Fruktos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fruktsocker
Acyklisk fruktos
Cyklisk fruktos
Systematiskt namn1,3,4,5,6-pentol-2-hexanon
Kemisk formelC6H12O6
Molmassa180,156 g/mol
SMILESC(O)C1C(O)C(O)C(O1)(O)CO (cyklisk)
OCC(O)C(O)C(O)C(=O)CO (acyklisk)
Egenskaper
Densitet1,59 g/cm³
Löslighet (vatten)790 g/l
Smältpunkt103 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Fruktos, i dagligt tal fruktsocker, är en energirik enkel sockerart. Fruktsocker skall inte förväxlas med det som i vardagligt tal kallas druvsocker (glukos).

Vad det är[redigera | redigera wikitext]

Fruktos är en ketos, d.v.s. den har en keton-grupp i stället för den aldehyd-grupp som glukos har. Den förekommer både som cykliska isomerer (fruktofuranos och fruktopyranos) och acyklisk (fruktohexanon).

Den vanligaste källan till fruktos är sackaros (vanligt socker), som innehåller ungefär lika stora delar fruktos och glukos. Kemiskt sett är sackaros en disackarid bestående av två monosackarider, glukos och fruktos. Även om fruktos kallas för fruktsocker, finns sällan stora mängder fruktos i frukt.[1] Honung däremot, innehåller cirka 40 % fruktos.

Vad det används till[redigera | redigera wikitext]

Fruktos används som sötningsmedel, bland annat tillsammans med glukos i isoglukos. Isoglukos är det som i USA kallas HFCS (high-fructose corn syrup),[2] där man bearbetat majs (= corn på USA-engelska) i flera steg, för att slutligen omvandla glukosen till i huvudsak fruktos. Detta förekommer vanligtvis i 3 olika styrkor, HFCS–42 (42 % fruktos), HFCS–55 (55 % fruktos) och HFCS–90 (90 % fruktos). HFCS har blivit vanligt som ersättning för "vanligt socker" (sackaros) p.g.a. höga importtullar på socker i USA.

Hur det påverkar människokroppen[redigera | redigera wikitext]

Glukos kan tas upp av musklerna och andra vävnader. Fruktos kan bara tas upp av levern. Glukos kan lagras i levern i något, som skulle kunna kallas polyglukos, men som heter glykogen. Fruktos kan inte på motsvarande sätt lagras som polyfruktos. I stället omvandlas fruktos till glukos i levern. Det går dels ut i blodet som blodsocker, men lagras också som glykogen i muskler och i levern. (Av kroppens glykogen finns ungefär 100 g i levern och 400 g i musklerna. En del fruktos omvandlas till fettsyror och vidare till VLDL i levern och förs ut i blodet som en viktig energikälla.[3]

Fruktos kan vid överdriven konsumtion öka risken för fettlever. Fruktos stänger även av kroppens mättnadssignal. Fruktosemi betyder ökad mängd fruktos i blodet, som kan uppstå inte bara vid överkonsumtion av fruktos, utan även p.g.a. rubbningar i leverns ämnesomsättning, där brist på enzymet fruktokinas är anledningen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lars-Gunnar Franzén (16 december 2012). ”Ät frukt – men undvik fruktsocker”. Forskning och Framsteg. https://fof.se/tidning/2013/1/artikel/frukt-men-undvik-fruktsocker. Läst 11 februari 2018. 
  2. ^ ”Engelska Wikipedia: High-fructose corn syrup”. https://en.wikipedia.org/wiki/High-fructose_corn_syrup. Läst 11 februari 2018. 
  3. ^ Göran Petersson (1 maj 2012). ”Fruktos och Socker - Fruktsocker mot Blodsocker - Uppföljning 2012 av rapportserie om kolhydrater för Cancer- och Allergifonden”. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_157569.pdf. Läst 11 februari 2018.