Anna Ståbi

Från Wikipedia
Anna Ståbi
Anna Ståbi, 1997
Anna Ståbi, 1997
Född3 juni 1963 (60 år)
Yrkepoet, författare
SamarbetenNya Juno
Nationalitetsvensk
Språksvenska
Verksam1993-
DebutverkDen viljelösa säden (1994)
SläktingarBjörn Ståbi (far), Kersti Ståbi (syster)

Anna Maria Björnsdotter Ståbi, född 3 juni 1963,[1][2] är en svensk poet och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ståbi är dotter till riksspelmannen Björn Ståbi och halvsyster till sångaren Kersti Ståbi. Hon växte upp i Hälsingland[3] och i Stockholm.[4] Ståbis föräldrar skilde sig när hon var åtta år. Det ledde till långa tvister och flera flyttar. Den turbulenta barndomen[5] bidrog till att hon själv valde att bilda familj tidigt.

Hon tänkte utbilda sig till operasångerska, men slutade efter sju års förberedande studier[6] innan det blev dags att söka till Operahögskolan. Arvet efter den klassiska musiken kan dock märkas i hennes diktning.[5]

Efter att ha flyttat till Bjärred med man och barn skilde hon sig.[5] I kölvattnet av det började Ståbi att skriva dikter och sökte därefter in till Skurups folkhögskolas skrivarlinje[6], dit hon kom 1989. Där och vid Lunds universitet träffade hon Bodil Greek, Åsa Magnusson, Eva Nordquist och Kristina Rosengren. Tillsammans bildade de poesigruppen Nya Juno, centrerad kring uppläsningar.[6] Nya Juno skrev tillsammans antologin med samma namn (1993), som också blev Ståbis debut.[7] Antologin som helhet har rötter i den tidiga modernismen. Ståbis bidrag visade tecken på ett intresse för myter och historia.[8] Efter publiceringen av Nya Juno har de andra i gruppen inte gett ut fler böcker.[6] 2007 medverkade Ståbi i Lyrikvännen, där hon bland annat beskrev hur kollektivet Nya Juno splittrades.[9]

1994 gjorde hon debut på egen hand med diktsamlingen Den viljelösa sädenBonniers förlag.[10] Hon var en av 15 poeter som 1995 gavs ut i samlingen Nittiotalister - 15 poeter mitt i 90-talet.[11] 1997 kom hennes andra bok, Ur dagens bok, och drömmens, även den på Bonniers.[12] Hennes tredje bok var Flux, som kom ut på Bonniers 1999.[13]

1999 medverkade Ståbi på Poeternas natt, en samradiosändning på svensk och dansk radio, som senare givits ut på dubbel-CD:n Framtidsminnen - Fremtidsminder.[14] En av hennes dikter finns med i John Ajvide Lindqvists bok Människohamn.[15]

Vid sidan av sitt författarskap arbetar Ståbi som litteraturkritiker.[16] Hon har tidigare också arbetat som skrivlärare.[17]

Ståbi bor i Hedemora.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Ståbis författarskap är bland annat influerat av Bruno K. Öijer, Tua Forsström, Gunnar Harding, Bellman, Gustaf Fröding och Erik Johan Stagnelius.[3] "Anna Ståbis dikter kännetecknas av hög intellektuell halt, oväntade bilder och humoristisk talspråkston."[13] Hon nämner också Rilke och Goethe som inspirationskällor.[5]

När gruppen Nya Juno presenterade sig i tidskriften Artes var det drömlivets symbolik som gruppen betonade.[18] Bonniers Litterära Magasin beskriver Ståbis diktande som "mycket likt det okontrollerade tankearbete som hjärnan pysslar med när man är lätt bortkopplad, ett slags drömlogik, eller en dagdrömmandets logik" men konstaterar också att Ståbi har en brist på "fulsnygghet, skepsis och cynisk misstänksamhet" och fokus på skönhet.[6]

Mina dikter kommer ur hängivenhet och extas, jag ser mig inte som personligt ansvarig för innehållet, snarare flyter jag med och har förtröstan.
– Anna Ståbi, citerad i Bonniers Litterära Magasin, 2003[6]

Ståbi omarbetar sina dikter 20-50 gånger innan hon upplever att hon träffar rätt.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sökning på Ratsit: "Anna Ståbi", gjord 19 januari 2016
  2. ^ Ståbi, Anna (1993). ”Vi är gudomliga”. Svensk bokhandel (Stockholm : Svensk bokhandel, 1952-) 1993 (42:3): sid. 58. ISSN 0039-6451. ISSN 0039-6451 ISSN 0039-6451.  Libris 2374735
  3. ^ [a b] Anna Ståbi, Bonniers, läst 19 januari 2016
  4. ^ Anna Ståbi Arkiverad 26 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Alex Författarlexikon, läst 19 januari 2016
  5. ^ [a b c d e] Arbetets lördagstidning, "Ur kaos och disciplin kom dikten", Stefan Ersgård, 26 mars 1994, läst 26 januari 2016
  6. ^ [a b c d e f] Berg, Aase (2003). ”Anna Ståbi vågar vara vacker”. Bonniers Litterära Magasin 2003 (1). 
  7. ^ [a b] Greek Bodil, red (1993). Nya Juno: dikter. Stockholm: Gedin. Libris 7677281. ISBN 91-7964-130-X 
  8. ^ "Med en röst som djupnat", Kvällsposten, Kristian Lundberg, 29 september 1999, läst 19 januari 2016
  9. ^ "Död eller 'undead', Gefle Dagblad, Kristian Lundberg, läst 19 januari 2016
  10. ^ [a b] Ståbi, Anna (1994). Den viljelösa säden. Ny lyrik (Bonnier), 99-1863769-2. Stockholm: Bonnier. Libris 7148996. ISBN 91-0-055601-7 
  11. ^ [a b] Nittiotalister - 15 poeter mitt i 90-talet, Litteraturmagazinet, Megafon förlag, läst 19 januari 2016
  12. ^ Ur dagens bok, och drömmens, Bonniers, läst 19 januari 2016
  13. ^ [a b] Flux, Bonniers, läst 19 januari 2016
  14. ^ Framtidsminnen - Fremtidsminder, Bokbandet, läst 19 januari 2016
  15. ^ Människohamn, Google Books, läst 19 januari 2016
  16. ^ "dagens dikt. Taffliga partajkillar och kvinnor i blöt natur. Anneli Jordahl letar tendenser och stämningar i den svenska diktens nittiotal inför Poesifestivalen. Och landar på S:t Paulsgatan", Dagens Nyheter, Anneli Jordahl, läst 19 januari 2016
  17. ^ "Tre-ordsnoveller och stafetthistorier", Ystads Allehanda, Hanna F. Ellborg, läst 26 januari 2016
  18. ^ "Drömmen som diktens syster", Aftonbladet, Magnus William-Olsson, 6 juli 1994
  19. ^ Ståbi, Anna (1997). Ur dagens bok, och drömmens. Ny lyrik (Bonnier), 99-1863769-2. Stockholm: Bonnier. Libris 7149670. ISBN 91-0-056424-9 
  20. ^ Ståbi, Anna (1999). Flux: dikter. Stockholm: Bonnier. Libris 7149918. ISBN 91-0-056728-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]