Atlantpingvin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Atlantpingvin
Status i världen: Starkt hotad[1]
Northern Rockhopper Penguin on Inaccessible Island (portrait).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeognathae
OrdningPingvinfåglar
Sphenisciformes
FamiljPingviner
Spheniscidae
SläkteEudyptes
ArtAtlantpingvin
E. moseleyi
Vetenskapligt namn
§ Eudyptes moseleyi
AuktorMathews & Iredale, 1921
Synonymer
Eudyptes chrysocome moseleyi
Hitta fler artiklar om fåglar med

Atlantpingvin[2] (Eudyptes moseleyi) är en starkt hotad art av pingviner och en av de arter som lever längst norrut.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Atlantpingvinen är en 55 centimeter lång pingvin med röda ögon, vit undersida och skiffergrå ovansida. Den har karakteristiska mycket långa och starkt gula ögonbryn som slutar i långa gula plymer bakom ögonen. Ovansidan av huvudet har spetsiga svarta fjädrar. Den närbesläktade klipphopparpingvinen har bredare ögonbryn och ännu längre plymer.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i den tempererade delen av södra Atlanten och Indiska oceanen och häckar där på sju öar mellan 37° och 40° sydlig bredd. 85% av populationen finns i Atlanten i ögruppen Tristan da Cunha samt närliggande Gough Island. Resterande 15% häckar på öarna Saint Paul och Amsterdamön i södra Indiska oceanen. Den har tillfälligt setts i Falklandsöarna samt i Sydafrika.[1]

Tidigare betraktades atlantpingvin vara en underart till klipphopparpingvin, (E. chrysocome), men urskiljs nu allmänt som egen art efter studier.[4][5]

Atlantpingvin på Inaccessible Island.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Atlantpingviner lever huvudsakligen av kräftdjur, i synnerhet krill, men intar också bläckfisk. Även fisk ingår i födan, framför allt när ungarna har fötts. Den är opportunistisk i sitt födosökande och nyttjar olika områden under och efter häckningstid.[1]

Vuxna fåglar anländer till häckningskolonierna i slutet av juli och augusti. I Atlanten kan den häcka i olika typer av miljöer, från stenströdda stränder på Gough Island och Tristan da Cunha till grästuvor (huvudsakligen Spartina arundinacea) på Nightingale, Alex (Middle) och Inaccessible. I Indiska oceanen häckar den i sluttande terräng från havsnivå till 170 meter över havet.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som starkt hotad på grund av att den minskar kraftigt i antal.[1] Världspopulationen uppskattades 2013 till drygt 240.000 par.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry Nottidge Moseley (1844-1891), brittisk zoolog och upptäcktsresande.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Eudyptes moseleyi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-01-20.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Jouventin, P., R.J. Cuthbert, and R. Ottvall (2006) Genetic isolation and divergence in sexual traits: evidence for the northern rockhopper penguin Eudyptes moseleyi being a sibling species Mol. Ecol. 15, 3413-3423.
  5. ^ Banks, J., A. Van Buren, Y. Cherel, and J.B. Whitfield (2006) Genetic evidence for three species of rockhopper penguins Eudyptes chrysocome, Polar Biol. 30, 61-67.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]