Anton Blanck

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anton Blanck
Född29 december 1881[1][2]
Jakobs församling[2]
Död19 januari 1951[2] (69 år)
Uppsala församling[1][2]Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
NationalitetSvensk[4]
SysselsättningJournalist[1], litteraturhistoriker[1]
ArbetsgivareUppsala universitet (1900–)[1]
Redigera Wikidata

Erik Anton Blanck, född 29 december 1881 i Stockholm, död 19 januari 1951, var en svensk litteraturvetare och publicist, son till grosshandlaren Carl Blanck och Ellen Andberg, gift 1922 med Ebba Rydin, bror till länsarkitekten Nils A. Blanck och farfar till professor Dag Blanck.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter fyra år vid Uppsala universitet, där han bland annat hade Henrik Schück som lärare, blev Anton Blanck 1904 fil.kand. och doktorerade 1911 med avhandlingen Den nordiska renässansen i 1700-talets litteratur. Han blev därefter 1922 professor i litteraturhistoria vid samma universitet. För avhandlingen belönades han med Vitterhetsakademiens Beskowpris. Han visar i den hur nordiska kulturelement uppkommer i det europeiska 1700-talet under påverkan av liberalismen och Montesquieu och Rousseau, och returnerar i och med den götiska romantiken. Det senare spinner han vidare på i Geijer i England (1914) och Geijers götiska diktning (1920). Förutom om Erik Gustaf Geijer, har Blanck skrivit om Anna Maria Lenngren (1922) och Bellman. Han blev professor i litteraturhistoria med poetik vid Uppsala universitet 1922 och blev emeritus 1946

Som litteraturvetare var Blanck i metodiskt hänseende starkt påverkad av sin lärare Henrik Schück i dennes historiska betraktelsesätt och internationella jämförelser, som kallas genetisk och komparativ metod.

Anton Blanck deltog ofta som skribent i Samlaren. Han var därtill politisk medarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1916. 1918–23 var han redaktör i tidskriften Forum. Han var ledamot av Vitterhetsakademien från 1937 och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala från 1922. Blanck var även inspektor för Stockholms nation i Uppsala mellan 1934 och 1947. Han är begraven på Uppsala gamla kyrkogård.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Erik Anton Blanck, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18363
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18811229-141 Blanck, Erik Anton, läst: 7 augusti 2019
  3. ^ Blanck, Erik Anton, SvenskaGravar.se, läst: 3 januari 2018
  4. ^ Libris, 1 oktober 2012, läst: 24 augusti 2018

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Hjalmar Psilander
Inspektor för Stockholms nation
1934-1945
Efterträdare:
Robin Fåhraeus