Arabinos
| Arabinos | |
 | |
| Systematiskt namn | Arabinos |
|---|---|
| Övriga namn | Pectinos |
| Kemisk formel | C5H10O5 |
| Molmassa | 150,13 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller som prismor eller nålar |
| CAS-nummer | 147-81-9 |
| SMILES | O=C[C@@H](O)[C@H](O)[C@H](O)CO |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,585 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 834 g/liter g/l |
| Smältpunkt | 164-165 °C |
| Faror | |
| NFPA 704 |
1
1
0
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Arabinos är en aldopentos – en monosackarid – som innehåller fem kolatomer och en aldehyd(CHO)funktionell grupp. Av biosyntetiska skäl är de flesta sackarider nästan alltid rikligare i naturen som "D"-formen, eller strukturellt analog med D-glyceraldehyd. (D/L-nomenklaturen hänvisar inte till molekylens optiska rotationsegenskaper utan till dess strukturella analogi med glyceraldehyd.) L-arabinos är emellertid i själva verket vanligare än D-arabinos i naturen och finns i naturen som en komponent i biopolymerer såsom pektin och hemicellulosan xylan.[1]
L-arabinosoperonen, även känd som araBAD operon, har varit föremål för mycket biomolekylär forskning. Operonen styr arabinoskatabolismen i E. coli, och den aktiveras dynamiskt i närvaro av arabinos och frånvaron av glukos.[2]
En klassisk metod för den organiska syntesen av arabinos från glukos är Wohl-nedbrytningen.[3]
D-Arabinos 
α-D-Arabinofuranos
β-D-Arabinofuranos
α-D-Arabinopyranos
β-D-Arabinopyranos
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Arabinos har fått sitt namn från gummi arabicum, från vilket det först isolerades.[4]
Användning i livsmedel
[redigera | redigera wikitext]Arabinos, som ursprungligen kommersialiserades som sötningsmedel, är en hämmare av sukras, enzymet som bryter ner sackaros till glukos och fruktos i tunntarmen.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Arabinose, 1 juli 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Holtzapple, M.T. (2003). ”HEMICELLULOSES”. sid. 3060–3071. doi:. ISBN 9780122270550
- ↑ Watson, James (2003). Molecular Biology of the Gene. sid. 503
- ↑ Braun, Géza (1940). "D-Arabinose". Organic Syntheses. 20: 14.; Collective Volume, vol. 3, p. 101
- ↑ Merriam Webster Dictionary
- ↑ Krog-Mikkelsen, Inger; Hels, Ole; Tetens, Inge; Holst, Jens Juul; Andersen, Jens Rikardt; Bukhave, Klaus (1 augusti 2011). ”The effects of L-arabinose on intestinal sucrase activity: dose-response studies in vitro and in humans”. The American Journal of Clinical Nutrition 94 (2): sid. 472–478. doi:. ISSN 1938-3207. PMID 21677059. https://archive.org/details/sim_american-journal-of-clinical-nutrition_2011-08_94_2/page/472.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Arabinos.
