Apostolepis tenuis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Apostolepis tenuis
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteApostolepis
ArtApostolepis tenuis
Vetenskapligt namn
§ Apostolepis tenuis
AuktorRuthven, 1927
Synonymer
Apostolepis ambiniger PETERS 1970
Hitta fler artiklar om djur med

Apostolepis tenuis[2] är en ormart som beskrevs av Ruthven 1927. Apostolepis tenuis ingår i släktet Apostolepis och familjen snokar.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Arten förekommer i Bolivia i departementen Beni och Santa Cruz. Den lever i låglandet mellan 120 och 300 meter över havet. Habitatet utgörs av regnskogar. Antagligen är Apostolepis tenuis liksom andra släktmedlemmar nattaktiv. Släktets medlemmar gräver vanligen i lövskiktet eller i det översta jordlagret.[1]

Troligtvis hotas beståndet när jordbruksmark och samhällen etableras. Fram till 2016 var endast två individer kända som upptäcktes 1927. IUCN listar arten med kunskapsbrist (DD).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Aguayo, R., Aparicio, J., Embert, D., Gonzales, L. & Muñoz, A. 2016 Apostolepis tenuis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 11 juni 2020.
  2. ^ Ruthven, Alexander G. (1927) Description of an apparently new species of Apostolepis from Bolivia., Occasional Papers of the Museum of Zoology, University of Michigan (188): 1-2
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (21 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/apostolepis+tenuis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ Apostolepis tenuis i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.