Arielulus torquatus

Från Wikipedia
Arielulus torquatus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteArielulus
ArtArielulus torquatus
Vetenskapligt namn
§ Arielulus torquatus
AuktorCsorba & Lee, 1999
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Arielulus torquatus är en fladdermus i familjen läderlappar som förekommer i Taiwan.[2]

Arten är med 43 till 46 mm långa underarmar medelstor jämförd med andra släktmedlemmar. Pälsen på ovansidan består av svarta hår som har bronsfärgade spetsar och undersidans mörka hår har silverfärgade spetsar. Kännetecknande är ett ockra område på strupen. Djuret har svarta öron som är trekantiga. Artens svansflyghud är delvis täckt med päls.[3]

Denna fladdermus hittades i Taiwans högland vid 1800 meter över havet. Antagligen lever den även i öns lägre delar. Habitatet utgörs av skogar.[1]

Skriket som Arielulus torquatus använder för ekolokaliseringen har en frekvens mellan 25 och 70 kHz och den genomsnittliga frekvensen är 46,9 kHz.[4]

Skogsavverkningar kan i framtiden föreställa ett hot. IUCN bedömde 2008 att beståndet är stabilt och listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Smith, A.T., Johnston, C.H. & Csorba, G. 2008 Arielulus torquatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 november 2018.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Arielulus torquatus
  3. ^ Andrew T. Smith, Yan Xie (2008). Arielulus torquatus. A Guide to the Mammals of China. Princeton NY: Princeton University Press. sid. 355. ISBN 978-0-691-09984-2 
  4. ^ Chou & Cheng (2012). ”Echolocation Calls of the Eleven Insectivorous Bats of Taiwan” (pdf). Endemic Species Research Institute, Taiwan. sid. 33-62. Arkiverad från originalet den 6 november 2018. https://web.archive.org/web/20181106210750/https://tesri.tesri.gov.tw/files/tesri_protect/tesri_journal_20130123164713/033-062%20%20Echolocation%20Calls%20of%20the%20Eleven%20Insectivorous%20Bats%20of%20Taiwan.pdf. Läst 6 november 2018.