Hoppa till innehållet

Kattegatt

Från Wikipedia
Kattegatt
Havsområde
Vy från Nakkehoved i riktning mot Kullen där Öresunds vatten vanligen rinner in i Kattegatt.
Vy från Nakkehoved i riktning mot Kullen där Öresunds vatten vanligen rinner in i Kattegatt.
Etymologi: Kattlucka
Länder Sverige Sverige, Danmark Danmark
Gränsar till Skagerrak, Lilla bält, Stora bält, Öresund
Floder Göta älv, Ätran, Lagan, Nissan, Viskan, Gudenå, Rönne å
Djup 23 m
Volym 500 km³
Area 22 000 km²
Geonames 2960850
Karta
Karta där markören är placerad i Kattegatts ungefärliga mitt

Kattegatt (danska: Kattegat) är ett 22 000 km2 stort havsområde i södra Skandinavien (Sverige och Danmark), mellan Skagerrak och Bälten.

Det avgränsas i söder av Lilla Bält (mellan Juelsminde och Æbelø), Fyn, Stora Bält (Fyns Hoved och Røsnæs), Själland och Öresund (mellan Gilbjerg hoved och Kullen), i väster av Jylland och i öster av Sveriges västkust (till största delen Halland). Nordgränsen dras av bl.a. WMO och IHO av en linje mellan Pater Nosterskären vid Marstrand och Skagen på Jyllands nordspets,[1] I fiskesammanhang är gränsen internationellt definierad något längre söderut, från Skagens fyr till fyren Tistlarna och därifrån vidare till den närmast belägna svenska kusten vid Vallda Sandös västra udde.[källa behövs] Internationella Havsforskningsrådet avgränsar av praktiska skäl olika havsområden på ett mer "fyrkantigt" sätt där gränslinjerna enbart går nord/syd och öst/väst, men följer övergripande samma gränser.[2]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Namn på hela havsområdet mellan Jylland, Själland, svenska västkusten och södra Norge (nuvarande Skagerrak och Kattegatt) nämns första gången under 1600-talet; då användes Skagerrak och Kattegatt omväxlande som namn på hela området. Skagerrak hade mer officiell prägel, medan Kattegatt var mer av ett skämtsamt sjömansspråk. Bägge namnen är av nederländskt ursprung. Första gången de trycks på sjökort är under 1700-talet och då användes fortfarande namnen om varandra för hela havsområdet utanför svenska västkusten. För den södra delen av havsområdet konkurrerade under 1800-talet namnet Kattegatt successivt ut Skagerrak. Medan för den norra delen mellan Skagen, Bohuskusten och norska kusten användes enbart namnet Skagerrak.[källa behövs]

Kattegatt är ett nederländskt ord med den ursprungliga betydelsen ’’katthål’’: ett hål i dörr eller vägg för huskatten. Senare har ordet kommit att beteckna smal och trång passage eller, i äldre nederländskt sjömansspråk, ett trångt farvatten i allmänhet. Och i fallet Kattegatt, ett helt havsområde med stora risker för den sjöfarande.[3]

Det finns också ett antal begrepp som används eller har använts för att beskriva ett större område. Västerhavet används för att beskriva havsområden längs Sveriges västkust. Begreppet "Sinus Codanus", använt av Pomponius Mela and Plinius den äldre, har ofta förknippats med vattnen öster om Jylland (inklusive Östersjön), men dess närmare mening är svår att fastställa.[4] Även Norgeshav (i Danmark) och Jótlandshaf (i Norge) har använts som samlat begrepp för vattnen mellan Sverige, Danmark och Norge.[5]

Hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kattegatts volym är 500 km3, arean 22 000 km2 och medeldjupet 23 meter. På den svenska sidan återfinns djupa rännan med djup nära 100 meter. Den har störst djup i norr, där den i Skagerrak övergår i norska rännan. Längre söderut är djupförhållandena oregelbundna. Det största djupet, cirka 130 meter, finns i jämnhöjd med Varberg. Den danska sidan är förhållandevis grund, med ofta i storleksordningen 10-30 meters djup. Det finns ett stort antal öar i Kattegatt. De flesta längs dess kuster. I dess centrala delar finns Anholt och Læsø. I dess sydvästra del finns Samsø samt ett antal mindre öar.[6][7]

Det finns två huvudsakliga havsströmmar i Kattegatt: Baltiska strömmen och Jutska strömmen. Den baltiska strömmen transporterar Östersjöns vatten ut genom Öresund och Bälten, genom Kattegatt och in i Skagerrak. Som alla havsströmmar påverkas denna ström av en lång rad yttre faktorer, bland annat vind. Vanligen flyter den norrut utefter svenska västkusten. När östersjövattnet startar sin resa norröver genom sund och bält är salthalten omkring 8 promille. Uppblandning med det saltare vattnet i Kattegatt och Skagerrak ökar salthalten så att vid passagen av Vinga utanför Göteborg kan salthalten ha stigit till strax över 20 promille. Den mindre salta Baltiska strömmen flyter ovanpå det betydligt saltare Kattegattvattnet. Skillnaden i salthalt gör att skiktningen är stabil. Tjockleken på den Baltiska strömmen utanför svenska kusten kan ofta vara kring 15 meter. Under speciella förhållanden som till exempel vid längre perioder av ostlig vind kan Baltiska strömmen breda ut sig över större delar av Kattegatt. Strömmen är snabbast några sjömil från den svenska kusten, ibland upp till 2 knop.

Den jutska strömmen rinner utefter Jyllands västkust, rundar Skagen och styrs sedan av vindar ner i Kattegatt eller mot hela svenska kusten ända upp till Väderöarna. Jutska strömmar transporterar vatten med hög salthalt (ofta mer än 30 promilles salthalt) från Nordsjön in i Kattegatt. Strömhastigheten i Jutska strömmen kan vara upp till mellan 2 och 3 knop.

Det största vattendraget som mynnar i Kattegatt är Göta älv. Genom Göta älvs avrinningsområde omfattar Vänern och via dess tillflöden har den ett totalt avrinningsområde på ungefär 50 000 km2, främst i Sverige, men även till en mindre del i Norge. Andra större vattendrag på den svenska sidan är Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. På Jylland finns Gudenå och Århus å och på Fyn Odense å (via Odensefjorden). Vattenflödet i Limfjorden i norra Danmark är vanligen i riktning från Nordsjön och till Kattegatt.[8]

En grupp inom Helsingforskonventionen uppskattade på 1980-talet att Kattegatt tillfördes drygt 480 km3/år netto från Östersjön (genom Bälten och Östersjön). Till detta kommer närmare 29 km3/år från vattendrag och närmare 16 km3/år från nederbörd, medan drygt 12 km3/år avgår genom avdunstning och närmare 515 km3/år flödar netto från Kattegatt till Skagerrak. Av tillflödet från vattendrag kommer 99 m3/s från danska vattendrag och 786 m3/s från svenska vattendrag. Det klart största enskilda flödet är från Göta älv, som tillför 530 m3/s. Vattnet därifrån har dock liten påverkan på området då det rinner ut i Kattegatts norr del och snabbt vidare till Skagerrak.[7]

Syretillgången varierar med plats och djup. Medan ytvattnet vanligen är mättat på syre varierar förhållanden längre ner. Syrerikt vatten tillförs från Skagerrak och konsumeras vid nedbrytning av dött organiskt material. Syretillgången i områden med liten tillförsel och påverkan av övergödning kan därför vara låg, vilket orsakat bottendöd längs de södra kusterna, t.ex. i Laholmsbukten under 1980-talet och 2002. Temperaturen i vattnet varierar på ytan mellan ner till fryspunkten under vintern och upp till omkring 20 grader under sommaren. Med ökat djup blir variationen mellan årstiderna mindre.[7][9]

Av de delar av avrinningsområdet som ligger i Sverige (totalt 71 415 km2) är 37 089 km2 skog, 10 425 km2 vatten, 6 624 km2 sankmark, 5 995 km2 jordbruksmark, 4 794 km2 öppen mark, 1 841 km2 hygge, 1 497 km2 tätort och 150 km2 fjäll[10].

Geologi

[redigera | redigera wikitext]
Sorgenfrei-Tornquistzonen (blå & brandgul) skär rakt igenom Kattegatt

Kattegatt ligger i ett geologiskt område där Baltiska skölden mötte Avalonia under slutet av Ordovicium. Genom ackretion kom Avalonia att lägga sig ovan Baltica i dess sydvästra del (med t.ex. Danmark). I samband med kollisionen försvann Tornquisthavet som tidigare legat mellan plattorna. Plattorna ingår bägge nu i Eurasiska kontinentalplattan. Mellan resterna av dem går sprickzonen Sorgenfrei-Tornquistzonen. Kattegatt ligger på bägge sidor om zonen, som går genom havsområdet i sydöst/nordvästlig riktning. Området där Kattegatt ligger kom efter kollisionen att under lång tid i allmänhet ligga under havsytan varför det överlagrades av sediment. Som en följd av alpina orogenesen har det lyfts upp något, vilket gjort att det skett betydande erosion sedan dess. I Sorgenfrei-Tornquistzonen finns sediment från jura och trias. Norr om zonen ligger Skagerrak-Kattegattplattformen där allt material förutom en del från krita eroderats bort. Söder om zonen ligger norsk-danska bassängen med material från alla geologiska perioder från trias och framåt.[11][12][13]

Det är osäkert när de första nedisningarna som nådde området under kvartär skedde, men som ett resultat av de som varit har sediment deponerats i Kattegatt. De har också deponerats i ett område över norra Jylland som tidigare förband Kattegatt-området direkt med Norska rännan.[14] Under Saaleistiden täcktes hela området av is.[15][16] Istäcket nådde Kattegatt-området för 140-160 000 år sedan. När istäcket drog sig tillbaka vattenfylldes Kattegatt. Havsområdet förblev vattenfyllt och isfritt under Eem (mellanistiden) och under början av den sista istiden.[17]

Under den sista istiden kom isen genom Ristingeisströmmen att täcka nästan hela Kattegatt (med undantag för området närmast Vendsyssel) för ungefär 65-60 000 år sedan. Isen kom då från Sverige. Det gjorde att den deponerade material därifrån. Efter ungefär 5 000 år drog sig isen tillbaka mot Skanderna och havsområdet blev mer eller mindre isfritt under de följande 20 000 åren. För 29-27 000 år sedan kom en ny isström, Kattegattströmmen, denna gång från Norge. Därefter drog sig isen något tillbaka innan den åter blev mer omfattande och nådde sitt maxima för omkring 22 000 år sedan. Genom att dämma upp Kattegatt dämdes även vattnen bakom havsområdet upp, som Östersjön. Det förekom pulser då stora mängder smältvatten bröt igenom isen ut till Nordsjön/Norska havet.[16][17] Isen täckte då hela nuvarande Kattegatt. Den kom sedan att dra sig tillbaka under perioden 19 000 till 17 000 år före nutid. I de norra delarna (främst Vendsyssel och Halland) kom havsnivån att vara högre än idag. Detta gjorde att paleo-Kattegatts dåvarande yta var större där och att det t.ex. fanns en skärgård i Vendsyssel. Däremot var den sydvästra delen av Kattegatt land. Från Kattegatt drog sig isen tillbaka både åt nordost (mot Halland) och sydost (mot Skåne). Från den senaste istiden har det deponerats upp till några tiotals meter med material. Större vattenflöden som från Bälten har gröpt ut detta material och skapat ett större lokalt havsdjup.[18][19] Mellan 16 000 och 12 600 BP avsattes ett tjockt lerlager. Det är möjligt att baltiska issjön periodiskt tillförde vatten till Kattegatt för 14 200 till 11 300 år sedan.[15]

Högsta kustlinjen är upp till 90 meter på den svenska sidan och 60 meter på den danska sidan. Under istiden, innan isen över land hunnit smälta bredde dock vattnet ut sig över ett större område och nådde nivåer upp till 160-180 meter över den nuvarande havsnivån. Vattennivån i Kattegatt under istidens slut och därefter har varierat som en följd av att förhållandet mellan landhöjning orsakad av isen inte längre trycker ner marken och höjning av havsytan orsakad av smältande glaciärsis har varierat. Detta gjorde att vattenytans nivå åter började stiga för ungefär 10 500 år sedan. Kattegatt var då bara vattenfylld längs den svenska kusten. Trenden har sedan dess vänt, men nivåförändringarna är långsamma och strandlinjen har förändrats lite de sista 8 000 åren. Den isostatiska landhöjningen är 1-2 mm per år.[18][15] Havsbottnen domineras av sand och mer finkornigt material som lergyttja och gyttjelera.[20][21]

Längs kusten varierar geologiska förhållanden. På den svenska sidan består den av sand upp till Varbergstrakten, varefter kalberg dominerar.[22] Kring kusterna har sandflykt varit ett problem, inte minst under 15-1800-talet. De har dock varit mindre än på Danmarks västkust, då vindförhållanden är lugnare i Kattegatt.[23][24][25] En betydande sanddyn som fått fortsätta vandra är Råbjerg mile nära Skagen medan Ørkenen dominerar stora delar av Anholt. [25]

Natur och miljö

[redigera | redigera wikitext]

Det finns omkring 800 växt- och djurarter i Kattegatt. Artrikedomen ökar i takt med att vattnet blir saltare norrut.[26] För många arter är populationerna spridda över ett större område, som ofta täcker både Kattegatt och Skagerrak. Sammansättningen på växt- och djurliv påverkas av de fysiska förhållanden, som t.ex. havets djup. Överfiske har skapat stora problem för framförallt bottenfiskar som torskfiskar, hälleflundra m.fl. Deras bestånd har sedan 1900-talets början minskat drastiskt och i vissa fall försvunnit helt.[27][28] Bortsett från djupa rännan hör vattnen i Kattegatt till den fotiska zonen.[29]

Djurliv

[redigera | redigera wikitext]

Toppkonsumenter

[redigera | redigera wikitext]

Till rovdjuren som finns i Kattegatt hör bland annat knubbsäl, pigghaj, tumlare och torsk. Även klorocka förekommer.[30][31] Det har tidigare funnits gråsäl.[32] Överlag har deras bestånd minskat i modern tid.[33] Det finns en total population (2024) i Kattegatt och Skagerrak på omkring 22 000 knubbsälar.[34], men antalet har varierat mycket över tid p.g.a. sjukdom.[35][36]. Antalet pigghajar har minskat betydligt sedan 1980-talet.[37], men det har skett viss återhämtning.[38] Tumlarna förekommer i två populationer, en i den norra delen som även sträcker sig in i Skagerrak och Nordsjön och en i den södra delen som även sträcker sig in i Bälthavet.[39] Torsk leker längs de djupare delarna utanför hallandskusten.[40] Beståndet har minskat betydligt under de senaste decennierna.[41]

Övriga djur

[redigera | redigera wikitext]

För fiskar som rödspätta och sill har bestånden ökat.[41] Makrill vandrar in i Kattegatt och Skagerrak i april-maj och leker där.[42] Grunda vatten domineras av ål, tånglake, skrubbskädda, läppfiskar och torsk. På vissa platser dominerar strandkrabba.[41] Hästmussla finns på Stora Middelgrund[43], där finns även sjöstjärnor, ormstjärnor och sjöborrar.[40] Blåmusslan är av stor ekologisk betydelse.[44] Det fanns på 1980-talet ungefär 75 fiskearter i området (av vilka ungefär 1/3 var föremål för industriellt fiske). Det fanns ungefär samma arter av hajar, rockor, kräftdjur och blötdjur, men antalet individer var mindre.[2]

Växtliv

[redigera | redigera wikitext]

På områden med litet djup, som i västra Kattegatt och olika grund i östra Kattegatt finns ålgräs. Där den växer bidrar till den ett rikt djurliv, bland annat leker flera fiskarter i dessa områden. De djup på vilket ålgräs växer har över tid minskat.[45][46] På grund som Lilla Middelgrund finns också tareskogar. Där och på Fladen finns maerl.[43] Det finns bubbelrev i Kattegatt och bildar där regioner med hög biodiversitet. Det är det enda stället där det uppmätt aktiva metanutsläpp i bubbelrev i samband med nedbrytningen av organiskt material.[47] Algblomningar har orsakats av bland annat Gyrodinium aureolum, Prorocentrum minimum och Ceratium-arter.[2]

Skyddade områden

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett stort antal naturreservat i havsområdet. Den sydvästligaste delen (mot Öresund) är skyddad som Skånska Kattegatt. Längre upp längs kusten finns bland annat Balgö, Getteröns och Kungsbackafjordens naturreservat.[48] På danskt vatten finns större skyddad områden vid Ålborg bugt, söder om Læsø, norr om Anholt, Sejerøbugten och Horsensfjorden.[49] Andra skyddade områden enligt Natura 2000 i den danska delen (i ungefärlig riktning nord till syd) är Skagens gren, Herthas flak, Læsø Trindel og Tønneberg Banke, havet väst om Hirsholmene och Elling ås utlopp, havet omkring Nordre Rønner, strandängar på Læsø och havet söder därom, Kims ryg, Briseis flak, Hesselø med omgivande stenrev, Schultz grund, Lysegrund, Hastens grund.[50]

De områden som är skyddade enligt Ramsarkonventionen är i Sverige Skälderviken, Morups tånge/Träslövsläge, Getterön, Nordre älvs estuarium.[51] De områden som i skyddade i Danmark är Hirsholmene, Läsö, Nordre Rønner, Randers- och Mariagerfjorden med angränsande vatten, Stavnsfjorden med angränsande vatten, vatten norr om Anholt, Horsensfjorden samt Sejerøbukten, Nekseløbukten och Saltbækviken.[52]

För att skydda torsken, vars bestånd har kollapsat, råder fiskeförbud på ett område om 426 km2.[53] Det finns kvoter på upptaget för ett relativt stort antal arter.[54]

I stort sett hela Kattegatt (upp till Skagens latitud som är 57° 44.43'N) omfattas av Helsingforskonventionen.[55] Större delen (med undantag för de sydöstra delarna samt Roskildefjorden) täcks också av Osparkonventionen.[56]

Mänsklig påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Kattegatt påverkas av en betydande kvävetillförsel. Från Sverige hamnar ungefär 1/4 av de antropgena/tillgängliga kväveutsläppen i Kattegatt (27 700 ton/år). För fosfor är andelen ungefär 1/5 (620 ton/år). För kväve är jord- och skogsbruk de dominerande källorna medan jordbruket är den dominerande fosforkällan.[10] Utsläppen har medfört övergödning och därigenom orsakat bottendöd i Laholmsbukten och södra Kattegatt.[57] Detta har från och med den senare delen av 1900-talet medfört minskad biodiversitet i framförallt den södra delen av Kattegatt. Framförallt bottenlevande djur har påverkats av syrebrist. För att motverka detta antogs vandmiljøplanen 1987 i Danmark[58] Havsområdet är, liksom alla områden det gränsar till, ett svavelkontrollområden.[59] [60]

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Sjöfart och militär betydelse

[redigera | redigera wikitext]
Karta
Badstränder (ljusbrun), vindkraftsparker (mörkblå) och hamnar (mörkröd) i Kattegatt

Omkring 70 000 fartyg passerar årligen genom Kattegatt. Dessa följer ett antal förutbestämda rutter.[61] Många fartyg stannar även vid någon av havsområdets hamnar. Göteborgs hamn är den största containerhamnen i Sverige[62], medan Århus havn är den största containerhamnen i Danmark.[63] Förutom de bägge hamnarna som dominerar finns mellanstora hamnar i Halmstad/Varberg, Frederikshavn, Grenå och Randers.[62][63] Vattnen i Kattegatt kan vara svårnavigerade, inte minst på den västra sidan, då det ofta är relativt grunt. Det finns över 850 fartygsvrak i Kattegatt.[64] För att underlätta sjöfarten finns det och har det funnits många fyrar, bland annat vid Vinga, Nidingen, Morups tånge och på Anholt.[65]

Det finns flera färjelinjer inom Kattegatt. Mellan Jylland och Sverige finns i norr färjelinjen Göteborg–Frederikshavn. Söder därom finns sedan 2020 färjelinjen Halmstad–Grenå. Den ersatte Varberg–Grenå som funnits sedan 1960. Under 1960-talet fanns det färjeförbindelse mellan Halmstad och Århus. Mellan Jylland och Själland driver Molslinjen förbindelser mellan Sjællands odde och dels Ebeltoft, dels Århus.[66] Det finns också färjeförbindelser mellan de mindre öarna och näraliggande städer (från Grenå till Anholt och från Kalundborg, Hou och Århus till Samsø) [67][66][68] Det finns också färjelinjer som delvis går genom havsområdet, antingen till/från en hamn inom området som Göteborg–Kiel eller genom att de passerar området utan att gå i hamn som t.ex. Köpenhamn–Oslo. På beslut av Folketinget har det genomförts en förundersökning för en fast förbindelse mellan Själland och Jylland.[69]

Kattegatts betydelse som transportlänk mellan Östersjön och Nordsjön har gjort att den har varit viktig att kontrollera militärt.[70] De omgivande landområden har under historisk tid främst kontrollerats av Danmark och Sverige, men även i viss mån Norge. Kusttrakterna var under vikingatiden och tidig medeltid utsatta för strandhugg[23], även från aktörer mer utifrån som venderna under 1100-talet.[71] Senare har kaparverksamhet förekommit under stora nordiska kriget då aktörer som Lars Gathenhielm som drev verksamheten med stöd av den svenska kronan för att störa handeln mellan Danmark och Norge.[72] Under Napoleonkrigen förde Storbritannien krig mot Danmark och besatte Anholt mitt i Kattegatt för att därigenom försäkra sig tillgång till Östersjön.[73] Under andra världskriget var kontrollen över Kattegatt viktig för att Tyskland skulle kunna besitta Norge. Havsområdet användes, framförallt efter slutet på permittenttrafiken för trupptransporter från Danmark (Århus) och till Norge. Omvänt bekämpade de allierade tyskarnas u-båtar i Kattegatt. [74] Det har placerats ett stort antal minor i Kattegatt, varför dess botten är ett riskområde för minor. Detta gäller framförallt området mellan Göteborg och Skagen.[75][76][42]

Energi

[redigera | redigera wikitext]

Väst om Anholt finns Anholt havmøllepark med en nominell kapacitet på omkring 400 MW.[77] På den svenska sidan (strax nordväst om Anholt) finns planer på vindkraftsparkerna Galatea-Galene med en kapacitet på 1 700 MW[78] och Kattegatt Syd med en nominell kapacitet på 1 200 MW[79]. Kontiskan förbinder Sverige och Danmarks elnät genom sjökablar med högspänd likström.

Under 1980-talet förekom prospektering efter fossila resurser i södra Kattegatt.[80][81]

Fiske

[redigera | redigera wikitext]

De arter som fiskas i störst kvantiter är sill, rödspätta och havskräfta. De har alla en total tillåten fångstmängd i Kattegatt + Skagerrak på över 10 000 ton per år.[82] Under 1980-talet togs totalt 40-55 kg/ha/år längs kusterna och 70 kg/ha/år på öppet.[2]

På den svenska sidan ligger fiskehamnarna främst i den norra delen: Rörö, Öckerö, Grötö, Göteborgs fiskhamn, Bua, Träslövsläge och Glommen.[83]

Turism

[redigera | redigera wikitext]

De sanddominerade kustförhållanden har kommit till nytta i form av ett stort antal badstränder. I Sverige finns dessa främst i den södra delen, med bl.a. Mellbystrand, Tylösand, Skrea strand och Apelviken. Längs Jyllandskusten finns bl.a. Palmestranden, Bønnerup strand och Grenå strand och på norra Själland t.ex. Vejby strand och Liseleje strand.[84][85]

Politiska indelningar och samarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Området ligger i Sverige och Danmark. Huvuddelen av området ligger i Danmark. Den exakta gränsen mellan länderna drogs under 1980-talet.[86] I Sverige ligger har Skåne, Halland och Västra Götalands län kust mot Kattegatt. I Danmark har samtliga regioner med undantag för Region Syddanmark kust mot havsområdet. Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak omfattar samtliga nämnda län/regioner samt ett antal fylken i södra Norge.[87] I samarbetsorganisationen Greater Copenhagen ingår Region Skåne, Region Halland, Region Sjælland och Region Hovedstaden.[88]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Fiskeriverkets författningssamling FIFS 2004:36
  • Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, Stockholm 2003
  • Wadström, Roger; Ortnamn i Bohuslän, Stockholm 1983

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Stormigt om havens rätt namn”. Forskning och framsteg. https://fof.se/artikel/2019/4/stormigt-om-havens-ratta-namn/. Läst 30 november 2024. 
  2. ^ [a b c d] Hognestad, Per T. (1987). ”Assessment of the environmental conditions in the Skagerrak and Kattegat” (på engelska). Internationella Havsforskningsrådet. https://ices-library.figshare.com/articles/report/Assessment_of_the_environmental_conditions_in_the_Skagerrak_and_Kattegat/18624764?file=33403832. Läst 12 oktober 2025. 
  3. ^ Göteborg, Svenska turistföreningens landskapsserie 1978, s. 309–310, professor Hugo Karlsson
  4. ^ Søren Skriver Tillish (2009). ”Romerne og Sinus Codanus: Om de skriftlige kilder og den arkæologiske evidens”. i L. Appel 
  5. ^ Johannes Steenstrup. ”Danmarks Riges Historie” (på danska). https://da.wikisource.org/wiki/Side:Danmarks_Riges_Historie_-_vol_1.djvu/180. Läst 14 september 2025. 
  6. ^ Nationalencyklopedin, 2007
  7. ^ [a b c] Fonselius, Stig H. (1987). KATTEGATT- havet i väster. SMHI Oceanografi. https://www.smhi.se/download/18.18f5a56618fc9f08e8329f08/1717801165122/Oceanografi_18%20Kattegatt%20-%20havet%20i%20v%C3%A4ster..pdf. 
  8. ^ ”Limfjorden” (på danska). Hostrup Strand Nyt. http://www.hostrupteglgaard.dk/2012/02/limfjorden/. Läst 23 november 2024. 
  9. ^ ”Syreförhållanden i svenska hav”. SMHI. 2012. https://www.smhi.se/download/18.598b468c190544b12304c/1719404537400/Faktablad%2056%20-%20Syref%C3%B6rh%C3%A5llanden%20i%20svenska%20hav.pdf. 
  10. ^ [a b] ”Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017”. Havs- och vattenmyndigheten. 5 november 2019. https://www.havochvatten.se/download/18.19a8b87f170646960b9b790a/1708680413359/rapport-2019-20-naringsbelastningen-pa-ostersjon-och-vasterhavet-2017.pdf. Läst 20 december 2024. 
  11. ^ ”Intra-cratonic dextral transtension and inversion of the southern Kattegat on the south-west margin of Baltica – Seismostratigraphy and structural development” (på engelska). Sveriges Geologiska Undersökning. http://resource.sgu.se/produkter/c/c832-rapport.pdf. Läst 30 november 2024. 
  12. ^ ”Late Triassic – Jurassic development of the Danish Basin and the Fennoscandian Border Zone, southern Scandinavia” (på engelska). GEUS Bulletin. 28 oktober 2003. https://geusbulletin.org/index.php/geusb/article/view/4681. Läst 19 september 2025. 
  13. ^ Torsvik, Emma F.; Rehnström (2003). ”The Tornquist Sea and Baltica–Avalonia docking” (på engelska). Tectonophysics 362. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0040195102006315?via%3Dihub. 
  14. ^ Karen Luise Knudsen (1994). ”The marine Quaternary in Denmark: a review of new evidence from glacial-interglacial studies” (på engelska). Bulletin of the Geological Society of Denmark. https://web.archive.org/web/20200829102048id_/https://2dgf.dk/xpdf/bull41-02-203-218.pdf. 
  15. ^ [a b c] Hyttinen et al. (2020). ”Deglaciation dynamics of the Fennoscandian Ice Sheet in the Kattegat, the gateway between the North Sea and the Baltic Sea Basin” (på engelska). Boreas. 
  16. ^ [a b] ”Chapter 5 - Pleistocene Glaciations in Denmark: A Closer Look at Chronology, Ice Dynamics and Landforms” (på engelska). Developments in Quaternary Sciences. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780444534477000052?casa_token=wGSv2HkYm5IAAAAA:HU_JQIOqGLL0d3vjoJn3J-vccTaxV-RcVJVZpjelxbQ45zVH7qpCJM0tjTMBbrSimSVYotTUkQ. 
  17. ^ [a b] Nicolaj Krog Larsen, Karen Luise Knudsen, Charlotte Fog Krohn, Christian Kronborg, Andrew S. Murray, Ole Bjorslev Nielsen. ”Late Quaternary ice sheet, lake and sea history of southwest Scandinavia - a synthesis” (på engelska). Quaternary Sciences. https://portal.research.lu.se/en/publications/late-quaternary-ice-sheet-lake-and-sea-history-of-southwest-scand. 
  18. ^ [a b] ”Geological screening of Kattegat Area A and B - Geological seabed screening in relation to possible location of windfarm areas” (på engelska). GEUS. https://data.geus.dk/pure-pdf/GEUS-R_2021_64_web.pdf. Läst 20 december 2024. 
  19. ^ ”Late glacial to early Holocene development of southern Kattegat” (på engelska). GEUS Bulletin. 2013. https://openpolar.no/Record/ftjgeusbullet%3Aoai%3Ageusjournals.org%3Aarticle%2F4712. 
  20. ^ ”Seabed sediment map” (på engelska). GEUS. 2014. https://eng.geus.dk/mineral-resources/danish-raw-materials/seabed-sediment-map. Läst 21 september 2025. 
  21. ^ ”Kartvisare - Maringeologi”. SGU. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-maringeologi.html?zoom=220322.70820898094,6285141.126946835,399523.06660969777,6360881.278427137. 
  22. ^ Ildikó Antal, Johan Berglund*, Jonas Gierup, Inger Lundqvist, Tore Påsse, Lars-Kristian Stølen, Bo Thunholm (1999). ”Översiktsstudie av Hallands län - Geologiska förutsättningar”. SGU. https://skb.se/publikation/16519/R-99-17_OCR.pdf. 
  23. ^ [a b] Haverling, Stellan (1996). Kungsvägen genom Halland - Bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram. Vägverket 
  24. ^ ”Sandflugt” (på danska). Danmarks Nationalleksikon/Naturen i Danmark. https://naturenidanmark.lex.dk/Sandflugt. Läst 25 september 2025. 
  25. ^ [a b] Clemmensen, Lars B.; Bjørnsen, Mette; Murray, Andrew; Pedersen, Karsten. ”Formation of aeolian dunes on Anholt, Denmark since AD 1560: A record of deforestation and increased storminess”. Sedimentary Geology (Elsevier). https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0037073807000486. 
  26. ^ ”Fakta om Västerhavet”. Havet.nu. https://www.havet.nu/vasterhavet. Läst 22 november 2024. 
  27. ^ ”ECOREGION North Sea - STOCK Cod in Division IIIa East (Kattegat)” (på engelska). Internationella Havsforskningsrådet. https://ices-library.figshare.com/articles/report/Cod_in_Division_IIIa_East_Kattegat_/18673409?file=33456131. Läst 12 oktober 2025. 
  28. ^ ”Så mår Västerhavet”. Havet.nu. https://www.havet.nu/sa-mar-vasterhavet. Läst 14 september 2025. 
  29. ^ ”Red List of Baltic Sea underwater biotopes, habitats and biotope complexes” (på engelska). Helsingforskommisionen. https://www.aquabiota.se/wp-content/uploads/Redlist-HUB-BSEP138-2013.pdf. Läst 22 september 2025. 
  30. ^ ”Klorocka”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/arter-och-naturtyper/klorocka.html. Läst 15 januari 2025. 
  31. ^ ”Klorocka”. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/206220/information. Läst 15 januari 2025. 
  32. ^ ”Sälar på uppgång”. Havet.nu. 13 november 2007. https://www.havet.nu/salar-pa-uppgang. Läst 15 januari 2025. 
  33. ^ ”Utmaningar i Västerhavets vattendistrikt”. Vattenmyndigheterna. https://www.vattenmyndigheterna.se/vattendistrikt/vasterhavet/om-vasterhavet/utmaningar-i-vasterhavet.html. Läst 16 januari 2025. 
  34. ^ ”Frågor och svar om säl”. Havs- och vattenmyndigheten. 11 april 2024. https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/fakta-om-arter-och-livsmiljoer/marina-daggdjur/fragor-och-svar-om-sal.html. Läst 15 januari 2025. 
  35. ^ ”Knubbsäl”. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/102708/information. Läst 15 januari 2025. 
  36. ^ ”Säl och skarv - toppen av ekosystemet”. Sveriges lantbruksuniversitet. 7 november 2022. https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/forskning/ekosystem/toppredatorer/. Läst 15 januari 2025. 
  37. ^ ”Pigghaj”. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/206266/information. Läst 15 januari 2025. 
  38. ^ ”Begränsat fritidsfiske efter pigghaj möjligt”. Havs- och vattenmyndigheten. 2 juni 2023. https://www.havochvatten.se/arkiv/aktuellt/2023-06-02-begransat-fritidsfiske-efter-pigghaj-mojligt.html. Läst 15 januari 2025. 
  39. ^ ”Tumlare”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/arter-och-naturtyper/tumlare.html. Läst 16 januari 2025. 
  40. ^ [a b] ”Stora Middelgrund - Miljökonsekvensbeskrivning avseende uppförande och drift av vindkraftpark”. Ramboll/Vattenfall. https://sgavmst.dk/media/wjwpqij3/havvindmoelleprojekt-miljoekonsekvensbeskrivning.pdf. Läst 21 september 2025. 
  41. ^ [a b c] ”Fisk/fiske kust och öppet hav Kattegatt 2021”. Sveriges Vattenmiljö. https://www.sverigesvattenmiljo.se/content/fiskfiske-kust-och-oppet-hav-kattegatt-2021. Läst 10 oktober 2025. 
  42. ^ [a b] ”Miljöbedömning för geotekniska och geofysiska undersökningar inom undersökningsområde Poseidon i Västerhavet”. AquaBiota. https://mst.dk/media/kcvhvxuk/bilaga-b-miljoebedoemning-undersoekningar.pdf. Läst 21 september 2025. 
  43. ^ [a b] ”Utbredning av marina arter och naturtyper på bankar i Kattegatt”. Naturvårdsverket. https://www.aquabiota.se/wp-content/uploads/978-91-620-6489-1_Bankar_Kattegatt.pdf. Läst 20 september 2025. 
  44. ^ ”Biogenic Reefs” (på engelska). Danish Marine Restoration. https://www.danishmarinerestoration.com/marine-restoration/biogenic-reefs/. Läst 26 september 2025. 
  45. ^ ”Ålgräs”. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/219616/information. Läst 17 januari 2025. 
  46. ^ ”Ålgräs – blomväxten som koloniserade havets mjukbottnar”. Sveriges vattenmiljö. 26 maj 2021. https://www.sverigesvattenmiljo.se/content/algras-blomvaxten-som-koloniserade-havets-mjukbottnar. Läst 17 januari 2025. 
  47. ^ ”Bubbelrev bubblar av gas och biologisk mångfald”. Sveriges radio. 4 april 2020. https://sverigesradio.se/artikel/7445934. 
  48. ^ ”Sjöfartens rumsliga behov och miljöpåverkan i Kattegatt – fördjupat underlag för svensk havsplanering”. Havs- och vattenmyndigheten. 9 januari 2025. https://www.aquabiota.se/wp-content/uploads/tano-mfl-2017-sjofartens-rumsliga-behov_hav2017_27.pdf. 
  49. ^ ”Naturstyrelsens Natura 2000-plejeplaner” (på danska). Naturstyrelsen. https://gis.nst.dk/n2k/gaeldendenatura2000plejeplan/. Läst 9 januari 2025. 
  50. ^ ”Miljøgis” (på danska). Miljøstyrelsen. https://miljoegis.mim.dk/cbkort?imgbox=-1%20-1%20-1%20-1&layers=theme-kms-wms-dtkkort25klassisk%20theme-pg-mc_graense&mode=browse&zoomdir=0&selectorgroups=&zoomsize=2&queryfile=&querylayer=&profile=miljoegis_vandrammedirektiv&page=content&searchlayers=&shapeindex=&searchtext=&queryname=&xmlfile=&wrkspcid=&datasource=&scalebarname=standard&imgxy=415%20238&map_size=830%20475&mapheight=475&mapwidth=830&imgext=410515.639515%206053962.596792%201024622.944379%206405409.548371. Läst 26 september 2025. 
  51. ^ ”Sweden” (på engelska). ramsar.org. https://www.ramsar.org/country-profile/sweden. Läst 14 september 2025. 
  52. ^ ”Denmark” (på engelska). ramsar.org. https://www.ramsar.org/country-profile/denmark. Läst 14 september 2025. 
  53. ^ ”Stängt område i Kattegatt ett lyft för plattfisk och havskräfta – men ingen ljusning för torsken”. Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/ew-nyheter/2022/11/stangt-omrade-i-kattegatt-ett-lyft-for-plattfisk-och-havskrafta/. Läst 28 november 2024. 
  54. ^ ”Kvoter i Västerhavet”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-i-vasterhavet.html. Läst 15 januari 2025. 
  55. ^ ”The Helsinki Convention” (på engelska). Helsingforskonventionen. https://helcom.fi/about-us/convention/. Läst 15 september 2025. 
  56. ^ ”Convention Text” (på engelska). Osparkommisionen. https://www.ospar.org/convention/text. Läst 16 september 2025. 
  57. ^ Andersson Wiking, Christina; Sandahl, Marika; Wiking Faria, Pablo; Wirdheim, Anders (2005). Halland. ISBN 91-574-7769-8 
  58. ^ ”Kattegat - miljø” (på danska). Danmarks nationalleksikon. https://lex.dk/Kattegat_-_milj%C3%B8. Läst 15 augusti 2025. 
  59. ^ ”Svavelkontrollområde (SECA)”. Transportstyrelsen. https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/miljo-och-halsa/Luftfororening/SOx---svaveloxider/Kommande-krav/. Läst 9 januari 2025. 
  60. ^ ”Var tionde fartyg bryter mot svavelreglerna”. Chalmers. 23 januari 2017. https://www.chalmers.se/aktuellt/nyheter/see-var-tionde-fartyg-bryter-mot-svavelreglerna/. Läst 9 januari 2025. 
  61. ^ ”Ruter Kattegat og Skagerrak” (på danska). Søfartsstyrelsen. https://www.soefartsstyrelsen.dk/sikkerhed-til-soes/sejladsinformation/ruter-kattegat-og-skagerrak. Läst 28 november 2024. 
  62. ^ [a b] ”Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag”. Transportföretagen. https://www.transportforetagen.se/globalassets/vara-forbund/sveriges-hamnar/hamnstatistik/hamnstatistik-q3-2024.pdf. Läst 9 januari 2025. 
  63. ^ [a b] ”Godsomsætning for medlemmer af Danske Havne” (på danska). Danske Havne. https://danskehavne.dk/om-danske-havne/havne-i-tal/godsomsaetningen-i-danske-havnes-medlemmer/. Läst 9 januari 2025. 
  64. ^ ”Dödlig kollision i Kattegatt”. Sveriges Radio. 18 mars 2021. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/dodlig-kollision-i-kattegatt--2. Läst 14 september 2025. 
  65. ^ ”Svenska fyrsällskapets lexikon”. https://fyr.org/wiki/index.php/Kattegatt. Läst 16 januari 2025. 
  66. ^ [a b] ”Om Molslinjen” (på danska). Molslinjen. https://www.molslinjen.dk/om-molslinjen. Läst 28 november 2024. 
  67. ^ ”Anholtsfergen” (på danska). Anholtsfergen. https://www.anholtfergen.dk. Läst 28 november 2024. 
  68. ^ ”Vi sejler dig med færge til SAMSØ” (på danska). Samsø rederi. https://www.tilsamsoe.dk/. Läst 28 november 2024. 
  69. ^ ”Forundersøgelse af en fast forbindelse over Kattegat” (på danska). Kattegatforbindelsen. https://kattegat.dk/om-forbindelsen/. Läst 28 november 2024. 
  70. ^ ”Minröjningen på västkusten sammanfattas”. Försvarsmakten. 17 maj 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/05/minrojningen-pa-vastkusten-sammanfattas/. Läst 14 september 2025. 
  71. ^ Harrison, Dick (17 september 2020). ”Sjörövarna som plågade Skandinavien”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/zgL6d1/sjorovarna-som-plagade-skandinavien. Läst 8 oktober 2025. 
  72. ^ Bo Larsen. ”Kapare i kronans tjänst”. Götaälvdalen. https://gotaalvdalen.se/kapare/. Läst 8 oktober 2025. 
  73. ^ ”Englænderkrigene” (på danska). Danmarks Nationalleksikon. https://lex.dk/Engl%C3%A6nderkrigene. Läst 14 september 2025. 
  74. ^ ”Vrakdykning i Kattegatt och Skagerack”. Optimala Dyk. https://optimaladyk.se/vrakdykning-i-kattegatt-och-skagerack-2/. Läst 14 september 2025. 
  75. ^ ”Riskområden”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/for-dig-som-privatperson/upphittad-ammunition/riskomraden. Läst 14 september 2025. 
  76. ^ ”Riskområden (karta)”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-information-och-fakta/ammunition/riskomr.jpg. Läst 14 september 2025. 
  77. ^ ”Etablerede havvindmølleparker” (på danska). Energistyrelsen. https://ens.dk/ansvarsomraader/vindmoeller-paa-hav/etablerede-havvindmoelleparker. Läst 23 november 2024. 
  78. ^ ”Natura 2000-miljökonsekvensbeskrivning Galatea-Galene - Bilaga B”. OX2. https://www.ox2.com/files/GG_MKB_Ntvatusen.PDF. Läst 16 januari 2025. 
  79. ^ ”Vindkraftsprojekt Kattegatt Syd”. Vattenfall. https://projekt.vattenfall.se/vindprojekt/havsbaserad-vindkraft/kattegatt-syd/. Läst 16 januari 2025. 
  80. ^ ”Förbud mot prospektering”. Sveriges regering. https://www.regeringen.se/contentassets/848e9a28124641d9b7c7be28c9c3b667/forbud-mot-prospektering-och-nyexploatering-av-kol-olja-och-fossilgas-ds-202120-web.pdf. Läst 16 januari 2025. 
  81. ^ ”Konsekvenser av förbud mot landbaserad utvinning av olja och gas”. Sveriges Geologiska Undersökning. 1 april 2017. http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/2017/RR1705.pdf. Läst 17 januari 2025. 
  82. ^ ”Kvoter i Västerhavet 2021”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-i-vasterhavet/tidigare-ar/kvoter-i-vasterhavet-2021.html. Läst 12 oktober 2025. 
  83. ^ ”Landningshamnar”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/fiskerikontroll-och-fisketillsyn/landningshamnar.html. Läst 12 oktober 2025. 
  84. ^ ”Palmer och vit sand – här är Danmarks bästa stränder”. Göteborgsposten. 4 maj 2019. https://www.gp.se/palmer-och-vit-sand-har-ar-danmarks-basta-strander.07e130a6-5ac3-4e36-b815-18b654db88a7. Läst 29 september 2025. 
  85. ^ ”Danska rivieran”. Öresundslinjen. https://www.oresundslinjen.se/upptack/nordsjalland/danska-rivieran. Läst 29 september 2025. 
  86. ^ ”Proposition 1984/85:131 om godkännande av överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln och fiskezonerna mellan Sverige och Danmark m.m.”. https://lagen.nu/prop/1984/85:131. Läst 17 januari 2025. 
  87. ^ ”Vad är Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak?”. Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. https://interreg-oks.eu/larkannaoss/omprogrammet/vadarinterregoresundkattegatskagerrak.547.html. Läst 26 oktober 2025. 
  88. ^ ”Årsrapport 2023”. Greater Copenhagen. https://www.cleardesign.se/arsredovisningar/greater-copenhagen-annual-report-se/#greater-copenhagen-annual-report-se/page/24. Läst 26 oktober 2025. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kattegatt
Havsströmmar
Vattendrag (Sverige)
Vattendrag (Danmark)
Öar
Öppet hav: Læsø  · Anholt  · Samsø  · Hesselø  · Skåne och Halland: Hallands väderö  · Tylön  · Balgö  · Vendelsöarna  · Nidingen  · Göteborgs skärgård: Vrångö  · Donsö  · Styrsö  · Vargö  · Känsö  · Köpstadsö  · Brännö  · Asperö  · Vinga  · Fotö  · Hönö  · Öckerö  · Hälsö  · Björkö  · Hisingen  · Rörö  · Klåverön  · Marstrandsön  · Koön  · Instön  · Jylland  · Hirsholmarna  · Hjelm  · Tunø  · Alrø  · Hjarnø  · Endelave  · Fyn  · Æbelø  · Själland  · Nekselø  · Sejerø
Bukter och fjorder
Städer
Förbindelser
Hamnar
Skyddade områden
Ramsar: Skälderviken  · Morups tånge och Träslövsläge  · Getterön  · Nordre älvs estuarium  · Hirsholmene  · Læsø  · Nordre Rønner  · Randers- och Mariagerfjorden med angränsande vatten  · Stavnsfjorden med angränsande vatten  · vatten norr om Anholt  · Horsensfjorden samt Sejerøbukten  · Nekseløbukten  · Saltbækviken  · Naturreservat/Natura 2000 (utöver de redan nämnda): Skånska Kattegatt  · Balgö  · Getterön  · Kungsbackafjorden  · Skagens gren  · Ålborg bugt  · Herthas flak  · Læsø Trindel og Tønneberg Banke  · Elling ås utlopp  · Kims top og den kinesiske mur  · Briseis flak  · Hesselø  · Schultz grund  · Lysegrund  · Hastens grund.
Listorna är i moturs ordning med början vid Kullen och slut vid Gilbjerg hoved.
v • r
Platser i Land- och sjöväderrapporten
Prognosområden
Observationsplatser
Tidigare observationsplatser
Lerwick · Tynemouth · Borkum Riff · Hanstholm · Skomvær · Kråkenes · Utsira · Lista · Færder · Tyborön · Gälleudde · Lurö · Söökojan · Morups Tånge · Kullen · Oskarsgrundet · Sandhammaren · Christiansø · Simrishamn · Hela · Ölands södra grund · Gustaf Dalén · Almagrundet · Stavsnäs udde · Grundkallen · Agö · Gran · Sydostbrotten
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kattegatt&oldid=58460501”