskaps guldmedalj.[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18600603 Gustavsson, Anna Lovisa, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Gustafsdotter, Anna Lovisa, f. 1860 i Otterstad Skaraborgs län, Mejerska, läs onlineläs online, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Gustafsson, Anna Lovisa, f. 1860 i Otterstad Skaraborgs län, Länsmejerska, läs onlineläs online, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund
- ^ [a b c] Karin Tjernström. ”Anna Lovisa Gustafson”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. https://skbl.se/sv/artikel/AnnaGustafson. Läst 5 oktober 2018.
- ^ [a b c] Karin Tjernström. ”Länsmejerskan Anna Gustafsson och rösträtten”. https://demokrati100.se/lansmejerskan-anna-gustafsson-och-rostratten/. Läst 5 oktober 2018.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Karin Tjernström: Anna Lovisa Gustafson i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- Karin Tjernström, ”Länsmejerskan Anna Gustafsson och rösträtten”, artikel på Demokrati100.se (hämtad 2018-10-05).
|