Astrid Väring
Astrid Väring, född Glas 15 december 1892 i Umeå, död 22 mars 1978, var en svensk författare och journalist. Hon var den första att skildra Västerbotten och Umeå litterärt.
Biografi
Väring var dotter till läroverksadjunkten Karl Glas och Rosa Scharin, tillhörande släktkomplexet Unander-Scharin. Hon var gift 1919-1938 med läroverksadjunkt Eugen Väring och 1947-1954 med byråassistent Martin Öhman.
Det var som kulturjournalist vid Västerbottens-Kuriren som Väring 1916 började sitt yrkesverksamma liv, under pseudonymen Rita. Gustav Rosén var vid den tiden chefredaktör och ansågs liksom tidningen vara anarkistisk. Förutom recensioner skrev hon om sociala frågor, särskilt om fattigdomen i barnfamiljer. 1919 lämnade hon tjänsten och flyttade med sin make till Vänersborg.
Astrid Värings författarskap kom att kretsa mycket kring omständigheter i hennes familj och närmiljö. Två av hennes tre systrar blev psykiskt sjuka i tidig ålder, något som uppfattades som en stor skam av föräldrarna som försökte hålla detta hemligt, vilket var svårt då familjen var så känd i hemstaden. Ovanligt nog för en kvinna i hennes tid hade hon fått studera, vilket endast kunde ske genom att hon flyttat till Stockholm 1910 där hon gick på Högre lärarinneseminariet. I stället för läraryrket började hon författa. Hennes debutroman I rang med husets katt (1924) tillkom under en tid hon hade en tillfällig anställning i Falköping.
Den övriga produktionen handlar ofta om Västerbotten och bygger på hennes egna släktberättelser. Hennes andre make led liksom hennes systrar av psykisk ohälsa och vistades tidvis på mentalsjukhus. Erfarenheterna resulterade i romanen I som här inträden (1944), som senare filmatiserades med samma titel med Georg Rydeberg i huvudrollen och gjorde henne känd utanför Västerbotten. Romanen föranledde ett personligt engagemang för mentalpatienter och hon instiftade föreningen De psykiskt sjukas väl. Därmed kom hon att bli en framträdande representant för kritiken mot folkhemmets makthavare. Hennes två följande romaner, Du skall icke dräpa (1946) och Föranleder ingen åtgärd (1947), byggde på berättelser hon blivit delgiven genom brev och kontakter i samband med I som här inträden, och hon tog där upp den komplicerade frågan om straffrihet för psykiskt sjuka brottslingar. Hon skrev även rappa inlägg på rikstäckande tidningars debattsidor.
Romanerna gav Astrid Väring en framträdande position i det kulturella livet i Stockholm. Under andra världskriget blev hennes väninna utpekad som nazist, vilket tog Väring mycket hårt personligt, och även hon själv misstänktes vara nazist. I brev har hon tillbakavisat dessa misstankar. Hon själv trodde att en politisk komplott låg bakom många av de intriger hon upplevde i kulturlivet. Med åren tappade hon sin läsekrets och den sista romanen hon skrev refuserades av förlaget.
Stil och mottagande
Astrid Väring är den första som skildrat Västerbotten och Umeå skönlitterärt. I estetiskt avseende hade hon inga modernistiska ambitioner att experimentera med epikens väsen eller att vara formmässigt originell; i fokus finns berättelserna och samhällsfrågorna. Hennes verk brukar definieras som tendensromaner och bygderomaner. De flesta av hennes berättelser är till formen relationsdramer, varför hon hade svårt att bli accepterad av den kulturella eliten, och hon fick huvudsakligen kvinnliga läsare.
Väring har analyserats i en doktorsavhandling av Karin Edlund, Från den västerbottniska frostmyren till den socialpolitiska hetluften Astrid Väring - konservativ författare i folkhemmets Sverige (2003).
Bibliografi
- 1924 I rang med husets katt
- 1926 Frosten: skildring från 1860-talets Västerbotten
- 1927 Vintermyren
- Tysk översättning: Das Wintermoor (1929)
- 1928 Marja: berättelse från fjället
- Tysk översättning: Marja: eine Erzählung aus dem schwedischen Hochland (1930)
- Nederländsk översättning: Marja (1931)
- 1930 Vådeld: noveller
- 1931 Manuel. Del 1, Mörkrets väldighet
- 1932 Skeppet Viktoria: noveller
- 1933 Utanför: dikter
- 1934 Manuel. Del 2, Det vita molnet
- 1934 Släkten: roman
- 1935 Ett skepp kommer lastat: roman [Släkten 2]
- Nederländsk översättning: Een schip komt geladen (1942)
- 1936 Känner du väl det land?: roman [Släkten 3]
- Nederländsk översättning: Kent gij het land ... (1954)
- 1939 Härmfågeln [Släkten 4]
- Nederländsk översättning: De spotvogel (1954)
- 1941 Längtan heter vår arvedel
- Nederländsk översättning: Ons erfdeel (1953)
- 1942 Katinka
- Nederländsk översättning: Katinka (1943)
- Dansk översättning: Katinka (1943)
- Finsk översättning: Kasakat tulevat yli Pohjanlahden (1943)
- Fransk översättning: Jolie Katinka (1950)
- 1944 I som här inträden
- Dansk översättning: I som træde herind ... (1946)
- 1946 Du skall icke dräpa
- 1947 Föranleder ingen åtgärd
- 1956 Trollkona: roman från fjället på 1830-talet
- Översättningar
- Ernest Raymond: Miraklet i Bredon (The mirachle of Brean) (Hökerberg, 1940)
- Ernest Raymond: Floden (A song of the tide) (Hökerberg, 1941)
- Harold Dearden: Vår osäkra värld (Time and chance) (Hökerberg, 1941)