Aspasia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av orkideer, se Aspasia (växter).
Aspasia, målning av Marie Bouliard.

Aspasia, född omkring 470 f.Kr. i Miletos, död omkring 400 f.Kr. i Aten, var en mytomspunnen kvinna i antikens Aten. Hon är känd för sitt förhållande med statsmannen Perikles och tros genom det ha påverkat politiken i Aten och var berömd för sin skönhet, men ännu mera för sin intelligens och bildning.[1] Mycket lite är känt om hennes liv, men hon nämns i skrifter av bland andra Platon och Aristofanes. Den allmänna uppfattningen är att hon var en hetär, ett slags sällskapskvinna (jämför med geisha) som i våra dagar nog mer skulle uppfattats som en sorts prostituerad. Hetärerna roade de atenska männen med sång, flöjtspel och spirituella samtal på festerna. Kritiska röster menar dock att så inte var fallet och att hon i själva verket var gift med Perikles,[2] med vilken hon även fick sonen Perikles den yngre. Sonen skulle senare göra militär karriär och nå graden general.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Aspasia föddes i staden Miletos i nuvarande Turkiet. Utöver att hennes far hette Axiochus vet man inte mycket om hennes bakgrund, men man kan anta att hon kom från en välbärgad familj i och med att hon hade en gedigen utbildning. Hon kom till Aten efter att ha invandrat från Miletos på Mindre Asiens västkust och upprättade där en, i brist på bättre ord, bordell.[3] Hit kom dåtidens stora filosofer, retoriker och statsmän för att tillbringa tid med den i konversationens och filosofins konster begåvade Aspasia. Bland andra Sokrates och Perikles hörde till hennes umgängeskrets. Hon beskrivs som mycket vacker och intelligent. Hennes hem blev ett intellektuellt högsäte i Aten, och trots hennes omoraliska leverne tog många män med sig sina fruar för att lyssna till Aspasias konversationer och råd.[4] Man skulle därmed kunna säga att Aspasia var den första kvinnliga retorikläraren.

Trots att hon inte var från Aten och därmed inte lydde under dess lagar, hade hon tillgång till offentliga talarforum i staden tack vare sitt förhållande med den politiskt högt uppsatte Perikles. Hon blev anklagad för att manipulera stadens kvinnor att ge stöd åt Perikles och fick, enligt vissa källor, även försvara sig i en rättegång för gudlöshet.[5]

Efter Perikles död 429 f.Kr. levde Aspasia med en grekisk general, Lysicles, med vilken hon troligtvis fick ytterligare en son. Den tidpunkt som oftast ges för hennes död är cirka 401–400 f.Kr. Det antagandet baseras på att Aspasia var död vid tidpunkten för Sokrates avrättning 399 f.Kr.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Hans Nyström: Perspektiv på historien, sida 46, Gleerups 2011

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Monoson, Plato's Democratic Entanglements
  2. ^ Loraux, Aspasie, l'étrangère, l'intellectuell
  3. ^ Just, Women in Athenian Law and Life
  4. ^ Adams, A Cyclopaedia of Female Biography
  5. ^ Kagan, The Outbreak of the Peloponnesian War
  6. ^ Nails, The People of Plato

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]