Annie Åkerhielm

Annie Åkerhielm
Född	18 november 1869 Malmö
Död	20 juli 1956
Yrke	Romanförfattare, novellförfattare, journalist
Nationalitet	Svensk
Språk	svenska
Verksam	1896-1945
Debutverk	Hvidehus

Anna (Annie) Vilhelmina Elisabet Åkerhielm, född Quiding 18 november 1869 i Malmö, död 20 juli 1956, var en svensk friherrinna, författare, journalist och översättare.

Biografi

Åkerhielm var dotter till Nils Herman Quiding och Anna Katarina Åkerblom. Hon gifte sig med redaktören för Gefleposten, friherre Dan Åkerhielm, 1906. De fick en son, Helge Åkerhielm. 1913 började hon arbeta på Nya Dagligt Allehanda.

Hon debuterade som författare 1896 med Hvidehus. Denna belönades med Iduns stora romanpris. Hennes debut 1896 följdes samma år av en diktsamling, Natt, jämte andra dikter, och 1900 av romanen En droppe ur hafvet. Dikten "Bröderna" (1901) vann Svenska akademiens andra pris 1900. Hon verkade dels som journalist, främst vid Nya Dagligt Allehanda, dels som författare, vars verk såldes, lästes och recenserades i såväl landsorts- som storstadstidningarna. Åkerhielm var en aktiv skribent fram till andra världskrigets slut.

Från auktoritär konservativ till nazist

Åkerhielm hävdade konservativa och antidemokratiska ideal, angrep 1880-talets moderiktningar, radikalismen, kvinnoemancipationen och den filosofiska materialismen, vilket gjort att hon efter andra världskriget tappade sin popularitet, trots att hon hade en självklar position i samhällsdebatten under 1900-talets första hälft. Hon var vidare emot allt erotiskt frisinne, angrep moralisk upplösning och hävdade äktenskaplig trohet och livslång sammanhållning som några av livets grundvärden, även om hon under trettiotalet ändrar inställning något och börjar resonera för att moderniseringsprocessen är nödvändig och eftersträvansvärd. I hennes omfattande författarskap som består av romaner, noveller, dikter, artiklar och politiska skrifter kan man följa hennes tänkande och den ideologiska positionsförskjutning som sker vid mitten av 1930-talet då hon går från en auktoritär konservatism till en radikal nationalsocialism.

Bibliografi (urval)

• 1896 Hvidehus (3 uppl. 1918; norsk översättning 1902)
• 1899 Natt jämte andra dikter
• 1900 En droppe ur hafvet (2 uppl. 1908; dansk översättning 1902, holländsk översättning 1905)
• 1901 Bröderna
• 1902 Ett främmande namn (dansk översättning 1903)
• 1904 Fru Fanny
• 1905 Fru Fannys son
• 1906 Den stora lyckan jämte flera berättelser
• 1907 De gamlas roman: jämte flera berättelser
• 1909 Riktiga människor (2 uppl. 1918)
• 1909 Don Juan Tenorio: drama i fyra akter
• 1910 Trefaldighetskällan: sagospel i en akt för friluftsteatern i Sätra
• 1912 Till tidens frågor: uppsatser
• 1913 Den sofvande staden: nutidsroman
• 1913 Tittis historia
• 1915 Sagor och fantasier
• 1916 Från Berlin till Brüssel (tysk översättning 1917)
• 1917 Antidemokratiska stämningsstunder (Nationalförlaget, 1917)
• 1919 Norrbys på Borregård (2 uppl. 1929)
• 1920 Flickorna Suell (2 uppl. 1934)
• 1921 Anno Domini
• 1922 Korset: berättelse
• 1923 Klyftan utan bro
• 1924 Alla tanters flicka (2 uppl. 1931)
• 1926 Ett gammalt slott
• 1927 Mödrar och döttrar
• 1929 Tiberius: denna världens herre
• 1930 Fredagsartiklar
• 1931 Två släkten
• 1932 Romare
• 1933 Bakom spalterna
• 1934 Brudslöjan: en historia om fyra generationer
• 1935 Bröderna från Vesseln
• 1935 Det kluvna hemmet
• 1936 Ett gammalt slott
• 1936 Sagan om Vemund: berättelse från heden tid
• 1938 Innanför vallgraven
• 1938 Ödets man: några tankar om Hitler och hans folk (Schildt, 1938)
• 1939 Demonen: en saga om liv och död
• 1940 De blå rosorna
• 1940 Dagar i Berlin oktober 1940 (Svea rike, 1940)
• 1943 Parhästarna
• 1945 Katinka gör karriär (dansk översättning 1947)
• 1959 Titanen från Breisgau: en minnesskrift med några sanningens ord till en lögnförgiftad nord (tillsammans med K. G. Ossiannilsson & Carl Ernfrid Carlberg, Uddevalla, 1959)

Översättningar (urval)

• James Oliver Curwood: Griselbjörnen (The grizzly) (Dahlberg, 1920)
• Gustav Frenssen: Den nordiska tron: ett religiöst problem (Der Glaube der Nordmark) (Natur och kultur, 1936)
• Heinz Steguweit: Ynglingen i den brinnande ugnen (Der Jüngling im Feuerhofen) (Svensk-tyska litteratursällskapet, 1939)
• Hélène Grilliet: En fransyska upplever Stortyskland (Eine Französin erlebt Grossdeutschland) (Svea rike, 1939)

Litteratur

• Ahlund, Claes, "Krig och kultur i konservativ och radikal belysning. Annie Åkerhielm och Frida Stéenhoff från sekelskiftet till första världskriget", Samlaren, Uppsala, årg.126 (2005), s. 97-150
• Andersson, Kristina. Anna Åkerhielm: kvinna och nationalsocialist. (D-uppsats, Göteborgs universitet 1996)
• Sif Bokholm: I otakt med tiden: om rösträttsmotstånd, antipacifism och nazism bland svenska kvinnor (Atlantis, 2008)
• Ivarsson, Sara, Modernitetens mörka sida. Ras, nation och genus hos Åkerhielm, Väring, Gillner och Lange 1920-1940 (C-uppsats, Göteborgs universitet 2007)
• Bibi Jonsson: Bruna pennor: nazistiska motiv i svenska kvinnors litteratur (Carlsson, 2012)
• Svensson, Kristina, Den västerländska civilisationens pånyttfödelse. Annie Åkerhielm och den tyska nationalsocialismen. (Uppsala 2005)