Ascothoracica
| Ascothoracida | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Kräftdjur Crustacea |
| Klass | Maxillopoda |
| Underklass | Thecostraca |
| Infraklass | Ascothoracida |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ascothoracida | |
| Auktor | Lacaze-Duthiers, 1880 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ascothoracida är en liten grupp kräftdjur med starkt ombildad kropp som lever som parasiter i tagghudingar och nässeldjur. Gruppen har 113 arter. I Sverige förekommer bara det s.k. "Öresundsdjuret" (Ulophysema oeresundense), som lokalt är ganska vanlig i vissa sjöborrar.
"Öresundsdjuret"
[redigera | redigera wikitext]Ulophysema upptäcktes och beskrevs av den svenske zoologen Hans Brattström 1936.[1] Han studerade arten i Öresund och Kattegatt.
Byggnad
[redigera | redigera wikitext]Vuxna Ulophysema lever som endoparasiter i kroppshålan hos de oregelbundna sjöborrarna Echinocardium cordatum och Brissopsis lyrifera, som är vanliga på mjukbottnar.
Den vuxna honan är starkt omvandlad och ser ut som en oregelbundet formad säck, vanligen gulaktig och 1–2 cm lång, som ligger i sjöborrens kroppshåla. Hanen har större likheter med cyprislarven. Ascothoracider har sex benpar på thorax. Abdomen har fyra segment och en platta (telson) med bihang (furca). Kroppen har en tvåklaffig mantel (carapax) som är utvidgad hos honan och innehåller grenar från matsmältningskanalen.
Larverna liknar rankfotingarnas larver: första stadiet är en naupliuslarv, och därefter följer en cyprislarv, som är det infekterande stadiet.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Särskilt i Öresund i områdena kring Ven är en betydande procent av E. cordatum infekterade. I Bohuslän tycks däremot inte Echinocardium-arter infekteras, utan arten lever i stället sparsamt i Brissopsis. Infekterade sjöborrar blir sterila. Vid Brattströms undersökningar 1936-1939 var cirka 1/4 av E. cordatum i Öresund infekterade. En ny undersökning gjordes 2002-2006 i Knähakenområdet utanför Helsingborg[2]. Vid denna tidpunkt var bara cirka 1/20 av samma sjöborre infekterade. Vid Brattströms undersökningar var färre sjöborrar infekterade i Kattegatt och Skälderviken än i Öresund, vilket tros bero på miljöfaktorer, och detta kan kanske också förklara nedgången i Öresund.
Andra ascothoracider
[redigera | redigera wikitext]I Vita havet förekommer en annan art, Dendrogaster astericola, i kroppshålan på sjöstjärnor av släktet Solaster (solstjärnor).
Ascothoracider kan också parasitera på nässeldjur. I tropiska vatten angrips t.ex. koralldjur av släktet Palythoa av ascothoracider av släktet Baccalaureus som orsakar en sorts gallbildningar på korallerna.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Ascothoracida räknas som en systergrupp till infraklassen rankfotingar (Cirripedia) inom underklassen Thecostraca i klassen Maxillopoda bland kräftdjuren.[3] Tidigare har gruppen räknats som en av överordningarna inom Cirripedia. Den anses dock ha vissa primitivare drag och även vissa anknytningar till hoppkräftorna.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Ulophysema”. WoRMS, World Register of Marine Species. 8 februari 2024. http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=103958. Läst 20 okt 2012.
- ^ Göransson, P. m.fl.: Haploops-samhället och Modiolus-samhället utanför Helsingborg 2000-2009 Arkiverad 8 mars 2022 hämtat från the Wayback Machine., sid 52-54. Miljönämnden i Helsingborg 2010. Läst 20 okt 2012.
- ^ ”Ascothoracida.”. WoRMS, World Register of Marine Species. 8 februari 2024. http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=22559. Läst 20 okt 2012.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]Hanström, B. (red.) ‘‘Djurens värld’‘, band 2, Förlagshuset Norden, Malmö, 1964, sid 91-92.
Dahl, E. ‘‘Evertebratzoologi’‘. Almqvist & Wiksell , Stockholm, 1972, sid 179.
Göransson, P. m.fl.: Haploops-samhället och Modiolus-samhället utanför Helsingborg 2000-2009. Miljönämnden i Helsingborg 2010.